Nu står det klart att två dansbandstrummisar byter band igen. För några år sedan lämnade Nisse Uddin Junix orkester för att börja en civilt och dra ner på spelandet och började i deltidsdansbandet Gideons. I hans säte började Conny Eriksson som tidigare varit trummis i Gideons. Nu står det klart att byter tillbaka igen. Conny gjorde sist första jobb med Gideons i Idrottshallen Månkarbo förrförra söndagen.

Efter att Sandra Estberg gick med i Martinez för ett par år sedan har bandets popularitetskurva stigit mer och mer. Bandet drar fler folk ute än på många år och deras spelplan är mer välfylld än vad den varit de senaste 15 åren!
Detta beror på att bandet hittat en egen identitet, trygghet och profil i och med Sandras entré i bandet. Bandet har bibehållit det bästa från ”det gamla Martinez” vilket betyder Tommys fantastiska gitarrlir som är vida känt i branschen och smarta val av låtar som alltid bjuder på en perfekt danskväll ute.

På nya skivan ”Tillsammans” bjuder bandet på just en perfekt mix av gammalt och nytt. De har frågat danspubliken vilka låtar de tycker bandet borde spela in och fått mängde av tips som de tycker skulle passa Martinez. Av dessa har de valt ut några stycken. Detta tillsammans med ett gäng nyskrivna dängor, varav en ”Lucky For You” skriven av britten Chesney Hawkes som hade världshiten ”The One And Only” i början på 90-talet och som jpbbat som låtskrivare under många år och skrivit låtar till bland andra Nik Kershaw, Jennifer Paige och det brittiska pojkbandet A1 som rönt stora framgångar i England.
-”Vi fick låten från ett förlag som tyckte den skulle passa ett dansband och vi föll pladask för den” säger Sandra.
Nytt för bandet är att de även spelat in ett par låtar med en klar underton av rock’n’roll/rockabilly a’la 50-talet vilket gör plattan till en riktig pärla som verkligen är spritter av glädje och mångfald.

”Man blir glad av att lyssna på skivan, och det är vårt signum” säger Sandra i Bandet. ”Spelglädjen och att få vara tillsammans på en scen nära våra fans är det bästa som finns.”

Källa: Ginza.se

Jontez tillhör ett av Sveriges mest populära mogendansband ute på dansbanorna. Populäriteten är belöningen efter alla år som de åkt runt och skämt bort danspubliken med välspelad, dansant musik. Nu kommer bandet med sitt nya album ”En dans med oss” där vi får lära känna ett par nya medlemmar. Det är Jonathan Nöjd, på trummor och Conny Ohlsson på gitarr och Pedal Steelguitar. Conny har tidigare spelat med Fernandoz och The Playtones och tillför nu ytterligare en dimension åt bandets sound. För övrigt är bandet sig likt… Oles mogna röst som ligger någonstans mellan Christer Sjögren och Sten Nilsson är såklart där. På skivan får Ole även visa vilken duktig saxofonist han är, då han bland annat gör en instrumental version av Bee Gees-låten ”Don’t Forget To Remember Me”. Idag finns inte så många band som använder så mycket saxofon, inte så som de gjorde förr, säger Ole. Vi tycker att saxofonen är en viktig del i vårt sound, som vi har utvecklat ännu mer på nya skivan. Även Benny Hedlund måste nämnas, då hans dragspelssväng är en stor del av Jontez sound.

Jontez nya skiva är utan tvekan deras starkaste platta hittills och det är roligt att bandet spelat in så mycket nya låtar. ”Ja, vi fick så mycket bra låtar från alla håll och kanter” säger Ole. När man får kanonlåtar från meriterade killar som Thomas G:son, Dille Diedricson, Kristian Wejshag och Thomas Plec Johansson samt riktigt tunga dansbandslåtskrivare så är det svårt att tacka nej… Därför blev det en platta med många nya låtar, som vi i bandet är stolta över att kunna få presentera.

Källa: Ginza.se

Almanackan visar att vi redan är inne i mars månad. Och vad passar bättre än att börja mars månad med lite dans. Denna söndag var det dans på Storfors Kulturhus som stod på menyn. Eskilstunabandet Junix stod på för musiken. Jag tog bussen upp till Storfors där jag landade strax efter halv fyra. Jag knatade runt och tog lite kort innan jag styrde mot Kulturhuset där Junix var i full färd med att få upp dom sista sakerna.

Sen jag sist hörde Junix har det skett en förändring i bandet. Nisse Udin som slutade i bandet för några år sedan är tillbaka bakom trummorna efter en utflykt till Gideons orkester. Conny Eriksson som spelade trummor i Junix har återgått till Gideons igen. En smidig lösning antar jag då man utgår från samma stad.

Det är lite smått fantastiskt när man tänker på dessa söndagsdanser som Korpen Karlskoga arrangerar med Sven och Kerstin Karlsson. Dom är inne på sitt 36:e år som dansarrangörer. Jag tror inte det är många som man mäta sig med det. Först höll man till i Karlskoga Folkets Hus. Men när Saga biografen i Karlskoga brann 2003 byggde man om danslokalen till biograf.. Man bestämde sig då för att flytta i Degerfors Folkets Hus.. När man några år senare restaurerade dessa lokaler så tog man danslokalen i anspråk till annan verksamhet. Den danslokal som då fanns i Folkets Hus var för lite. Då flyttade man ännu en gång till nuvarande lokal i Kulturhuset i Storfors mer känt som Folkets Hus eller Galejan.

Kvällens orkester var alltså Junix orkester. Bandet består idag av fyra grabbar med följande sättning. Först ut är Gunnar Renvall som var med i bandet sen det startades. Han är kapellmästaren som spelar klaviaturer, dragspel och även sjunger. Göran Johansson med sitt glada humör står för basen, gitarrspelet och en del av sången. Gunnar ”PG” Einarsson som kryddar spelningarna med diverse trevliga anekdoter från tidigare musicerande är även han en glad saxofonist som även spelar gitarr, dragspel och sjunger. Sist men absolut inte minst har vi den taktfaste mannen i bandet. Nisse Udin som spelar trummor och även står för en del av sången. Här har du Junix laguppställning anno 2014. En styrka i bandet som jag tycker är att samtliga medlemmar sjunger.

När bandet soundcheck är gjort var det dags för lite fika innan kvällen skulle ta sin början. Bakom scenen har man en väldigt glamorös loge som mer liknar ett förråd än en mysig loge.
Utanför hördes prat och glada skratt. Jag tog mig en tur ut för att kolla av läget. Att döma av den välfyllda parkeringen skulle det bli mycket folk. Lika punktligt som att rapport på tv alltid börjar 19.30 räknade Nisse in till kvällens första dans som började kl 17.00
Peter Grundströms Livet har varit gott mot mig fick inleda danskvällen. Göran hälsar sedan publiken välkomman och man fortsätter med ”Tiden den går”.

Det är välfyllt på golvet i stort sett hela kvällen. Till Storfors kommer folk för att dansa och trivas med trevlig musik. Många är stamgäster som kommer varje söndag. En som också nästan är lite stamgäst är trummisen Nisse Udin. Han var nämligen på plats söndagen innan då han gjorde sitt sista jobb med Gideons. Han skojade och sa att inte kunde lova att han inte dök upp nästa söndag med då Nils-Birgers svarar för dansmusiken.

Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag varit ute och dansat till Junix. Men jag har för mig att det var på Upperudslogen i Molkom som jag såg dem första gången. Dom hade ju under många år en tradition att spela upp till dans där på midsommardagen. Riktigt trist att arrangören slutade med denna tradition. För det var riktigt trevliga kvällar. Lika trevlig som denna i Storfors.

Jag får mig en pratsund med två dansare som kommer från Karlskoga. Dom är ofta här och dansar och tycker det är ett riktigt trevligt ställe med trevliga orkestrar och en fin danspublik. Dom saknar dock dans på hemmaplan. Och jag kan hålla med. Lite synd att man i Karlskoga inte har ett ställe där man kan arrangera denna typ av dans. Men det kanske blir så att politikerna i Karlskoga som arbetar med kultur någon dag får upp ögonen för denna kulturform. Jag tackar för en trevlig danskväll och paret ger sig ut på golvet igen. För nu vankas det schottis och det är något dom absolut inte vill missa.

Så är det dags för kaffevalsen. Det är kul att se på folk som verkligen kan dansa vals. Att se folk som kan dansa gammaldans över lag är fint att titta på. När orkestern ”valsat” klart är det dags för lite paus. Dags för goda mackor, kaffe och dricka. Själv hade med goda leverpastejmackor.

20.30 är dansen slut och då har publiken fått dansat till Junix glada toner i ungefär 3 timmars tid. Själv dröjer jag mig kvar för att ta lite kort på bandet. Dom ville ha lite nya gruppfoton nu när dom fått tillbaka Nisse. Bussen hem skulle ju inte gå förens fem minuter över halv tio så tid fanns det att slå hål på. Men nu blev det ju inte som så att jag åkte bussen hem. Det blev i stället bil. Nu kanske nu undrar hur eftersom jag saknar körkort. PG Einarsson skulle natta över några mil söder om min hemstad Kristinehamn så jag åkte med honom i stället. Jösses vad trevligt det var. Mycket dansbandsprat blev det om en del orkestrar som han varit med i. Riktigt intressant att höra.

Här nedan följer lite fler bilder från kvällen.

Den 2 April släpper Donnez ett helt nytt album med titeln ”Allt ljus på oss”. Det är knappt ett år sedan som förra kritikerrosade plattan Om du vill åka med släpptes. Skivan släpps på det tämligen lite halvnya bolaget Neptun som bildades 2010. Label manager för bolaget är välkände låtskrivaren Calle Kindbom. Nya plattan innerhåller inte mindre än 17 härliga låtar i äkta Donnezstil.

Callinaz går från klarhet till klarhet och har på bara några år etablerat sig ordentligt på den svenska dansbandsscenen. Detta med sin sköna mix av ett moget sound i botten men med en stor portion fräsch ungdomlig krydda på toppen. Lägg till Carolinas karismatiska röst och receptet är klart. Carolina har varit på framsidan av Får jag lov, hon har varit nominerad som årets sångerska vid guldklaven i Malung och deras turnéplan är fullbokad hela året och långt in på nästa år.

Nya skivan innehåller både nyskrivna låtar och en del väl valda covers. Låtar bandet testat på sin publik och som gått hem riktigt ordentligt ute på dansbanorna. Bland låtarna märks Amanda Jenssens ”Amarula Tree” blandat mig Eva Eastwoods ”Himlen var här” och ”Ingenting går upp mot gamla Skåne” som Siw Malmqvist hade en hit med. Alla i snygga dansanta arrangemang. Bland de nya låtarna utmärker sig bland andra ”Om igen” skriven av Anders Tengnér från Larz Kristerz och ”Dom vackraste orden” skriven av Henrik Sethsson och Ulf Georgsson.

Detta gör plattan till en härlig dansant partyplatta och titeln på skivan – FEST I FOLKETS PARK – beskriver precis vad det handlar om. En skön och perfekt blandning för alla människor som gillar att dansa, och dessutom lyssna på bra dansbandsmusik.

Källa: Ginza.se

Just denna söndagen den 23/2 var det lite dansbandskrock för min del. Två av mina favoritband spelade samtidigt upp till dans. Dom ena på hemmaplan och dom andra i Storfors. Valet föll på att stanna på hemmaplan och uppleva lite Excess på Kristinehamn Conference center. Det rä ju tyvärr inte så ofta som bandet är i dessa krokar så man får passa på när tillfälle erbjuds.

Strax efter lunchtid så var jag och broder nere på KCC som Folkets Hus heter sen något år tillbaka. Excess hade redan fått upp alla prylar och var i färd med att repa in en massa nya låtar.Ska vi höja eller sänka låten? Hur blir det om jag sjunger så här? Du måste ju spela hela vägen där annars kommer det låta konstigt. Men dom spelar ju faktisk så här på originalet. Ja det inte helt lätt att repa in nya låtar och sätta sin personliga prägel på dem.

Första gången jag såg detta band live var i Sunne under Fryksdalsdansen. Då hette sångare Roger Zetterqvist och man spelade nonstop med ett band som heter Sunlights. Orkestern hade en sångerska som hette och heter fortfarande Therese Sundahl. Så man kan ju säga att cirkeln är sluten. Inte trodde hon nog då att hon tio år sedan skulle stå och sjunga i just Excess.

Eftermiddagen rullar på liksom repen på dom ”nya låtarna”. Det låter riktigt bra om bandet och jag njuter i fulla drag av att höra Therese härliga röst. Jag hjälpte även arrangören Nina Fyhr att iordningställa danslokalen med bord och stolar för att få det så optimalt som det går. Man har på KCC gjort om en del och byggt om och gjort en större scen. Det hela resulterade i ett något mindre dansgolv. Men jag tror inte dansarna störs av det.

Timmarna flyter på och det är dags för broder och mig att lämna lokalen för att åka hem och försöka göra vad vi kan med vårat yttre. Nya kläder har inhandlas och skall användas denna kväll. Ska man träffa ett sådant snyggt dansband som Excess gäller det att göra vad man kan för att väga upp mot orkesterns utstrålning. Det är inte helt lätt om jag säger så. Skämt å sido.

En kvart innan dansens start anländer broder och jag till KCC: Parkeringen är full av bilar. Detta kan bli en trevlig kväll tänker jag. Och vad rätt hade jag inte i det? Excess gav allt på scnenen och publiken verkade njuta i fulla drag. Många vi snackade med sa att det var det bästa dom hört i kväll, eller på mycket länge i alla fall. Det behövs ”nya” fräscha band även om Excess inte är några dunungar. Man har ju existerat sen 1992 som band och arbetat sig upp till den popularitet man har idag.

Full fart på golvet och scenen från första tonen gick inte att ta miste på. Therese och grabbarna verkade riktigt spelsugna på att få visa Kristinehamnarna och andra tillresta vart skåpet skall stå, vilket dom gjorde med besked. Något jag tycker är trevligt är att man i orkestern har lite steelguitar. Det är inte många band som har detta, men det är riktigt trevligt. Är man som jag väldigt svag för country är det ju underbart att höra detta.

Kvällen drar i väg i ett rasande tempo och vipps så är det dags för kvällens paus. Det smidigaste är att man i förväg i entrén kan köpa en fikabiljett. Då slipper man att att stå i kö i stort sett hela pausen som man kan få göra på andra ställen. Man lägger sin biljett i skålen och tar sitt fika. Går rikligt snabbt och smidigt. Kanske fler arrangörer borde ta efter detta?

Efter paus är det full fart på golvet igen. Excess levererar verkligen denna kväll. Det är nog inte så svårt att spela för en sådana underbar publik som finns på KCC. Applåder och ovationer i massor från golvet.

Tiden tickar i väg och kvällen börjar lida mot sitt slut. Ledins ”Snart tystnar musiken” får avsluta denna kvällen. Trodde orkestern i alla fall. Men publiken vill ha mer. Stående ovationer och jubel så att jag tror det nästan vibrerade i golvet. Snudd på att man kunde uppmäta det på Richterskalan. Och visst blev det ett extranummer.

Efter att ha tackat av orkestern och dansarna blev det korv. Äkta värmländsk varmkôrv.
Vi stannade kvar och tjötade lite med bandet medans dom packade ihop sina prylar. Mycket grejer är det på en plog om man säger så. Var sak har sin plats. Klockan började innan iväg och vi skulle upp och jobba dagen efter. Så när bandet fått in nästan alla prylar i bussen tackade vi för oss och begav oss hemåt. Tack Excess för en trevlig kväll.

Här kommer lite fler bilder från kvällen