”Nya” Donnez gör succé på dansbanorna direkt. Premiären med hela nya sättningen skedde på nyårsdagen i Eringsboda Brunn. Över 640 personer kom och svängde sina lurviga på årets första dag, En riktigt bra publiksiffra. Nu tågar bandet vidare mot nya platser. Att Donnez är populära märks. Folk åker ringt långt för att se dem spela. Till spelningen i Eringsboda hade ett danspar åkt över 60 mil enkel resa. vad säger man? Vad gör man inte för att höra go dansmusik.

Här kan ni dansa efter Donnez i Januari:
04 Kulturens Hus, Söderhamn
05 Brunnsparken, Örebro
11 Fokus Folkets Park, Skara
12 Danspalatset Vallonen, Överum
13 Törringelund. Oxie
19 Kvarnkullen, Kungälv
25 Casino Cosmopol, Sundsvall
26 Parken, Örnsköldsvik
27 Råbyhallen, Eskilstuna

Det blev väl kanske inte något kafferep precis när Claes Lövgren och grabbarna träffades för att repa och putsa på slutfinnischen inför premiären med ”Nya Claes Lövgrens”.

Nypremiären sker fredagen den 4:e januari på Salaparken.
Med dom nya bandmedlemmarna Calle Stifors och Ante Olsson från Donnez har man fått in lite friska fläktar i bandet. Man är laddade till tänderna att ge allt.

Så väl mött på Salaparken nu på fredag.

Kurt Sundin har besökt Shake inför deras sista spelning

Årets nästa sista danskväll för mig och brorsan och årets sista danskväll i Forshaga. På scen stod Jenny Saléns med utgångsort Torup i Halland.

Bandet bildades i maj 2003. Saxofonisten Niklas Adamsson blev ”Årets blåsare” på Guldklaven 2007. 2007 blev man utsedda till ”Årets kulturpristagare” i Hylte kommun. Bandet deltog i Dansbandskampen 2008.Bandet släppte under 2012 sin andra platta ”Nu bubblar blodet”.

Jenny Saléns består av: Jenny Salén – sång och dragspel, Niklas Adamsson – saxofoner, gitarr, sång, Nicklas Mörk – trummor och Robert Juth – gitarr, sång

Brorsan och lag landade på parkeringen utanför Folkets Hus strax innan kvart i nio. Med oss i bagaget hade vi en chokladkorg som vi överraskade bandet med.

Det var mycket folk som hade samlats redan från start, och fler skulle det bli. Publiksiffran denna kväll blev ungefär 350 personer. En helt okej siffra så här i mellandagarna. Forshaga har alltid haft bra publiksiffror när man arrangerat dans i mellandagarna.

Klockan 21.00 räknar Niclas in till första dansen och golvet fylls snabbt av glada värmlänningar och andra utsocknes tillresta dansare.

Efter första dansen visste applåderna knappt några gränser. underbart med ett sådant gensvar på danspubliken. Mona Gustafsson i numera nedlagda Mona Gs orkester sa en gång att ”vi” värmlänningar är världsmästare på att applådera åt orkestern. Och det kanske ligger någonting i det.

Jenny Saléns var på sitt absoluta topphumör och showade en hel del från scenen och bjöd verkligen oss som var där på en härlig danskväll som man kommer leva på länge.

Det var många ”känningar” i publiken. Forshaga har en stadig stampublik som alltid dyker upp när det är dans här. Det är många som kan känner igen till utseendet som man vet för det mesta dyker upp när det arrangeras dans här.

Jenny och hennes grabbar har en blandad repertoar som består av både egna härliga låtar och odödliga covers. Allt paketerat i en skön mix. Jag har alltid gillar Jenny och hennes band. Första gången jag kom i kontakt med henne var genom dansbandet Weekends från Vänersborg där hon var sångerska. Nu är det ju som vi alla vet Jenny Saléns och Halland som gäller.

Jag fick chansen att komma upp på scenen och ta några bilder på bandet och publiken. Det som jag slogs av var att man som dansband har en underbar utsikt. Tänk att så där i Forshaga och blicka ut över havet med alla dansglada människor. Vilken känsla. Och att dessutom få applåder på jobbet är det inte många som kanske får. Dansbanden måste nog ha världens roligaste jobb. I alla fall om man räknar dom där timmarna på scenen.

Det är bara att kika på bilderna nedan så ser ni hur mycket folk det var denna trevliga kväll. Men så enkelt är det. trevliga och bra dansband drar mycket danspublik. Så enkelt är det :)

Som vanligt är det ju så att tiden rinner i väg när man har det kul. Efter pausen var det som om tiden fullkomligt flög i väg. När dom sista tonerna av Missisippi ebbat ut vilket publiken inte går hem. och det verkade som bandet hade lite lite mer att ge. Att det blev ett extranummer är nog inte så svårt att förstå.

Efter dansens slut blev det lite gruppfotografering av bandet. Alltid lika kul att föreviga bandet på kort. Sen blev det lite snack med bandet om dansmusik, branchen i stort och andra danskvällar som brorsan och jag besökt under året. Denna kväll med Jenny Saléns rankar jag väldigt högt. Det var en av dom bästa kvällarna i år.

Bjuder er nedan på två klipp med bandet inspelat i Forshaga samt Ransäter i sommras.