Grunden BOIS är en fotbollsklubb som kommer från Göteborg. Det speciella med klubben är att alla spelare har någon form av funktionshinder eller handikapp. Det var de sista åren varit mycket uppmärksammade i tv med flera dokumentärer.

Denna lördag var det invigning på Sannaheden Kristinehamn som är en ny arena med flera fotbollsplaner med mera. Villastadens IF var klubben som höll i själva arrangemanget.

Hela dagen var det diverse lag som spelade i allt i från hopsatta kommundag till existerande ungdomslag.

Höjdarmatchen var den mellan MIK Varnan (Kristinehamn) mot Grunden BOIS; Det var en sådan underbar spelglädje och värme. Samtliga spelare kämpade på, på sitt eget vis och efter sin egen förmåga.

För att återgå mer till arenan så tror jag det kommer till att bli en höjdarnläggning. Och sen när den nya eventhallen som byggs blir klar, kanske kombinerat med en utomhus konstgräsplan, tror jag att det kommer bli helt super för fotbollen i denna lilla kommunen.

Henric Svanberg gammal affärsman och handelsman har i Ölme haft en museal lanthandel. Sedan några år tillbaka har han tillsammans med sin hustru Karin valt och trappa ner.

Lanthandeln har flyttat in till stan. Ett återkommande evenemang har alltid varit ”Kväll vid Botrappan” där man samlat en del diverse lokala och värmländska musiker. I år bjöds man på min musik av bland andra; Björn Sandborg och hans grabb, Före detta landshövdingen Ingemar Eliasson var som vanligt också där. Det blev även del allsång.

När alla uppträdandena var klara så var öppnades lanthandeln för den som ville köpa med sig något hem.

Ett av mina intressen förutom dansbandsmusik är bussar, tåg och spårvägstrafik. I Malmköping finns det ett musséum för just detta.

Vi tänkte ta detta som en liten semestertripp med. Och siktade in oss på Nyköping. När vi kom fram till Nyköping visade det sig att det var någon slags karneval i staden. Det var fullt med marknadsknallar och tivoli.
Men vi beslutade oss för att ändå se om det fanns boende åt oss. Så vi gick till turistbyrån som inte ligger mitt i stan utan vid Nyköpingshus. Och jag tycker så här; Jobbar man på en turistbyrå så bör man visa lite mer vilja att hjälpa till än vad den tjejen gjorde. För det första satt hon där rätt upp och ner och verkade ha hur tråkigt som helst. Efter att vi själva kikat på lite anslag, så fick vi själva fråga om hon visste några hotell. Fick 3 telefonnummer till hotell på en kladdlapp. Men efter att vi ringt dessa och fått reda på att det var fullt återvänder vi till turistbyrån. Samma visa igen. Frågade efter hotell i Oxelösund och fick ett napp.
Vi ringde och som tur var hade dom nyss fått en avbokning så det tog vi.

Oxelösund visade sig just denna kväll då vi var där vara väldigt öde. Det berodde kanske på att man i grannkommunen 1½ mil bort hade karneval. Gästhamnen där vi tänkt äta mat (efter hotellets rekommendationer) låg ruskigt tom. Vad ska man göra då?

Efter lite sökande i stan fann vi Restaurang Polishuset som till utsidan inte såg så märkvärdigt ut, och det var inte så märkvärdigt inne. Kanske berodde på att dom höll på att bygga om. Maten smakade i alla fall utmärkt. Tack för att ni tog vår beställning före sällskapet på 20-25 personer. Hotell Ankaret och dess frukostbuffé var helt toppen. Rekommenderas om ni är i krokarna.

Dagen efter så skulle vi åka tillbaka mot Nyköping och sedan rakt upp mot Malmköping. Men i Nyköping gick något lite snett så det blev inte den spikrakaste vägen upp till Malmköping. Men vi fick i alla fall se lite Sörmländsk landsbygden, och samtidigt lyssna på ”Ring så spelar vi” med Pejje Johansson.

Väl framme vid museet i Malmköping var det bara att ladda kameran med färska minneskort och batterier. Vi startade det hela med att åka veteranspårvagn. En mycket trevlig guidad tur på c:a 15-20 minuter.

När vi kom tillbaks var det fritt fram att kika in i dom olika utställningshallarna. Det fanns en hall med bara bussar, en med bara spårvagnar osv. Det fanns eller finns även en butik där man kunde handla vykort, buss och spårvagnsmodeller samt andra souvenirer.

Efter denna trevliga förmiddag, kollade vi runt lite i Malmköping. En snabbtitt på kartan visade att det inte var långt till Eskilstuna där vi intog dagens mat; Plankstek. Underbart gott. När vi ansåg oss mätta bar det hemåt, med ett litet stopp i Arboga. Arboga en söndagskväll var väl inte så upphetsande. Det verkade ju inte hända allt för mycket där just då i alla fall.