Kvällen skulle avnjutas i Forshaga med Claes Lövgrens var det tänkt. Och så blev det också. Det gick helt smärtfritt för oss att ta oss till Forshaga. Men lika smärtfritt var det inte för Lövgrensgrabbarna. På fredagen skulle de ha spelat på dansstället Sjötofta fritid. Men efter att dom fått krångel med sin buss fick de ställa in spelningen och blev ersatta av Skåningarna. På lördagen lastade om alla prylar till en inhyrd lastbil och personbilar och satte kursen mot Värmland och Forshaga folkets hus. Det kallar jag verkligen hjältar. ”The show must go on” heter det ju berömda ordspråket. Våra dansband gör verkligen allt för att till varje pris kunna genomföra spelningarna och ger inte upp i första taget.
Vi tog en annan väg till Forshaga den här gången. Vi åkte via Råtorp dit. Alltid lika kul att kunna köra lite olika vägar till Forshaga. På väg dit såg vi den otroligt fina Löfbergs Arena som speglade sig så fint i Klarälven. Med bra musik i bilen fixar sig det mesta. Vi började så sakteliga närma oss vårt slutmål. Sekunden senare svänger pappa in framför Forshaga folkets hus. Betalade entré till Inge som satt i kuren och hälsade alla välkomna. Nu var vi redo för ännu en danskväll med det eminenta dansbandet Claes Lövgrens.
För egen del var det ett tag sedan jag hörde dessa gossar live. Vid lite eftertanke var det på Stora Folkparksdansen i Mariestad. Då var det sommar och sol. Nu var det vinter, rejält med snö och minusgrader. Med kylan ute var det betydligt varmare inomhus. Jag kände på mig att det skulle bli en kanonkväll med dessa grabbar. Och hur rätt hade jag inte jag? Andy Ekenmo satte sig till rätta bakom trummorna och räknade in till kvällens första dans. Claes var på ett som alltid sprudlande gött humör. Ante, Anti, och Calle strålade även dom i kapp. Vikingarnas ”Håll mig” fick inleda denna danskväll tillsammans med Black jacks ”Jag vill andas samma luft som du”. Lite snabbt på det så var så kvällen i gång.
Detta band från Skåne blandar och ger utav egna låtar och covers. Här kan man verkligen tala om publikanpassad dansmusik. Dom vet precis vad publiken vill ha. Man blir aldrig besviken på dessa grabbar. De har även alltid en förmåga att ställa in ett bra ljud med behaglig ljudvolym. Något som är A och O. Att ratta ljud är en hel vetenskap. Fråga bara ”Ljud-Gunnar Åkerlund”. Forshaga är ju rätt så nära Norge, och man har varje danskväll några norrmän som tar sig en dansetur över gränsen. Mycket trevligt må jag säga. För dessa och för alla andra med så klart bjöd det på en låt från Norge som egentligen inte är en dansbandslåt utan en fin visa av Åge Alexandersen. Låten är så klart ”Ljus och värme”.
Så var det snart dags för kvällens paus. Men innan dess bjöd dom på lite gammaldans. Lite schottis, hambo och pariserpolka och vals bjöd grabba på så att det stod härliga till. I pausen blev det god köttbullemacka och en sprite. Riktigt gôtt med detta.
Jag rosade Lövgrensgrabbarna förut deras låtval. Men det finns en låt som jag tycker dom förstört lite. Men jag tror inte det är deras fel. Utan jag tror Lasse Stefanz var först. Så jag skyller på dom. Det är låten ”Blue eyes crying in the rain” som är en tjusig countrylåt som enligt mig skall framföras i en lugn version. Men Claes Lövgrens har dragit upp tempot och gjort en buggversion av låten. Det låter visserligen bra men man är ju van orginaltempot. Men dom är förlåtna för detta eftersom allt annat dom framför är så sjuhelsikes bra.
För er som ännu inte är bekanta med bandet kommer här en liten presentation. Anti Johansson spelar gitarr och saxofon. Det är även han som sköter en del av mellansnacket tillsammans med Classe. Kanske man någon gång får höra Anti ta sig lite ton? På bas har vi en grabb som heter Andreas Olsson Ante som han kallas stod så tryggt därbak med sin bas och spelade med ett leende på läpparna. På trummor och sång har vi Andreas ”Andy” Johansson. Han sjunger en hel del av låtarna och har en riktigt bra röst. ”Tänd ett ljus i fönstret” av Steinar Storm Kristiansen och Ingela Forsman är en av mina favoriter. Carl Johan Stifors spelar gitarr och sjunger också lite av och till. En av favoriterna är ”Gammal kärlek rostar aldrig” och härliga ”När en flicka talar Skånska”. Sist men absolut inte minst så har vi mannen med det vackra leendet och rösten som många skulle döda för. Claes Lövgren som sjunger, spelar klaviatur och dragspel. Där folket så har ni medlemmarna i Lövgrens eminenta danskapell.
Så kom vi fram till kvällens sista dans. Lite lugna tongångar som sig bör i ”sista dansen”. ”Du är solen på min himmel” och efter det bjöd Andy på ”Raring”. Publiken stannade upp och gav grabbarna en rejäl applåd. Orkestern var inte sen med att hänga på med ett svängigt extranummer. De drog igång ett långt svängigt rock medley med en massa härliga låtar från svunna tider. Efter lite eftersnack och tackade till höger och vänster bar det i sakta mak hemåt igen. Tack alla inblandade för en genomtrevlig kväll.
Här kommer fler bilder från kvällen:
