Trevlig födelsedag med Matz Rogers

23 dec

Jaha så har man fyllt år. Ett år äldre i protokollet. Det är sånt man bara får tugga i sig Livets gång liksom. Min födelsedag firade jag inte hemma i år. Jag valde att tillsammans med min familj styra kosan mot Storfors och deras kulturhus där det vankades söndagsdans med Matz Rogers. Det kan eventuellt vara första gången som jag är på dans på min födelsedag. Jag minns ej om jag varit det tidigare. Jag är ju så gammal och då kan minnet lätt svika.

På eftermiddagen for vi i samlad trupp upp mot civilisationen i Storfors. Inte så mycket liv och rörelse när man åker på Djupadalsgatan. Så man kan ju undra om det kommer något folk i kväll. Faktum är att det tyvärr inte är så mycket Storfors bor som kommer på dansen. De flesta är tillresta från när och fjärran. I dag var det inte alls så mycket konkurrens från närliggande dansställen. Matz Rogers är ju ett säkert kort här. Sen kunde det ju komma lite extra nu när jag fyllde år. I och för sig är det ju ingen mer än bandet som känner till detta. Men när vi rullade in på parkeringen var det rätt skapligt med bilar ändå. Sen var ju klockan inte mer än halv fem så dansfolket hade ju tid på sig.

Lika punktliga som SJ var våren 1976 är Matz Rogers när de helt enligt tidtabell spelar upp till aftonens första dans. ”Låt en morgon vakna” därefter ”Kärleken ska vinna”. Det känns bra med trygghetsnarkomaner. Skämt å sido så är det ju så att de flesta banden har några speciella låtar som de alltid startar en danskväll med och även avslutar kvällen med. Där i mellan kan de stuva om lite hur som helst. Lite bättre fart på detta så var danskvällen i gång. Och det blev som jag trodde. Mycket folk som hade samma tanke som mig. Att roa sig till bra dansmusik en söndagskväll.

I pausen blev det som vanligt goda mackor som min mor ombesörjt. Alltid lika trevligt att fika med de andra dansarna och språkas vid. Här i Storfors har man ingen servering utan var och en tar med sig det dom vill fika på. Så har det alltid varit och det passar alldeles utmärkt. Genom alla besök på danserna här i Storfors har man lärt känna en massa trevligt folk. Många känner man bara igen till utseende medans andra vet man namnet på. Det är lite som en av arrangörerna Sven sa. Vi är som en enda stor familj. Och jag kan bara hålla med. Vi är som en enda stor dansfamilj. Och många är det som är stammisar här. Man märker snabbt om någon skulle utebli en söndag.

Efter pausen så var det dags för orkestern att starta upp kvällen igen. Lite förvånad blev jag när jag blev uppropad på scenen. Det blev sång för mig samt lite hurrande. Som om detta inte vore nog så fick jag äran att sjunga med bandet. Jag sjunger ju enligt mig själv hellre än bra och spelar gitarr ännu mera hellre än bra. Låtarna som framfördes var Främling och en till låt som jag dessvärre inte minns namnet på. Men trevligt var det i alla fall. Tackar så mycket killar. Det var riktigt skoj. Lite beröm av publiken blev det också. Tackar tackar. Man behöver sånt här i bland. Det gör vi alla.

Kväll gick vidare i allt snabbare takt. Bandet betar av foxtrot, bugg, pariespolka och en rad andra danser precis som om de inte gjort något annat. Det är så härligt att höra på dessa genommusikaliska grabbar. Faktum är att de bara har bra låtar på sin repa. Inte en enda dålig låt på hela kvällen som jag hörde. Och dessutom tror jag att de sparkat bort ”Anita du drömmer” från repan. Tack för det grabbar. Det finns så många andra bra låtar ni kan spela istället.

Strax efter halv nio hade de sista tonerna ebbat ut. Som vanligt stannade jag var och tackade bandet. Det hör till god ton tycker jag. Lite gruppfotografering blev det också. Det gäller att redan nu samla på sig gruppbilder inför nästa års kalender. Jag brukar nämligen göra en egen dansbandskalender med de band som jag dansat till under året. Och då är det alltid lika trevligt att använda sina egentagna gruppbilder.

Tack till Matz Rogers för en trevlig kväll. Tack för att jag fick medverka på scenen. Sköt om er samtliga så ses vi på dansbanorna framöver-

admin