Äntligen onsdag för i afton är det dans. Denna dag var det åter dags för dans i Degerforsparken. Orkestern som spelade i dag var Skånepågarna i Hedins. Ett band som tidigare spelat flera gånger här i parken.

Landade runt halv sju i parken. Det hade redan kommit en del folk och många husbilar. Härligt att se. Bandet som numera består av Ola Nordén på sång och gitarr, Conny Hedin på Trumpet, gitarr, klaviatur samt Christoffer Olofsson på trummor, sång var taggade till tänderna att leverera härlig bra dansmusik. Tio minuter innan avspark så var det massor med dansfolk som stod och väntade på att klockan skulle bli 19.00 och dansen skulle ta sin början.

Förra året när Hedins spelade här i Degerforsparken blev det publikrekord. Med tanke på dagens tillströmning såg det ut som att det skulle bli ett nytt ”säsongsbästa” och med facit i hand kan man glatt konstatera att så blev fallet. Inte så konstigt när vädret är med oss och det spelas så fin musik. ”Sitter här i regnet” fick inleda kvällen i Degerfors följt av ”En tro på kärleken”. Bättre fart blev det i nästa dans genom låtarna ”Till mitt eget blue Hawaii” och ”All shook up”. Så var dansen i gång i Degerforsparken.

Här i parken kommer folk för att dansa. Jag får mig en pratstund med en kvinna från Karlskoga som är här nästan varje onsdag på dans. Det bästa med parken är alla dansanta karlar säger hon. Sen är Manne så duktig på att boka in så trevliga orkestrar. Det är inte alls många danser som jag fått stå och titta på säger hon med ett leende. När jag frågar vilka som är hennes favoriter dyker så klart Hedins upp som ett av favoritbandet. Dom är så duktiga på att sjunga och spela. Sen har dom med sig trumpet också. Inte alla band som har det idag säger hon innan hon försvinner ut i dansens virvlar.

Och det är just trumpeten som blivit lite av Hedins varumärke ihop med deras fina mogna dansmusik och Ulf Gustafssons röst. Sen är det en styrka att samtliga i bandet sjunger. Både Conny och Christoffer sjunger under kvällen vilket gör att det blir väldigt varierat. Så jag kan gott förstå att dom är uppskattade oc att dom drar mycket folk vart dom än drar fram.

Så var vi snart framme vid kvällens paus. Men innan dess var det dags för lite vals. ”Ålefiskarns vals” tyckte bandet passade lämpligt och publiken var inte sena att hänga på. Att varva bugg och foxtrot med gammaldans är trevligt och ger variation på danskvällen. 4 moderna och 1 gammal är devisen här i parken. Och detta är något publiken har kollen på. Det jag undrar är om det finns någon slags oskriven regel i vilken ordning detta skall spelas. De flesta börjar med en shottis, sen följs detta av en hambo, vals och sedan pariserpolka och snoa. Ibland vill även publiken att dom skall spela ”Stilla vals” vilket flera band gör.

Efter pausen är grabbarna stärkta av goda mackor och kaffe redo på scenen igen och så även publiken. ”Senorita” och ”Det regnar mot mitt fönster” fick inleda den andra halvan av denna fina danskväll. Lugnt fint gled dansparen fram över dansgolvet. Så härligt att blicka ut se ett hav av människor som bara njuter och trivs. På portarna till ”nedre dansbanan” har Manne tejpar upp en lapp med dagens publiksiffra som förkunnar säsongsrekord. Roligt för både orkestern och Manne att det går så bra för denna fina park.

Lite snabbare låtar skulle bandet bjuda på nu. ”Stopp stanna upp” kom i en raslig fart. Christoffer klämde i med ”Tre goda skäl” som är en härlig bugglåt från Streaplers repertoar
”Främling” är en låt som alla skall kunna spela tycker jag. Och jag övertygad om att alla kan spela den även om en del väljer att avstå bara för att ”alla andra” spelar den.. Men Hedins spelade den tillsammans med ”Oh mein papa” instrumentalt på trumpet.
Så var vi som så många gånger förr framme till kvällens sista dans. ”Störst av allt är ändå kärleken” sedan lite instrumentalt i en låt som heter ”Yours” från senaste skivan fick det bli.
Efter sedvanligt snack med grabbarna så tackade vi Manne och personalen och styrde sakta hemåt i kvällen. Tack till grabbarna i Hedins för en mycket trevlig kväll.

Nu så har den 20e Ekebofestivalen gått av stapeln,. Detta skedde helgen i helgen 2-4 juli med en mängd underbara dansband och artister på scenen. Det rapporteras om mycket folk och trevlig stämning med en rad kända dansband på scenen. Banden som bjöd upp till dans premiärkvällen var Matz Bladhs, Pex And The Boys samt Claes Lövgrens. Dag två blev succeartad även den. Dans till Elisas, Larz Kristerz, Drifters, Black Jack samt rockabilly med Hub Caps, The Playtones och Cherry Tess. Mycket folk och härlig stämning. Festivalen avslutades med riktiga giganter. Sten & Stanley och Lasse Stefanz. Arvingarna Riivaz, Donnz, Wizex,. Hepstars & TT Grace. Upptröädanden av Danne Stråhed & Dynamo nband, 50/50 samt Gravel´n rock. Under finaldagen delades även ett dansbandspris ut till Donnez. Ett pris som dom vann för 2:a året på raken. Sammanfattningsvis blev det en kalasfestival, den 20:e i ordningen.

Bilder från festivalen kan beskådas på Ekebos facebooksida

Denna onsdag måste Mafred som är arrangör i Degerfors haft problem med kommunikationen med vädergudarna. Detta är fullkomligt öste ner och det såg inte ut att ljusna precis. Men lite regn skadar ju inte. Är det dans på sommaren så är det. Lite droppar från han där uppe skulle absolut inte få sätta stopp för denna trevliga kväll. Och allra minst när dom trevliga grabbarna i Janne Martins var på plats. Det finns ju inte på kartan att det får missas. Om det så skulle ha varit snöstorm och minusgrader hade jag tagit mig i väg.

Vi anade på förväg att det inte skulle bli så mycket folk kväll. Men vad gör det när det var så trevlig musik. Hade vädret varit bättre hade man kommit upp i det dubbla till antalet. Janne Martin och grabbarna var mycket glada av att se mig igen. För er som inte vet om så jobbar jag lite med detta gäng. Jag ligger nämligen bakom bandets hemsida.

Dagen till ära var bandet förstärkta kan man säga. Dock var det inte på scenen utan nedanför scenen. Det var ingen mindre än ljudoraklet ”Ljud-Gunnar” alias Gubbar Åkerlund som var på plats för att ställa lite ljud med bandet. Det han inte vet om ljud är inte alls värt att veta.

Klockan slår 19.00 och Per-Erik räknar in till kvällens första dans. Golvet fylls av glada dansare. Manne står och säljer biljetter till hugade spekulanter. Det är femte året på raken som Janne Martins spelar i denna vackra park. Och det syns att dom gillar att spela här. Glada leenden från scenen som smittar av sig på publiken. Så enkelt är det.

Janne och grabbarna spelade många goa danslåtar. Flera av dem finns med på bandets relativt färska album ”Till alla dom som jag höll av”. Orkestern hade dagen till ära med sig en ny härlig gitarrist som jag tror heter Thomas Hellman. Han spelade och sjöng riktigt bra.

Vid sidan av scenen står Ljud-Gunnar med lurar och rattar lite. Han försöker på till ”det perfekta ljudet”. När det gäller ljud som är en hel vetenskap tror jag aldrig man kan bli 100 % nöjd. Alla lokaler har ju sin utformning och akustik. Nog snackat om ljudet. Jag tycker det lät bra ljudmässigt om Janne Martins i Degerfors och jag tror de flesta dansare som var där kan skriva under på detta.

I pausen gick vi för att äta goda smörgåsar och dricka läsk och kaffe som vi hade med oss. Här har man lokaler där den som vill får sitt och förtära sitt medhavda fika samtidigt som man har en servering med mackor och kaffe. Snacka om valfrihet. Måste vara en dröm om man är allergiker. Jag tror nästa dom är ensamma om att ha det så här.

Han där uppe fortsatte även efter pausen att sänka sina strålar men publiken var lika glada ändå. Goa danslåtar avlöste varandra fram till halv elva då det var dags att runda av denna trevliga danskväll. Kvällens två sista låtar blev som vanligt ”I varje andetag” och ”Regn i mitt hjärta”. Efter lite snack puttrade vi sakta hemåt.

Sedan 90-talet är det tradition att Gunnarskogs Idrottsklubb bjuder upp till dans på Gunnevi festplats. Det som började som en liten fest har med årens lopp utvecklats till en stor dans och musikfest. I år hade man liksom föregående år bokat in Fernandoz och Pila Pihlgrens orkester tillsammans med The Revivals och Thomas Johansson band. Sedan några år tillbaka har Fernandoz orkester på eftermiddagen gjort en spelning för FUB. Detta har skett i samarbete med Gunnarskogs IK. FUB Detta är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv.

Publikantalet för denna ”tidiga kvällsdans” har ökat för varje år som gått och det blir bara fler och fler vilket är mycket glädjande. I år blev det dessutom publikrekord. Jag fick för andra året vara med och arrangera en bussresa hit från Kristinehamn vilket känns extra glädjande. Många av dom som kommer hit till denna dans har inte samma möjlighet att på egen hand ta sig ut på dans, så detta blir extra festligt.

I en strid ström rullar bussar och taxibilar in på den Stora parkeringen. Ur bussarna strömmar förväntansfulla och glada människor. Här skall dom minsann dansa till Fernandoz. Intill dansrotundan står Fernandoz fina turnébuss fylld med motiv från Värmland. Grabbarna är i full färd med att ställa in ljudet och fixa till det sista innan dansen skall ta sin början.

Så slog klockan fem och herr Wickström stampade in till kvällens första dans. Dom började lite lugnt med en låt som heter ”Varför” och efter den ”En dag den sommaren”. Med sin fina stämma spred Anders med sina bandkamrater mycket ljus och glädje. Efter första låten fick de rejäla applåder från publiken som verkligen gillar Fernandoz och dess musik.

På golvet var det full fart. Det roligaste att här dansar alla efter egen förmåga. Vill man inte dansa går det minst lika bra att bara stå och digga. Dansbandsoraklet Lennart ”Kaggen” Kagebo var så klart på plats och viste stolt upp att han inhandlat senaste plattan med grabbarna. Det är aldrig någon riktig FUB-dans utan Kaggen. Han är otroligt musikalisk och kunnig inom musik. Inte så många som kan årtal och orkestrar så bra som honom.

Så kom vi snart fram till kvällens paus då det var dags för ett annat band att bjuda på en liten scenshow av ett rockabillyband. The Revivals spelar äkta, genuin rock n’ roll med rötterna i 50-talet. Klassisk rockmusik från tiden då jeansen var uppvikta, brylkräm var ett måste och bilarna var riktiga skönheter! Allt detta uppblandat med deras egen stil och moderna influenser. Dom var rent ut sagt Skitbra!!!. Alltid kul att höra lite annan musik med. Dessa grabbar upplever jag gärna live igen. Rockabilly är riktigt skön musik som jag gärna lyssnar på och upplever live.

Snart så var grabbarna i Fernandoz tillbaka på scenen igen. Anders Nordlund på gitarr och sång, Thomas Wickström på sång och trummor, Kevin Björk Nordlund på dragspel, klaviatur och sång samt för dagen inlånade Janne Auvinen på gitarr. Bandet startade med klassikerna ”Radio Luxemburg” som var en av dom första låtarna som bandet spelade in på cd.

Klockan började dra sig mot klockan åtta och det var dags för grabbarna att runda av dansen och sedan ladda för kvällens andra uppträdande. Publiken ville aldrig sluta applådera. Lennart Björk från FUB Värmland gick upp på scenen och tackade alla som kommit och orkester som utlovade en repris 2016. Kvällen blev även det en stor publiksuccé med över 1300 dansanta gäster.

Här följer några fler bilder från dansen