Foto/Copyright: Jessica Sjöholm

Sedan November så har Canyons fått en ny sångerska. Jessica Hyvärinen har lämnat bandet och ersatts av en ny Jessica med Sjöholm i efternamn. Jessica Sjöholm vi igen som sångerska i Wizex där hon sjöng både som ensam vokalist och ihop med Paula Pennsäter och senare även Wizex nuvarande sångerska Anna Sköld.

Foto/Copyright: Canyons

Vad har Robert Hallblad, Conny Eriksson, Hans Östlund och Peter Berg gemensamt? Jo dom spelar i samma orkester med namnet Gideons. Bandet härstammar från Eskilstuna och är en mycket väletablerad orkester som har existerat enda sedan 1968! De spelar en gedigen, publiktillvänd dansmusik, moget blandat med moderna tongångar. Och just denna söndag hade dessa herrar bestämt sig för att styra kosan till Storfors och kulturhuset. Mycket bra idé det hade eftersom jag hade samma tanke.

Gideons är ett band jag följt under flera års tid. Första gången jag såg dem live var under en kryssning på Viking Line Cinderella för en herrans massa år sedan. Mycket har hänt i bandet sedan dess och några medlemmar har lämnat bandet och några har även kommit tillbaka efter att mussiserat på annat håll. Det är ett humoristiskt och gött gäng som stod på scenen i Storfors i söndags. ”Tänker du på mig ibland” och ”Än idag” fick inleda danskvällen som så många gånger förr. Det är oftast så att banden har sina speciella låtar som de alltid brukar dra igång en danskväll med. Lite bättre fart på det i låtarna ”chattanooga choo choo” och ”Let me there”. Så var danskvällen i gång i Storfors.

Det blev många härliga danslåtar som de framförde under kvällen. Många kända ”gamla” bekant låtar som går hem hos publiken. Sånt är alltid trevligt. Kanske de skulle repa in några nya bekantingar på repan? Sen är det alltid svårt att som deltidsdansband få tid till att repa in nya låtar. De har ju trots allt ett ”vanligt” jobb vid sidan av spelandet. För er som inte visste det så kan jag berätta att de faktiskt spela in några skivor. Detta kan man läsa mer om på deras hemsida. En favoritlåt från deras cd som kom 1992 är ”Efter regn kommer sol”. En härlig danslåt som de tyvärr inte spelade i Storfors. Men de spelade mång andra härliga danslåtar som fick fart på dansfötterna.

Jag plåtade som vanligt lite dansbilder till bandets hemsida samt danslogen.se och min blogg. Efter spelningen tog jag en gruppbild på bandet. Det kommer väl till pass när jag i slutet av året skall sammanställa 12 bilder i en almanacka. Det är ett par dansare som alltid beställer en sådan av mig. Det är kul när mina bilder uppskattas. Jag brukar för det mesta samla bandet efter spelningen för att föreviga dom. Alltid kul att kunna använda sina egna gruppbilder i marknadsföring och reportage av danskvällar.

Klockan rullade på och kvällen började lida mot sitt slut. Som kvällens sista snabba dans bjöd grabbarna på en enormt medley med saxlåtar. Robban blåste sax som aldrig förr och det verkade som han avverkade 648 låtar i detta makalösa medley. Tänk om man kunde spela sax som honom,och tänk om man kunde spela sax över huvud taget. ”Jag för alltid är din” fick avslutade denna trevliga kväll i Storfors. Tack samtliga inblandade för en trivsam afton. Nu laddar vi om inför nästa dans i Storfors då Matz Rogers kommer på besök. Då fyller jag dessutom år.

I lördags var det dans i Forshaga Folkets Hus med de trevliga vännerna i Claes Lövgrens på scenen. Meningen var först att jag skulle åkt till Kil på dans där Ninnas orkester stod på scenen men arrangören där hade ställt in samtliga danser på grund av för dålig lönsamhet. Så då fick det bli Forshaga med brorsan i stället. Det är inte illa. På vägen dit spånade vi lite i hur mycket folk det skulle tänkas komma. Det fanns ju trots allt en del alternativ denna kväll. I Säffle denna kväll stod Streaplers och Flamingo. Brunnsparken Örebro bjöd på Mats Bergmans och på Eurostop hotell var Black Jack. Lite trist när allt sker på samma dag och att man ”slåss” som samma publik.

Strax efter klockan åtta landade vi med blåa faran på den nya asfalterade parkeringen. Hälsade som vanligt på vakten Patrik. Han har förresten varit dansbandsmusiker. I kassan satt Inge Sandin och tog betalt. Stämplad på handen blev man av Kessy Iker som är sångerska i Sandins. Hon jobbar även i cafét på danskvällarna. Sen har vi vaktmästare Hedlund. Ja ni förstår. Det är en härlig personal här i Forshaga Folkets Hus.

Från scenen är det som vanligt glada leenden när det Lövgrenska kapellet står på scenen. Några observerar att de de är en ny medlem på scenen. Det är Henrik ”Turbo” Wallrin som greppat basen efter Andreas Olsson. Mycket trevlig och kompetent grabb som jag lärde känna när han spelade i Wahlströms som då ofta gästade Kristinehamn. Han kommer senast från Lasse Stefanz men har även lirat i Drifters.

Stämningen på bandet och publiken är i topp. Calle Stifors tar sig ton i ”Gammal kärlek rostar aldrig”. Publiken buggar som aldrig förr. Här kan man verkligen snacka om ”Klackarna i taket”. Lite trist bara att det skulle bli en sådan krock. Men det är ju tyvärr sånt som händer. Men som sagt. På golvet är det full fart. Classe klämmer i med ”Varje ögonblick” från näst nyaste skivan. De blandar friskt mellan egna skivlåtar och välkända örhängen. Lite lugnt i dansen efter. På begäran blev det ”Ljus och Värme”. En otroligt fin låt som Åge Alexanderson gjort mens om vi i Sverige nog förknippar mest med Vikingarna. Claes Lövgrens har några låtar från Vikingarnas repertoar. Och hans röst är ju som klippt och skuren för det. Jag minns att jag lyssnade på en intervju på SR Östergötland som spelade Claes Lövgrens med Vikingarnas ”Vi lever nu”. en äldre herre ringde in och sa att nä nu luras ni. Det är Sjögren som ni spelar.Och jag kan hålla med om detta. Även om herr Claes Lövgren har en unik röst osm ingen annan besitter så är det inte Sjögren över den.

Så var det dags för kvällens paus. I vanligt smög vi oss ner en trappa till ”Café Myra” där Kessy och en tjej till serverade goda mackor, bakverk, kaffe och läsk. Jag och broder högg som vanligt in på goa köttbullemackor. Det slår det mesta måste jag villigt erkänna. Och jag tror att broder håller med. Gott och bra fika är A och O när man är på dans. Och jag tycker Forshaga Folkets Hus lyckas mycket bra med detta. Jag som är allergisk förfäras ofta över att i stort sett alla bakverk innehåller mandel, nötter eller choklad. Vad är det för fel på klassiska kanelbullar?

Uppe i danssalongen hade bandet nyss tagit paus och vi tog oss ett litet snack med grabbarna innan det var dags för dem att gå och äta lite tacos som man bjuder alla orkestrarna på här i Forshaga. Av danssäsongen i Forshaga återstår det tre danser som vi alla hoppas skall bli mycket välbesökta. Lördag 10 december kommer härliga Per-Håkans orkester på besök. Helgen efter är det kungarna från Kungälv som ändrar scenen, det vill säga Streaplers. Sen avslutas det hela på årets näst sista dag då Matz Rogers spelar upp till dans. Hoppas som sagt på att detta blir tre välbesökta danskvällar.

Det hela artade sig till en mycket trevliga afton med Lövgrens kapell. Tack till samtliga inblandade som gjorde kvällen så enormt trevlig.

I bland kan det vara skönt med ett avbrott i vardagen och bara fly bort. Varför då inte dra på kryssning? Det finns ju så många trevliga båtar att åka på. Birka Stockholm är en båt som jag åkt på en del de senaste åren Och nu var det så dags igen för att ta med mig familjen på en kryssning. Jag och broder satt och planerade när vi skulle åka och vilka som spelade. Vi kom fram till att datumen 22-23 november passade bra. Våra vänner i Bob Stevens skulle spela nonstop på båten tillsammans med Black Jack.

Runt lunchtid lämnade vi Kristinehamn för avfärd mot Stockholm Stadsgårdskajen och Birkaterminalen. Vi gjorde ett stop för lite mat i Örebro på ett för oss nytt ställe. Truckstop Eat. Med en miljö som andas 50-tal och med ett En stor restaurang som erbjuder ett brett sortiment av riktigt god mat, lagad från grunden. Allt från frukost, mackor och fika till dagens rätt och à la carte. Rekommenderas varmt! Idag var det inte så många stopp vi skulle göra efter vägen så vi fick gott om tid på oss att äta.

Vi började så sakteliga närma oss Stockholm och trafiken började tätna på. Det är på något sätt alltid lika fascinerande att vistas i Stockholmstrafiken. Vår busschaufför som jag inte minns namnet på eskorterade oss tryggt och säkert. Han berättade att han under många år kört tunga fordon här så han hittade rätt så bra. Strax efter halv fyra styrde vi in på terminalen där vi checkade in på direkten. Sedan klev vi ombord och besökte Club Maritim där jag tog en cider. Broder och jag passade på att dokumentera lite av stockholmskvällen från akterdäck.

Nu när det närmar sig julen så har man på båtarna bytt ut smörgårdsbordet mot julbord. Och det var något vi sett fram emot. Trots att jag i Örebro åt en otroligt god fiskgratäng så var jag rejält hungrig. Sjösalen där vi åt mat är en stor restaurang på Birka med stort utbud. Här fanns det mesta som man kan kräva av ett julbord. Det enda som jag saknade var julkorv. Men det fanns så otroligt mycket annat gott så saknaden var inte så står som man kunde tro.

En rolig episod utspelade sig vid matbordet. Jag vänder mig bort för ett ögonblick. Har damen ätit klart frågar servitrisen? Jag vänder mig om. Ohhh ursäkta jag menar hern!!! Ja man kanske ser lite feminin ut?? :D hahaha Du servitris på Birka behöver inte skämmas. Jag bjuder på detta.

På Birka har man ett stort nöjesutbud. Här finns disco, dansband, barpianister och en mängd olika barer. Själv parkerade vi oss i Club Maritim där dansen skulle ta sin början. Bob Stevens var först ut på banan. De blev riktigt glada av att se mig och broder ombord. Bandet som kommer från Skåne består av Dan Gustafsson på gitarr, sax och sång, Mikael Langen spelar trummor och sjunger. Mats Kärrlid lirar gitarr och svarar för det mesta av sången. Mats Olsson spelar klaviatur, dragspel samt sjunger en del han med. Huvudsångaren Kärrlid var tyvärr lite krasslig i sin hals men gjorde mycket bra ifrån sig ändå. Han skall ha en enorm eloge för att han klarade sig igenom kvällen. Men ”the show must go on”.

Efter tre kvart ungefär blev det ett avbrott för julshow med Birkas nöjesteam. Denna gång var det David Ringblom, Kristian Tåje, Emelie Clausen förstärkta med saxofonisten Peter Zimny som var ombord. Det var en gnistrande show med många härliga jullåtar. Det hela avslutades pampigt med jullåtarnas rolls-royce enligt vissa, O helga natt. Otroligt vilka röster dom har och vilka entertainers de är. Men fint var det och man kom i riktig julstämning. Det är ju inte så rysligt långt kvar till jul när man tänker efter.

Black Jack är ett band som jag tyvärr inte sett live allt för ofta. Jag vet inte varför det är så, Dom är ju så himla bra. Kanske beror det på att de inte är så ofta i Värmland? Nu sen Tony Ljungström (känd från filmen Black Jack) har de fått en ny sångare vid namn Kjelle Danielsson. Förutom Kjelle heter medlemmarna Black Jack från Sundsvall består av:
Peder Matz som trakterar keyboard, dragspel, bas. Morgan Östlin lirar saxofon, keyboard och mandolin Sen har vi Ove Olsson som spelar gitarr, bas och som sjunger lite. Bakom trummorna finner vi Mikael Östlin. Jag och broder hade sett fram emot att få höra Kjelle igen.. Och vi blev absolut inte besvikna. Jösses vilken sångare han är. Han är som juten för fronten i Black Jack även om det var inte ovant att inte se han banka trummor.

Lite variation skadar ju aldrig på en kväll. Även om dansmusiken var jättebra ville pappa och jag ta del av de övriga nöjesutbudet på Birka. Så vi vandrade upp till seglarbaren där barpianist Mattias Strömberg hade ”på begäran”. Han var kvällen till ära förstärkt med Daniel Yngwe från gruppen ”Fantastic four”. Han har tidigare jobbat ombord som nöjesvärd. Han sjunger alldeles gudomligt och spelar saxofon som en gud. Det blev många musikaliska gobitar från dessa herrar. En fröjd för örat må jag säga. Att sitta där med ett glas cider och bara njuta av skön musik var underbart. Livet när det är som bäst.

Tillbaka i danssalongen var dansen i full gång, Mycket folk på dansgolvet var härligt att se. Black Jack spelade en härlig mix av 60-tals klassiker varvat med sina egna hits från de tio olika studioalbum som man spelat in sedan starten 1991. Lite ungdomar hade hittar upp på dansgolvet fram på småtimmarna. Det blev fullt ös och allsång när det var dags att för sista gången var dags att lämna över till skånegrabbarna. Bob Stevens rivstartade med Hasse Anderssons guld och gröna skogar. När dansen var över var det två trötta med nöjda bröder som gick till sängs.

Dagen efter var det uppe med tuppen som gällde. Eller i alla fall runt åttasnåret på morgonen för att avnjuta en god sjöfrukost. Allt för att timmen senare bänka oss för att spela bingo Det är ju ett måste när man åker båt. Tyvärr blev det inga vinster men det var trevligt ändå att vara med och ha chansen på de stora slantarna.

Efter bingon var det så dags för lite allsång med David Ringblom, Kristian Tåje tillsammans med pianisten Mattias Strömberg. Det blev mycket sång och humor när de satte i gång. Det är så himla kul med allsång. Alla sjunger efter egen förmåga. Och jag säger som en dansbandsmusiker sa till mig en gång. Alla kan sjunga fast med varierat resultat. Medans inloppet till Stockholmsskärgård seglade förbi utanför bjöds det på bland annat ”Calle Schewens vals” , ”Drömmen om Elin”, ”En kväll i juni”, ”I natt jag drömde” och ”Guld och gröna skogar”.

Utanför fönstret hade solen börjat titta fram. Vi gick ut på däck och kikade lite på den fina utsikten och alla fina stugor, kobbar och skär samt andra båtar som befann sig i skärgården denna dagen. Stockholms skärgård är oslagbar. Alla årstider i skärgården har sin tjusning.

Eftersom vi inte vann något på bingon var vi tävlingssugna igen. Då passade det bra att bänka sig för lite musikquiz. Det var riktigt roligt och varierande svårighetsgrad på frågorna. Med facit i hand gick det skapligt. Skrapade väl i hop 7 poäng av 10 möjliga. Det får man vara nöjd med. Sen lär man sig ju en massa på dessa quiz. Denna gång lärde jag mig bland annat att Helene Sjöholm kommer från Sundsvall.

Efter quizen blev det en sväng ner till taxfree där lite godis inhandlades. Jag valde att inte släpa på någon flytande föda denna gången. Jag är ju ingen storkonsument så det jag behöver köper jag här hemma hos ”gröna skylten”. Men man vill ändå kika på vad som finns att inhandla. Min bror köpte öllåda som vanligt. Tyvärr brast förpackningen på väg till bussen så att det rullade burkar lite här och där. Han fick lite panik för ett litet ögonblick. Men snäll som jag är så hjälpte jag honom så klart att plocka upp burkarna.

När vi shoppat klart slappade vi mest i club Maritim och lyssnade på Bob Stevens och Black Jack som spelade lite härlig dansmusik på väg in mot Stockholm. Det var skönt att bara sitta och slappa och njuta av härlig dansmusik när den är som allra bäst. Det finns nog inget bättre. Runt halv fyra äntrade vi Stadsgårdskajen och vi kunde då se tillbaka på en riktigt trevlig kryss med god mat, trevlig musik och underhållning. Tack alla inblandade för en trevlig kryssning.