När man tänker på dans och Karlstad är det nog många som osökt kommer att tänka på Sandgrund. Så mycket dans som det varit på denna restaurang. Sen flera år tillbaka fanns även Stadskällaren och Hyttan. I dag är det en helt annan tid. Lokalerna förutom Stadskällaren finns visserligen kvar men ser annorlunda ut idag och inhyser helt annan verksamhet. Så vart dansar man i dag i centrala Karlstad. Det finns egentligen inget dansställe i centrala Karlstad som arrangerar dans på det sättet som Sandgrund gjorde. Hotell Gustaf Fröding arrangerar utvalda fredagar dans och vissa söndagar arrangerar dansklubben Rocksulan dans i klassiska Mariebergsskogen. Och det är just till Mariebergsskogen som broder och jag var på väg till denna fina höstsöndag.
Vi anlände lite tidigare till Mariebergsskogen och passade på att ta en promenad för att dokumentera lite. Lite nya bilder till facebooksidan ”Våra svenska folkparker/festplatser” skadar ju inte. Det fattas lite bilder från denna anrika park så det var perfekt. Sedan att vädret var fint gjorde ju inte saken sämre.
Vi vandrar in på danslokalen Holken som är en riktigt fin uppfräschad danslokal. Man har byggt och målat om till det mycket trivsammare. Tummen upp för detta. Orkesterns om skulle spela här är ett band som spelat några gånger i sin karriär. Vilken spelning i ordningen detta skulle vara kan dom nog inte själva räkna ut. Bandet jag snackar dom är dom evigt unga pojkarna i Streaplers. Still going strong sen 1959. Dansbanden kommer och går men det är näst blott Streaplers som består.
Arrangör för dessa danser är DK Rocksulan. Rocksulan anordnar fyra söndagsdanser på våren och fyra på hösten i Holken, Mariebergsskogen. Hit kommer dansare från hela mellansverige och “svänger sina lurviga”. Detta är ett bra tillfälle att träna på vad man lärt sig, träffa nya och gamla vänner. Föreningen Rocksulan startade sin verksamhet 1985 och har sedan dess lärt tusentals människor att dansa.
Klockan 18.00 lika punktligt som fröken ur stampar Kjetil in till kvällens första dans. Det blev full fart från start. ”Just call me lonesome” och ”Tre små ord” fick inleda denna kväll. Lite kul är det att Rocksulan som tidigare i stort sett bara arrangerat dans med modernband börjat varierat sig lite på senare år. Att bredda och få fler dansare är aldrig fel. Men å andra sidan har jag aldrig förstått denna uppdelning. Dans är väl dans eller??
Streaplers är ett band som alltid levererar. Jag tror aldrig att jag varit på en danskväll med dessa gossar och haft det tråligt. Jag tror mycket beror på att Streaplers alltid utvecklats utan att rubba få allt för mycket ramarna. Andra band som turnerat länge är så måna om sina ”gamla klassiker” så att varje kväll tenderar till att bli ”minnenas afton”. Streaplers spelar så klart en del av sina klassiker men dom blandar upp det friskt med sina ”nya låtar”. Och det är det som jag tror är deras styrka. Att alltid utvecklas utan att titta åt sidan på vad andra band gör och ”apa efter”.
Dansgolvet i Holken kokar av värme och dansglädje. Det buggas för fulla muggar. Jag förstår inte riktigt hur man gör med alla turer fram och tillbaka. Jag började faktiskt på en buggkurs en gång men slutade då jag tyckte det var på tok för mycket folk. Men någon gång kanske man skall lära sig bugg. Om det finns någon som kan ta sig ann ett hopplöst fall som mig.
I Holken är lite som i äldre dar på dansbanorna. Alla åldrar på ett och samma ställe, precis som det skall vara. Vi ska ha lite bättre fart på nästa dans manade Kenny publiken och det bjöds på spår från deras senaste skiva.
Denna kvällen slogs det även hål på en myt. Det sägs ju att dansbandsmusiker bara kan spela men inte dansa. Detta är helt fel kan jag säga. Jag såg klara bevis för detta på Holkens dansgolv. I vimlet på golvet syntes nämligen Holidays sångare Björn Björklund som var där och dansade med sin Camilla. Så kom inte och säg att musiker inte kan dansa. Herr Björklund fyllde även år denna kvällen så det blev lite grattande och sång.
I pausen fikade vi tillsammans och snackade lite om Holidays kommande platta, spännande värre. Det bjöds flera låtar från deras senaste skiva ”Hela veckan lång”. En fröjd att se alla dansa. Jag har sagt det många gånger förr att det finns kvällar man inte vill ska ta slut. Denna var absolut en sådan kväll. Att se på när ung som gammal dansa loss till Streaplers är en fröjd för ögat. Det vittnar om att det trots allt finns en hopp om en fortlevnad av denna kulturen.
Här följer lite fler bilder från kvällen
Jag vill slutligen tacka Dansklubben Rocksulan för allt ni gör för danskulturen. Ni är hjältar. Sen vill jag även rikta ett stort tack till Streaplers som kuskar land och rike runt i sin turnébuss för att ge oss det bästa som finns. Vad skulle vi göra utan er? Nu var det bara att tacka orkestern en extra gång och sedan fara hemåt igen. Jobbdag som väntar.
