Så var han då tillbaka på Upperudslogen. Mannen med den sammetslena lösen från Västra Husby utanför Söderköping, och med danskapellethemmahörande i Skåne. Orkestern jag snackar om heter så Claes Lövgrens och sångaren heter då så klart Claes Lövgrens. Det var två år sedan sist dom var här på logen så detta var verkligen ett välkommet besök på logen.

Vädrets makter var verkligen på vår sidan denna afton. Solen lyste med all sin kraft. Vad kunde hindra folk från att komma? Lite fotboll på tv:n kanske? Nä Sverige var ju sedan länge utslaget så det kunde det ju inte vara. Nej det fanns faktiskt inga ursäkter alls för att inte åka till vackra Upperudslogen för lite dans. Och visst var det många som hörsammat bland annat vår reklam på facebook om att åka till Upperudslogen. Mycket husbilar på plats. Mycket husbilar brukar vittna om mycket danspublik.

Klockan 21.00 knackar Andy Ekenmo in till aftonens första dans och vips på fylls dansgolvet av glada värmlänningar och andra tillresta som styrt kosan hit denna förtjusande sommarkväll. Hela bandet var på ett enorm strålande spelhumör vilket i vanlig ordning smittade av sig på publiken. En anledning kanske är att Claes är nominerad i guldklaven som ”Årets sångare”. Vi får hålla alla tummarna att han med danspublikens hjälp ror hem det hela. Det är i och för sig två heta kandidater till. Men hoppas kan man ju alltid och hoppet är det sista som överger människan sägs det ju.

Det hördes till min glädje att man städat en del på repan. Sånt uppskattas. Man måste alltid som band städa och stuva om. Det är inte kul att åka ut på dans och veta exakt vilka låtar som skall spelas och när det spelas. Man släppte under april albumet ”Vägen hem” och från det albumet har man plockat med en rad härliga danslåtar.

Sen var det premiär för oss att få höra Claes Lövgren traktera en saxofon. Vi hade fått en liten teaser på facebook om han skulle börja spela sax. Till en början en låt ” As Long As There’s Loving Tonight” men vi hoppas så klart på fler låtar framöver och kanske något solonummer. Saxofon hör liksom till dansband. Det kan man inte leva utan. Bara om du är modernband för då verkar inte vara något krav på varken sax eller dragspel. Trist men sant. Nåväl. Claes Lövgrens har båda delarna och det är vi så glada och tacksamma för.

Hur kvar kvällen i övrigt då? Som helhet var det en riktigt trevlig kväll med många härliga låtar och trevlig publik. De som jag snackade med var jättenöjda med kvällen och tyckte det var riktigt trevligt att Lövgrens var tillbaka på Upperudslogen i år. Och jag kan avslöja att de även är inbokade nästa år med. Härligt! Tack grabbar för en trevlig kväll.

Här följer lite fler bilder från kvällen.

Nu finns det lite nya dansbilder från bland annat Upperudslogen och Degerfordsparken att kika på.
Mina dansbilder finns på www.danslogen.se så det jag gör är bara att samla länkarna till min bilder på ett och samma ställe

Så var det dags för dans på Upperudslogen och denna gång på en fredag. I många års tid har det varit många norrmän som styrt kosan till Upperudslogen i Värmland för att dansa. Förutom dansa så har de flertal gånger sagt att de velat ha en norsk orkester att dansa till vid logen. Arrangören nappade på detta och bokade in Lars Kristoffersen band. Ett band med en sångare som är enormt duktig väldigt populär hemma i Norge. I Norge uppträder man dock under namnet Rainbow.

Förväntingarna var höga inför denna kväll. Jag hade hört bandet tidigare och visstehur bra dom är. Så detta var en kväll som man absolut inte fick missa. Vädret var vi inte riktigt överens med denna afton. Det finns inget väder som kan få mig att ställa in en danskväll. Många är tvärr väldigt kräsna och stannar hemma så fort det är lite regn eller lite kyla. Man får klä sig rätt efter vädret.

Regnet smattrade mot bilrutan när vi körde upp mot Molkom. Men det höll upp så pass att vi kunde stanna till och göra den obeligatoriska film som vi alltid brukar göra. Vi fortsatte den sista biten fram till logen. Båda jag och min brorder såg fram väldigt mycket emot kvällen. Lite snack med vakterna innan vi betalade entrén och steg in mot logen. Äntligen skulle vi få uppleva detta kanonband igen.

Snackade lite med dom trevliga grabbarna i LKB. Sist vi såg dem på var på ett dansbandsforum i Bergviksparken där de tog mig och brorsan med storm. Och nu skulle få äntligen så höra dem igen och denna gång få njuta av deras musik en hel danskväll. Tyvärr skrämde nog vädret och regnet bort en del av dansgästerna för det var inte lika mycket folk denna kväll vid logen som det annars brukar vara. Sen kanske det är så att en del inte känner till hur bra bandet är och stannar hemma för den skull. Trist med folk som är så enkelspåriga och bara åker ut på ett fåtal orkestrar.

Lars Kristoffersen är en mycket duktig och karisnarisk sångare som har en mycket bra röst. Applåderna kom efter varje låt och det märktes verkligen på publiken som var där att detta var en uppskattad orkester. Man spelade många härliga låtar. Man bjöd på en del låtar från sin senaste cd. Bland annat en riktig favoritlåt jag har som jag första gången hörde med Trond Erics ”Jeg kan se en stjerne falle” samt ”Wendys Grill” som Donnez gjort på svenska med. Inte en enda dålig låt på hela kvällen.

Tiden drog sig mot kvällens paus. Vi gick med orkestern och fikade. De var så glada att spela här vid Upperudslogen och berömde stället och utsikten. Och jag kan gott förstå att dom trivs. Tänk er att få spela på en sådan underbar plats som Upperudslogen och att få bli ompysslad av matmor Anette. Jag har sagt det förr och säger det igen. Många arrangören borde komma hit på studiebesök och gå kurs i ”orkestervård”.

Delar av arrangörstaben för Skoga Bygdegård var på plats så det blev lite snack med dom innan vi åter igen steg upp till logen igen. Dags för bandet att inleda andra halvlek. Nu bjöd det på lite musik skriven av Per Gessle i form av ”Flickan i en cole porter sång”. En av Gyllene Tiders bästa låt om ni frågar mig. Många svenska dansbandslåtar finns ju även på norska. En av den är Schyttsklassikern ”Aj aj aj”.

Bandet spelade även en hel del eget material också. Självklart fick vi höra deras stora 80-tals hit ” Bye bye baby goodbye”. Det är när man hör sådana låtar som man slås av hur proffsiga dom är och hur bra Lars sjunger.
Förutom Lars Kristoffersen består bandet av följande medlemmar. Marius Molstad på sång och gitarr, Morten Lund på trummor och sång samt en grabb på klaviatur som jag tyvärr inte minns namnet på. På det stora hela var det en mycket trevlig kväll med underar dansmusik. Synd bara att inte fler förstod hur bra Lars Kristoffersen band är.

Casanovas är aktuella med en ny singel. Och det är inte vilka låt som helst som man valt att släppa. I ett samarbete med Kenneth på Danskonsulten gjorde bandet en version av Sven Ingvars ”Byns enda blondin”. Denna version är en utmaning till den långsamma rundan och förstås också som en hyllning till Sven-Ingvars som i år fyller 60 år. En somrig After beach-version enligt bandet själva. Jag är benägen att hålla med. Så himla läcker version. In på Spotify och lyssna!

Alla förutsättningar finns för att det skall bli en trevlig danskväll. Bra dansmusik, bra dansgolv, mysigt café med gott fika. Ändå hittar inte dansfolket hit i den utsträckning som man skulle önska? Samtidigt hör man ofta att det aldrig är dans hemavid och att vi måste resa till andra städer för att dansa. Men varför åker man då inte till mysiga hembygdsgården när det väl arrangeras dans där kan man undra? Vad är det som är fel? Man skulle lätt kunna ha 100-150 pers per dans här. Som jag skrev inledningsvis så finns ju alla förutsättningar.

Denna torsdag som jag besöker logen är det Frykmanz med Tina som svarar för dansmusiken. Ett band som spelat på hembygdsgården sen mitten på 90-talet. Bandet består av Tina hagberg på sång och tamburin samt Bertil Frykman på klaviartur och sång. Just denna afton är vädret inte med oss till hundra procent. Kanske det har en inverkan på att det är mkindre folk än normalt. Men å andra sidan så dansar man juunder tak så lite droppar från himlen borde ju inte skada eller skrämma bort folk tycker jag.

Frykmans Tina spelar underbart härlig dansmusik. Många kända örhängen både nya och gamla finns med på bandets repertoar. Detta kryddar dom med en och annan egen låt med. Mycket trevligt. Tina aviserar att de skall spela en låt av en artist och frågar om det är någon i publiken som man komma på vem som gjort originalet. Låten de spelade var Torgny Söderberg och lena Hultgrens ”Om du var min nu”. Jag var den ende som kunde svaret förutom orkestern. Detta är nämligen en lite bortglömd låt som Christer Sjögren har med på sin platta Kramgoa låtar 2011.

Jag hade till och med tur att vinna 200 kr på lotteriet. Ibland har man tur. Min kompis Johan som var med vann 100 kr. Så idag var turen på vår sida kan man säga.

Trots att det var lite skralt med dansare på golvet blev det en trevlig kväll. Jag har försökt så gott jag kunnat att på sociala medier göra reklam för dessa danser. Jag har på andra dansställen som inte har dans samtidigt göra reklam för dessa danser genom flyers och affischer. Så nu hoppas vi att publiken sluter upp inför nästa danskväll då Kennings kommer på besök.

Förra året meddelade Robins orkester att man lägger instrumenten på hyllan. Man sålde bussen och började så smått planera en nedläggning. Tre av bandets medlemmar startade vid årsskiftet upp dansbandet Thoniez tillsammans med Tony Persson som nyss upplöst dansbandet Extas. Robins sista spelning avverkade man i vackra Degerforsparken där man spelat varje sommar de senaste åren.

Det var sommaren 1975 som man startade orkestern i Trollhättan. Medlemmarna då var Cerold Birgersson, Lennart Österman, Charlie Höög, Åke Andersson samt GunLeif Jonsson. Flera av dessa pojkar hade spelat ihop i andra orkestrar innan. Hur orkestern fick sitt namn Robins har bandet inga bra svar på.

Man spelade flitigt i början på restauranger, parker, folkets hus samt diverse privata tillställningar. 1984 lades bandet på is. En del av bandets medlemmar försvann till Olle Lindwalls orkester samt till Stig-Inges. Dock dröjde det inte länge innan man var på banan med ett ”nytt” Robins.

2005 efter ett antal medlemsbyten beslutar sig Robins för att lägga ned. Dock har man några jobb kvar som Robins orkester som man tänkt att Lasse Linds orkester skulle ta. Som tur är kom man på andra tankar. Man åker upp till Linköping som Lasse Linds orkester, men efter en stunds diskuterande kommer man fram till att istället fortsätta som Robins orkester. I Linköping presenteras bandet alltså som Robins istället för Lasse Linds.

Den största publiken man har spela för är på hemmaplan i Trollhättans Folkets Park non-stop med Lasse Stefanz inför 1800 personer. Man har även spelat med Anders Engbergs orkester och Charlotte Perelli inför 1200 personer i Agnebergshallen, Uddevalla. En annan minnesvärd spelning som bandet har är då man själva drog 900 personer till Parkhallen i Tranås.

2015 bestämmer man sig på nytt att lägga ner bandet Robins för gott? Sättningen som onsdagen den 29 juni spelade i Degerforsparken var Jarmo Björkman på trummor. Janne Lext trakterade saxofonen. Peder Karlsson spelade gitarr sjöng. Tangenterna och stämsången skötte Jacob Husberg om med den äran. Sist men inte minst så var Ralf Wennberg med på sång, gitarr och bas.

Bandet var enormt spelsuget och började innan klockan slagit sju. Det var många som kommit till Degerforsparken denna afton för att dansa till Robins en sista gång. För mig var det första och för den delen även sista gången jag skulle få uppleva detta band. Jag hade tidigare genom kompisar på facebook bara hört gott om detta band.

Det märkets lite på dom inledande låtarna att det var ett tag sedan man spelade. Men grabbarna blev snabbt varma i spelkläderna och det i dubbel bemärkelse tror jag. Vädret var verkligen på våran sidan detta kväll. Men så var det ju Degerforsparken. Arrangören Manne har ju hemlig kontakt med vädergudarna.

Robins spelade låtar helt i min smak. Roligt att man spelade en del låtar som är lite bortglömda. Det var längesen jag var på dans och hörde Paul Sahlins ”Luffarpojken” och Lotta Engbergs ”Allt jag vill säga”. ”De é la gött” att vara på dans med Robins. En perfekt mix av gammalt och nytt. Ganmaldansen skötte dom också med den äran.

Kvällen rullande på i allt raskare takt och det var så snart dags för paus. Efter fikan gästade jag bandet i logen och snackade lite med dom de mesta. Dom tyckte det var riktigt skoj att äntligen på träffa mig. Dom jämförde med att träffa Carola. Nåja jag vet inte om det var lika stort. Jag kanske är lite mer ödmjuk. Vi var i alla fall rörande överens om att Villa-Lidköping är Sveriges bästa bandylag. Sedan hoppades dom på att Färjestad tar SM-Guld nästa år. Eller var det så att Vänersborg är bandylaget som gäller och Frölunda i Hockey? Jag minns inte så bra på den punkten.

Dom såg i alla fall fram emot att satsa på Thoniez framöver. De gillade i alla fall loggan som jag gjort till bandet. Jag är också riktigt nöjd med den.

Klockan drog sig mot nio och det var dags att dra i gång andra halvlek. Jarmo räknar in och likt en getingsvärm entrar dansparen dansgolvet. En och en halv timme återstår av kvällen, och den ena goa danslåten avlöser den andra.

Jacob berättar att Thoniez kommer spela ungefär stil som Robins bortser från de riktigt lugna låtarna.

Robins var ett positiv överraskning och det är lite synd att dom lägger ner kan jag tycka. Men det är samtidigt spännande med Thoniez orkester. Roligt att man satsar på nya band när vissa så kallade experter menar att branschen blöder. Jag betvivlar inte att ni kommer att lyckas. Med sådana duktiga och kompetenta musiker så kommer det bli kanon.

Klockan börjar närma sig halv elva och det dags för bandet att spela upp till kvällens sista dans. Lugnt och kramvänligt som sig bör blev det. Det är en fröjd att stå och blicka ut över publiken som kryssar fram på dansgolvet till så ljuvliga danstoner. När de sista tonerna ebbat ut blev det massor av applåder. Robins hade således blivit historia. Tack grabbar för alla dessa år och stort lycka till med det nya.

Innan jag skildes med bandet ställde dom upp sig för en sista gruppbild. Jag tog även en hel del dansbilder som du kan se mer av på danslogen.se

Befinner mig just nu på Bälgspel i Ransäter där Holidays just nu spelar upp inför en hängiven danspublik. Underbart!!! Kör man Streaplerslåtar är det automatiskt pluspoäng….