Historik

krhamnhistorik05
Kristinehamns kommunvapen är en medeltida bojort ett enmastat segelfartyg. Det tillkom då Kristinehamn eller bro fick stadsprevilegier 1642. Då fick man rätten att använda bojorten i sitt stadsvapen. Kristinehamn grundades 1642 då platsen Bro upphöjdes till stad med namnet Kristinehamn. Staden spelade en viktig roll med sitt läge vid Vänern och i Bergslagen med hamnen som man hade. Bojorten var ett holländskt fartyg som användes för att frakta järn från Bergslagen över Vänern. Året var då 1642 som drottning Kristinas förmyndarregering gav stadsprevilegier till Bro som platsen hette då. Men Karl IX anlade en kungsgård och gav Bro stadsrättigheter 1582, vilka drogs in samma år och förnyades först under drottning Kristinas förmyndarstyrelse 1642, varvid staden fick namnet Kristinehamn

krhamnhistorik02
Något som också var viktigt var järnet som kom från Bergslagen. Och år 1842 började man bygga en av Sveriges första järnvägar mella Kristinehamn och Sjöändan till en början sköttes all transport med häst. Efter ett tag kom så ångloket och ersatte hästarna. Detta blev även första delen av det som skulle komma att bli inlandsbanan. Här nedan syns Kristinehamns första järnvägsstation nedre station.

krhamnhistorik03
Hur fick Kristinehamn smeknanet Lusasken ?.

Lusasken är ett minnesmärke över den omsorg över behövande. Den har absolut inget att göra med löss. Lusasken eller bössorna för dom var tre från början var avsedda att samla medel till det fattiga under en tid då vård saknades för fattiga. Sparbössan var speciellt avsedd för sjömän. Där den satt fanns också en Lucia-bild. Lucia var sjömmännens skyddshelgon.

Och varje år vid Lucia så tömde man bössan och innehållet delades ut till sjömän som blivit arbetslösa. Den lkallades först för ”Luciaasken”. Tillslut fick den så namnet Lusasken. Speciellt under marknader och den årliga Fastings marknaden samlade man in mycket pengar. Fastings marknaden kom år 1688 till Kristinehamn och kom att bli en av landets förnämsta marknader med sin vikt och handel med stångjärn. Marknaden kom från Karlstad som avstod den 1688 något man ångrade efteråt och började kalla Kristinehamn för ”Lusasken” och befolkningen för ”löss”.

krhamnhistorik04
Något som kristinehamn är känt för är Picasso och dess staty ute i Kristinehamns skärgård. Det kom ett brev eller kort 1964 undertecknat Picasso att han hade godkänt att en av hans skulpturer skulle placeras vid vattnet eller Kristinehamns hamninlopp. Det var den norske konstnären Carj Nesjar som fick uppdraget att leda och utföra arbetet. Den invigdes 1965. Statyn är 15 meter hög. Pelaren som har en diameter på 1,65 meter den har två vingar med en spännvidd av 6×4 meter och en av vingarna väger cirka 8 ton.

krhamnhistorik01
Kristinehamns kyrka som den ser ut idag. Tidigare hade staden en kyrka mer centralt men den förstördes vid branden som drabbade stan väldigt hårt då fler gamla träbyggnader brann ner. Idag har man fem olika kyrkor i centrala Kristinehamn.

krhamnhistorik06
Christine af Bro är en nybyggd bojort, den skeppstyp som finns avbildad i Kristinehamns stadsvapen. Denna båt går i trafik på Vänern på sommaren. Båten kom till, som ett led i ett kulturturistiskt EU- projekt. Ett stort antal företag, föreningar och privatpersoner var engagerade, genom generösa rabatter och via sponsring. Efter jungfrufärden som ägde rum den 18 juni 2005 har hittills drygt 7 000 personer deltagit i de resor som Rederiaktiebolaget Bojorten driver. Under sommaren 2005 testades fartyget rejält då vi företog en lång resa till Fredrikstad i Norge där vi deltog i slutmålet av Tall Ship Race. Bojorten, som skeppstyp kommer ursprungligen från Holland och Flandern. Bojortar har haft stor betydelse för Kristinehamns tillblivelse. Staden var mellan 1600-1800-talet den viktigaste utskeppningsplatsen för Bergslagens stångjärn. Det var nämligen på dessa fartyg som järnet fraktades över Vänern och till Göteborg för vidare transport utomlands. Därför gav Drottning Christinas förmyndareregering 1642 Kristinehamn stadsrättigheter och en bojort i stadsvapnet för att påminna befolkningen av sjöfartens betydelse.

krhamnhistorik07