Canis är en gammal anrik festplats i norra Värmland i det lilla samhället Lysvik. Samhället har c:a 340 invånare och ingår i Sunne Kommun. Här finns en idrottsförening som drivit parken. Lysviks IF tog över ansvaret för Canis 1957. 1977 byggdes en ny dansbana, 1979 ägde den första Fröken-Fräken-festen rum på Canis. Den har allt sedan dess lockat tusentals dansgäster. I slutet av 90-talet drog sig Sven-Ingvars ur evenemanget och intresset för Canis började falna.
Nu några år senare så var det så dags igen att dra igång dansen igen mycket tack vare Calle Werner som förut var med i och som nu bokar Fernandoz orkester. Calle ville arrangera das och fått reda på att Streaplers var lediga denna kväll. Man letade efter diverse tänkbara plaster och valet föll till slut på Canis. Det hela mynnade ut i en nonstopkväll med Streaplers och Fernandoz.
Man hade denna kväll anordnat en danståg från Karlstad. Två vagnar fullproppade med dansglada gäster lämnade Karlstad Centralstation helt enligt tidtabell 19.59
Med på taget fanns så klart Calle och en dragspelare som jag tyvärr inte minns namnet på.
Det blev en riktigt trevlig tur upp längs vackra Fryksdalsbanan som för några veckor sedan var nyrenoverad. Alla på tåget upp var pigga och glada oh var riktigt dans och partysugna.
21.12 stannade tåget vid Lysviks station där vi sedan bussades fram till själva festplatsen.
När vi kom till festplatsen var det mycket folk och full fart på parketten. Oj vad mycket folk där var. Tänk att man kan lyckas locka ut så många dansare till ett ställe mitt ut i ingenstans.
Streaplers hade nyss gått på sitt första pass. Gick fram och vikade åt grabbarna som glatt hälsade tillbaka. Andra helgen med Streaplers är riktig lyx.
Streaplers är ett band som med mer än 50 år på vägarna spelat i var enda folkpark. Det var därför överraskande att höra att bandet inte besökt denna plats. Helt otroligt men sant att Håkan (som varit med längst i Streaplers) får sätta en ny nål på Sverigekartan.
Efter en halvtimma tog hemmabandet Fernandoz över stafettpinnen. Jag minns än i dag hur jag 1993 såg Fernandoz på en dansgala på Sandgrundsudden tillsammans med Sten & Stanley och Sven Ingvars. Det var stort reda då. Sedan dess har mycket hänt med bandet. Nu är man fyra goa grabbar som bjussar otroligt mycket på sig själv. Det var ett tag sedan man körde dom live så det var riktigt kul att få uppleva dem igen.
En positiv överraskning av Kevin Nordlund (son till sångaren Anders) som några gånger under kvällen tog steget fram och sjöng några låtar. Fernandoz är ett band som jag alltid tyckt varit bra och som månat om sin spelstil. En repertoar med mysiga foxlåtar varvat med härliga bugglåtar som man sedan kryddat med en och annan elvismelodi är alltid trevligt.
Streaplers och Fernandoz har en lyckoträff. Dom kompletterade varandra riktigt bra. Det blev inte så många ”dubbletter” på låtar denna kväll heller. Ibland när en del arrangerar nonstopdans så försöker dom hitta så likartade orkestrar som möjligt vilket kan medföra att man får höra orkestrarna spela samma låtar.
På Canis hade man även fullständiga rättigheter och serverade även mat i form av goda hamburgare.
Både orkestrar och publik och arrangörer verkade helnöjda med kvällen. Kan dock kanske hålla med en del folk om att man (om man skall köra nästa år igen) får bygga ut dansbanan. Kanske man kan förlänga golvet med partytält på något sätt. 1200 på en folkparkskväll är inte illa.
När dansen så var slut och vi tackat av orkestrarna gick vi med raska steg mot bussen som skulle ta oss till Lysviks station igen. Där stod motorvagnståget som skulle ta oss ner till Kil igen. På grund av spårarbeten skulle vi på hemvägen på kliva av i Kil för att där bussas vidare in till Karlstad. Dock var logistiken inte på vår sida vilket medförde att vi blev ståendes kvar i Kil. Bussen som skulle komma och hämta upp oss kom aldrig.
Efter en lång väntan i Kil löste det sig till slut med taxiresor in till Karlstad. Lite intressant var det ändå. Jag betalade 250 kr för tågresan tur och retur samt entré till Canis. Taxiresan Kil – Karlstad (som jag som tur var inte behövde betala) kostade 522 kronor. Landade i Karlstad runt halv fem på morgonen. Solen hade börjat gå upp på Ölmeslätten när vi styrde kosan hemåt. Somnade sött i min säng runt klockan kvart i sex på morgonen.
Publicerad: 2012-09-02 18:01:39
