Här kommer lite bilder från skivmässan i Björneborg som gick av stapeln första lördagen i oktober.
Det fungerade perfekt med buss Kristinehamn – Björneborg. Som vanligt blev det lite skivor med hem.
Tack Anders och personal samt alla trevliga säljare jag handlade av. Vi ses till våren 2023 igen.

Denna fin höstdag så blev det ett besök på Seniorernas Hus i Karlstad. Där huserar fritidsknuten två dagar i veckan. Fritidsknuten är en mötesplats för dig med funktionsnedsättning och är i behov av extra stöd. Här kan du träffa vänner och utvecklas genom sång, skapande och andra roliga aktiviteter. Vissa kvällar har man speciella arrangemang eller aktiviteter som du kan delta i. Det kan till exempel vara filmkvällar, levande musik och annat. Mitt mål för kvällen var att göra en intervju med Lennart ”Kaggen” Kagebo. En otroligt härlig person som hade så mycket att berätta. Du kommer kunna läsa intervjun i FUB Värmlands medlemsblad. Det är så enormt kul att jobba med denna tidning. Det blev även lite gofika på Knuten.

Jag har förmånen att samarbeta med flera härliga band och artister. En av dessa är Mona Gustafson som varit artist i över imponerade 50 år. Nu såg jag att hon skulle uppträda på Café Gula Huset i Brålanda tillsammans med Lasse Sigfridsson som ni alla känner igen från Lasse Stefanz. Så jag fick för mig att ta familjen med mig ner för att överraska Mona. Denna konsert kan ni läsa om i ett separat inlägg. Så vi tänkte passa på att göra Dalsland. Åka runt och se oss lite om i ett landskap som vi tidigare nosat lite på. Jag har varit här en del på fotboll då vårt fotbollslag IFK Ölme spelade på lite högre nivå än vad de gör nu. Då besöktes både Åmål, Bengtsfors och Mellerud. Men oftast blev det att man åkte hemifrån och direkt till arenan och sen hem igen.

Första stoppet på resan blev Åmål. Där tog vi lite förmiddagsfika och njöt i det vackra vädret i hamnen. Fläderblomssaft och hembakta kanelbullar smakade mycket bra. När vi kände oss färdiga med Åmål fortsatte vi får färd neråt. Då jag är intresserad av folkparker och festplatser blev det ett givet stop vid Lilla Bräcke Loge som vi såg skylten med. Lilla Bräcke Loge ligger i anslutning till Furusjöns Camping och inhyser ett sommarcafé, dansgolv och en scen. Här har mängder med olika band spelat upp till dans såsom Hilltons, Torgny Melins, Hobbies, Jörgens, Danslaget och Cliptons. Det blev ett kort stop i Köpmannebro. Här finns den första slussen i kanalleden Dalslands kanal som går från Vänern upp till Östervallskog i Värmland nära gränsen till Norge.

Bloms Mellerud blev nästa stopp på vår färd. Klockan hade dragit i väg lite så vi var lite hungriga. Vi såg att det fanns ett café som även serverade mat. Så vi valde en hamburgare som fanns på menyn. Blev lite smått besviken när vi blev serverade enbart en något torr hamburgare. Jag trodde att det skulle ingå strips eller något annat. Så det var en missräkning. Vi spenderade någon timme i varuhuset där jag passade på att fynda lite fina kläder till min bror som fyller år i slutet av juli. Passade även på att köpte lite bra att ha grejer till mig själv också.

Nästa stopp på färden blev metropolen Brålanda där vi skulle övernatta i några dagar. Vi hade tagit in på Brålanda Hotell och vandrarhem. Där hade vi hyrt en lägenhet som passade perfekt.
Byggnaden uppfördes ursprungligen som ett vårdhem. Nuvarande ägare övertog vandrarhemmet i oktober 2012 och ändrade namnet till Brålanda Vandrarhem & Konferens för att spegla en ny inriktning. Vi blev riktigt härligt mottagna av trevliga Nina som visade en enorm gästfrihet. Vi packade in våra grejer och vilade lite innan vi blev lite mer hungriga. Den torra hamburgaren från Mellerud var inte så mättande. Så vi gick ut på byn och hamnade på Restaurang och pizzeria Brålanda. Där högg vi in på en pastatallrik som smakade mycket gott.

Senare på kvällen tog jag mig en liten promenad runt i det lilla samhället Brålanda. Brålanda är en tätort i Vänersborgs kommun i Dalsland. Tätorten är belägen cirka 24 kilometer norr om Vänersborg. I Brålanda finns en stor spannmålssilo som utvisar att det är centralorten för landsbygden på Dalboslätten, slättområdet i södra Dalsland ned mot Vänern. Genom Brålanda går vägen E45. Här finns det som du ofta hittar i andra små samhällen i Dalsland. En mataffär, en restaurang/pizzeria. Men här finns även lite mer små trevliga affärsrörelser med. De har även så klart ett fotbollslag. Ett lag som jag till min förvåning såg spelade i så högt upp som div 3. Inte illa för en så liten ort. När jag var ute och tog lite kort på kvällen blev jag stoppad av två yngre grabbar på cykel. De frågade mig om jag letade efter någon eller något. Förklarade till deras stora förvåning att jag var turist. De var nog inte så vana vid det.

Dagen efter tog vi oss en tur in till Vänersborg. Staden är befolkningsmässigt nästan lika stor som Kristinehamn med sina 23 882 invånare. Vi strosade runt på stan och besökte även Skräckleparken som är en mycket fin park där man bara kan njuta av den fina naturen och utsikten över Vänern. Lunchen intogs på Restaurang Koppargrillen som verkade vara ett mycket populärt ställe. Maten smakade utsökt och servicen var på topp. Vi fick reda på att Diggiloo skulle vara i Vänersborg på kvällen så det kanske var en anledning till att det var så mycket folk som det var i omlopp. Jag passade även på att besöka Folkparken i staden som heter Dalaborgsparken. Tyvärr var den likt andra parker stängd så jag fick nöja mig med lite bilder utanför entrén. Men passade på att sätta upp lite affischer för Stora Folkparksdansen. En dansfestival som jag arbetar med.

Sedan på väg tillbaks till Brålanda tänkte vi inte ta den stora raka vägen tillbaka till Brålanda. Vi åkte tillbaka en liten snutt och svängde av innan Frändefors in på små fina dalsländska vägar. Åkte förbi små byar som Forsane, Hakerud, Rådanefors, Stigen, och Ödeborg. Stannade till i Ödeborg där jag plåtade Folkets hus. Jag fann även Folkparken i detta lilla charmiga samhälle. Känner ni igen Folkets Hus bland bilderna nedan så är det inte så konstigt. Filmen Bröllopsfotografen är delvis inspelad i Ödeborg där deras fina Folkets Hus syns i filmen. Vi kör genom många härliga små samhällen till Brålanda igen. Oerhört mysigt att åka genom dessa samhällen och se kanske en lanthandel som verkar vara byns samlingspunkt. På kvällen tog vi oss en lite promenad innan sängen kallade.

Så blev det lördag. Denna dag hade vi planerat en liten tur upp till Håverud. Håverud är en småort som tillhör i Melleruds kommun. Orten ligger vid Dalslands kanal och den kända akvedukten som finns här vid Håverud. Det var en exakt varm dag detta. På vägen till Håverud stannade vi till i samhället Dals Rostock. Orten kallas lokalt mest Rostock. Tillägget ”Dals” (syftande på Dalsland) har skapats för att undvika förväxling med Rostock i Tyskland. Vi åkte upp på Kroppefjäll och kikade lite först. Järnvägen Göteborg-Oslo (Norge/Vänerbanan) går genom samhället. Stationen anlades vid brunnen som var anledningen till att järnvägen drogs via Rostock, ursprungligen kallad Dalslandsbanan. Av den numera rivna järnvägsstationen finns en modell i halv skala byggd år 2000. Stannade till vid lanthandeln i byn för att köpa lite dricka. Affären som har den roliga namnet Byxfickans Livs Handlarn. Jag är lite svag för dessa små charmiga lanthandlare som finns kvar. Även om man bara bidrar med ett glass och drickaköp känns det bra att gynna dessa butiker.

Vi fortsätter sedan upp till Håverud där vi stannar till vid Akvedukten för lite fika och glass. Passade på att besöka Dalslands kanalmusseum som var riktigt intressant. På kanalmuseet berättas det om barn, kvinnor och män samt deras liv vid älvarna, sjöarna och Dalslands kanal. Från 1800-talets jordbruk till dagens pappersbruk. På museet har man byggt upp autentiska miljöer som visar livet under de olika epokerna. Riktigt intressant att se. Järnvägsbron tillhör Dal-Västra Värmlands Järnväg och byggdes klar 1925. Vägbron (Håverudsbron) är från 1987 och ersatte en äldre liknande bro från 1938. Bron fick utmärkelsen ”Vackra vägars pris 1992”, ett pris från Vägverket för den vackraste nybyggda eller ombyggda vägen. Då restaurangen här var ganska så fullbelagd for vi in till Mellerud för att äta lite mat. Efter maten for vi tillbaka på kringelvägar till Brålanda. Lite vila innan vi skulle göra oss klara för kvällens show med Mona G och Lasse Sigfridsson. mer om denna kväll kommer i separat inlägg.

På söndagen var det så dags att packa ihop sina grejer för att bege sig hemåt Värmland igen. Med facit i hand kunde vi se tillbaka på några riktigt trivsamma dagar i Dalsland. Hemvägen blev även den på småvägar. Vi stannade först till i samhället Bäckefors. Och åter igen hamnar man i filmens värld. Här spelade Josef Fares in filmen Kopps som handlar om hur det lokala poliskontoret i Högboträsk kan tvingas att läggas ner på grund av bristen på brott vilket får poliserna att ta saken i egna händer. En oerhört trevlig och underhållande film. Här fann jag även Granbacka festplats. Ser ut att vara en riktigt mysig festplats. Efter en googling visade sig att Streaplers skulle ha spelat där men att pandemin tydligen satte stopp för det hela. Om spelningen sedan blev av skall jag låta vara osagt. Vi fortsatte resan och stannade till i Billingsfors. Här blev det inköp av lite läsk. Vi fortsatte sedan på småvägar för att stanna till vid grillen i Skåpafors för att köpa lite glass. Sedan bar det på vägar via Svaneholm (Svanskog) hemåt.

Denna eftermiddag blev det en tur till Sjötorp för en fika. Hemma var det lite gråmulet och inte supervarmt så jag klädde mig därefter. Men nere i Sjötorp var det annat väder. Men det funkade ändå. Det blev en Klingsnäcka vid Henrys glassmoj. Sedan blev det att kika på lite fina båtar. Mamma och jag stöttade som vanligt Elless IF – Lyrestad-Sjötorps idrottsförening genom at köpa lite lotter. Denna gången kammade vi dick noll bland vinsterna. Men man kan ju inte vinna jämt.

En varm tisdag i juli bar det av till Brunneby Musteri och Gamla Linköping. Första stoppet på resan blev Revelbadets Camping vid Laxsjöarna. Detta ligger efter Laxå på vägen mot Askersund.
En mycket fin camping och bad. Här stannade vi till för att på andra sidan vägen där campingen finns förtära på vårt medhavda fika. Sedan fortsatte turen med siktet inställt på Brunneby Musteri. Alldeles utanför den charmiga lilla sjöstaden Borensberg, där Östergötlands vackra slätter möter Göta kanal ligger Brunneby Musteri. Året var 1941 när lantbrukaren och entreprenören Carl-Gösta Kjellin började pressa äpplen på Brunneby Gård. Han lade samtidigt grunden till familjeföretaget Brunneby Musteri som nu drivs av nästa generation, Gunnar Kjellin och Eva Ronström.

På hemsidan kan man läsa att de har i dag förädlat frukt och bär i mer än 70 år. De mustar äpplen så det står härliga till om höstarna och om somrarna pressar de bland annat jordgubbar, svarta vinbär och hallon. Naturligt, nyttigt och gott är deras måtto. De älskar mathantverk och äkta klassiker, men ändå tar de ständigt fram nya spännande och goda produkter. Och jag kan bara instämma i allt de skriver. Det märks på deras produkter hur noga de är med hantverket. Förutom sina egna produkter kan man här köpa, kött, ostar, bröd, olika vinäger, glögg, senaper, karameller och godis med mera.

När vi shoppat färdig på Brunneby fr vi vidare till gamla Lidköping för att strosa runt där. Vi passade på att äta lunch där på deras fina värdshus. Pappa högg in på ett tallrik med sill medans mor och jag högg in på en gravad lax med stuvad potatis. När vi ätit klart strosade vi runt och kikade i de olika byggnaderna som finns. Det finns mycket trevligt att kika på här. Vill man fika eller köpa en glass finns många alternativ.

Friluftsmuseet Gamla Linköping är ett friluftsmuseum i västra Linköping, Östergötland. Friluftsmuseet består av tre delar: stadskvarteren, Valla gård och Vallaskogen. I stadskvarteren har samtliga byggnader, med undantag för Cloettaboden som invigdes 2012 flyttats till museet från Linköpings centrum. Museiverksamheten sköts av Friluftsmuseet Gamla Linköping som är en resultatenhet inom Kultur- och fritidsförvaltningen i Linköpings kommun. Fastigheterna ägs av Kulturfastigheter Linköping AB. Förutom den museiverksamhet som bedrivs upplåts ett 30-tal lägenheter i fastigheterna som privatbostäder och det finns också lokaler för föreningar, butiker och hantverkare. I området fanns fram till sommaren 2013 den Sjöbergska friluftsteatern, som revs och ersattes av Folkparksteatern från 1921; denna flyttades då dit från gamla Folkets park och återinvigdes 9 maj 2015.

Det som var trevligt att det fanns mycket folkparkskultur här. Mycket härlig historik om Linköpings Folkets Park. Vi mötte även några musiker som gick runt och bjöd på underbar musik.
Tyvärr frågade jag aldrig vad de hette. Men duktiga är dom i alla fall. Efter tag kände vi oss färdiga med Gamla Linköping. På vägen hem stannade vi till och tog en glass i Motala hamn.
I Askersund tog vi oss en bensträckare. Där hade Askersunds Veteranfordonsklubb motorkväll. Så innan vi for hem kikade vi på lite fina fordon.

Här kommer några bilder från Norafagrna som jag besökt. Just denna dag var det stor antikmarknad i stan. Vi åt gott och hade en allmänt trevlig dag.