När Lars Lindholm i Flamingokvintetten slutar p,g,a av privata skäl så har man presenterat en ersättare av rang. Nämligen Ulf Georgsson som tidigare spelat i välkända Bhonus orkester.

Så här skriver han om att börja spela i anrika Flamingokvintetten.

Riktigt kul, detta! Jag är så tacksam och glad i denna stund. Självaste Flamingokvintetten har frågat mig om jag vill bli deras trummis – och jag sa ja! Dessa härliga herrar har betytt en hel del för mig, ska Ni veta. Jag har ju varit Bhonus trogen sedan 1981, men redan i mitten av 70-talet var jag igång med mitt spelande. Då hette orkestern Tonnys. Det var min bror Roy och några till som repade friskt i Örby (utanför Kinna). Då såg man upp till de lokala favoriterna Thor-Erics, Kellys och Christers. Men framförallt var det Flamingo som ansågs var ”giganterna”. Att jag nu, nästan 40 år senare, får chansen att lira med dem är riktigt stort!! Hasses röst är lika fin nu som då – om inte ännu bättre!

Det ska bli riktigt kul att få möta er alla framöver. Detta med att spela i dansband är ett ”kall” och jag tar uppdraget på största allvar. Men vi blandar friskt med go’a skratt, jag lovar!

Jag kommer att kombinera spelandet med lite annat. Bland annat jobbar jag som nöjesvärd på M/S Trubaduren. En riktigt trevlig show-båt, som jag tycker Du ska besöka (om du inte gjort det tidigare).

Dessutom vickar jag en del på skolor här i Örgryte/Härlanda.

Sist, men inte minst, låtskrivandet fortsätter, så klart!

Jag vill här tacka grabbarna i bandet för förtroendet och samtidigt skicka en stor kram till Lasse (som faktiskt är en av mina favorittrummisar i denna genre). Lycka till framöver, Lasse. jag ska göra så gott jag kan för att ”axla din mantel”.

Vi ses – och framför allt – vi hörs!

Vad gör man en midsommarafton meteorologerna lovat regn? Man avstår utedanserna och väljer de innedanser som finns att tillgå. Därför valde vi att åka på dans till Brunnsparken där härliga Martinez orkester med Sandra Estberg spelade upp till dans.

När vi kom dit en kvart innan klockan slog 21.00 såg vi att det många fler än vi som tänkt samma tanke gällande regnet. Det skulle komma flera millimeter regn upp till 25 millimeter hade dom lovat oss i Värmland. Men så värst mycket regn blev det inte under kvällen. Lite skvättar här och där då vi reste till Örebro.

På plats i parken var denna kväll hel del folk jag inte sett på längre. Bland annat så träffade jag på Anita och Risto från Täby vilket gladde mig otroligt mycket.
Det var ett par år sedan jag sist träffade dom. Sist var i Filipstad för några år sedan där Jenny Saléns spelade. Dom är riktigt dansbandsfantaster och åker runt på massor av dans.

Träffade även på Björn och hans sambo Ann-Britt som jag lärt känna genom dansbandsdax. Det var jättekul att se dom igen. Sen var så klart Lotta och Dennis där som jag tror är två av Martinez absolut största fans.

” Be my baby” fick inleda danskvällen. Sandra Estberg har en jättefin och behaglig röst att lyssna på.

Det bjöds på fler låtar från deras nya skiva en skiva som av tidningen ” Får jag lov ” Fick fem plus. Ja i nästan alla tidningar som jag läst har skivan fått fyror och femmor i betyg.

Sandra hade dagen till ära gjort sig riktigt midsommarfin med krans i håret. Det strålar värme från hela bandet som verkligen verkar vara på topp. Detta smittas så klart av sig på oss i publiken. Det är ju så att mår orkestern bra mår publiken bra.

Tyvärr går ju tiden väldigt fort när man har roligt och jag kan inte begripa vart det blev av denna trevliga midsommarkväll. Efter extranummer från orkestern och lite fotograferande var det så dags att strya kosan hemåt. Tack till Martinez och Brunnsparken för en mycket trevlig sommarafton. Detta får vi nog göra om nästa år.

Bjuder er på lite fler bilder från midsommar med Martinez