Dansföreningen Bugg & Sånt är en dansförening i Sunne. I fredags firafr man 20-års jubileum genom att anordna en dans på Gårdseruds Loge där deras verksamhet började för 20 år sedan. Man hade dessutom slagit på stort och arrangerade nonstopdans. Det ena bandet var Holidays från Åmål. Det andra bandet var Danslaget. Jo du läste rätt. Danslaget. Dansbandet från Munkfors/Hagfors som återförenades för en kväll. Man hade tidigare gjort en återförening då Skoga Bygdegård firade 60 år.
Nu var det åter dags för dem att stråla samman på denna fina loge som ligger Sydost om Sunne på väg mot Mårbacka. Där finns Gårdseruds Bygdegård med tillhörande dansloge. Här var det dans mycket förr på sommaren. Men men tyävrr har man inte haft dans dom senaste fyra åren. Lite trist på en så fin loge.

Första bandet ut var danslaget. Dom slutade efter 30 år och gjorde sin sista spelning nyårsafton 2008. Bandet har sedan dess bara spelat ihop en gång. Men det var inget som märktes. Är man rutinerade musiker så är man. Danslaget ställde upp med följande sättning. Ulf Gullbrandt på gitarr, sax och sång, Robert Andersson på saxofon och klaviatur, Lars Aurén på klaviatur och dragspel och slutligen Björn Björklund på trummor och sång.

Det buggas, dansas foxtrot och gnussas på golvet om vart annat. Ungefär 200 personer var på plats på logen vilket var alldeles lagom även om det fanns plats för fler på golvet. Nu skall vi lugna ner tempot lite säger Ulf. Vi skall bjuda er på en melodi som heter ”Anita du drömmer”. Danslaget bjöd även under kvällen på en hel del instrumentala saxgodingar där Ulf och Robert spelade tillsammans. Finns det något mer underbart än dubbla saxar? Det är tyvärr inte många band som har det idag.

Upplägget för kvällen var att Danslaget spelade 1½ timma och sedan blev det paus och sedan skulle Holidays ta vid. Nu kanske ni undrar varför man har en paus på en nonstopdans. Nonstop betyder väl att det skall vara musik hela kvällen? Jo det stämmer men nu var det så att Björn Björklund som spelade trummor i Danslaget även är sångare i Holidays. Så för att han skulle få lite vila under kvällen hade man en danspaus. Och det var till denna paus vi nu kommit fram till. Danslaget tackade för sig och fick massor av applåder av publiken. Det märktes klart och tydligt att dom varit saknade av danspubliken.

Entrén till denna kväll var blygsamma 140 kronor. I den entrén ingick det kaffe/läsk och macka. Fler dansställen tycker jag borde ta efter detta att bjuda på fikat. Jag vet bara två ställen till där man gör detta. Klubb 83 i Åstorp Skåne och Skoga Bygdegård här i Värmland. Det gick så smidig så och efter ungefär fem minuter så satt dom flesta ner och fikade. Många ställen tycker jag dras med problemet att man får köa bort i stort sett hela pausen. Men här hade man som sagt tänkt till. Tack för det.

Under pausen hade man riggat om lite på scenen. Man hade gjort det ganska enkelt för sig och lät Danslaget spela på Holidays utrustning. Grabbarna hade bara med sig sina handinstrument. Nu hade Björn flyttat fram och Niclas hade nu parkerat sig bakom sina fina röda trummor. Michael stod redo med sin gitarr och Hans var taggad bakom sina svartvita tangenter. Dom började lite lugnt med låten ”Är det mig du tänker på”. Dansgolvet fylldes direkt av glada dansare.

Lite snabbare i dans nummer två, och vipps på var golvet fullt av glada buggare. Att Holidays är populära det märks. Grabbarna har blivit väldigt populära bland buggarna vilket jag kan förstå. Dom har många härliga låtar med sväng på sin repa. ”Älska mig mest när jag förtjänar det minst, för det är då jag det mest” sjunger Björn. Det syns att dom har roligt på scenen och att det är ett gött gäng.

Niklas Mörk som började med bandet i våras har smällt in bra. Det är en härlig blandning av dalslänningar, göteborgare och värmlänningar i orkestern. En perfekt mix med andra ord. Dom verkar ha samma slags humor. Så det är ett gött gäng att hänga med på turné kan jag intyga. Jubileumsdansen löpte på i rask takt och snart var vi reda framme vid kvällens sista dans. En dans som jag stämt vad som skulle spelas. Ja så var det. Mackan stämde att dom skulle spela Främling, och så fick det bli. Dom hade ju ingen tala. Dom visste ju vad jag skulle skriva i bloggen om dom inte spelade låten. Jag blev uppropad på scenen av Micke. Härligt pojkar. Härligt att stå på scenen och se allt dansfolk nedanför som lungt foxar fram på golvet.

Efter dansens slut blev det fotografering av Danslaget och Holidays. Man måste ju föreviga dem blåda två. Något som var trevligt denna kväll var att Göran från Danslogen var på plats och filmade och fotade en hel. Så detta kan ni redan nu beskåda på Sveriges största dansbandssite www.danslogen.se Efter lite snack med banden for vi hemmåt genom fryksdalen ner till Kristinehamn.

Sidan Värmländska dansband är uppdaterad med två nya orkestrar. Den ena är en nystartad orkester som hade sin premiär sommaren 2015. Orkestern jag snackar om är Horizont med Christian Haraldsson. Den andra är en orkester vid namn Gamla Polare som just består av gamla polare. Klicka på dansband och sedan värmlandsband och läs mer om dessa två band samt många andra goa värmlandsband.

Martin Johansson som tidigare var medlem i dansbandet Deléns är även en fena på att bygga hemsidor. Nu har han genom företaget Goldenworks byggt en ny hemsida åt dansbandet Bob Stevens. På sidan hittar du bland annat: medlemspresentation, diskografi, dansbildervideofilmer samt gästbok. Är det något jag saknar så är det en sida med historik. Har man spelat sen slutet av 80-talet borde det finnas något att berätta. I övrigt en helt okay hemsida.

Är det inte ett snygg omslag så säg? Lagom retro om ni frågar mig. Den 25 september släpper Callinaz ett nytt album. ”Lite som du vill är titeln på albumet som innehåller 12 låtar. Här blandar man nytt och gamalt i äkta Callinazstil.

Så här skriver Ginza om skivan:
Få band kan mäta sig med Callinaz när det gäller de nya unga dansbanden… Carolina och hennes grabbar i bandet har gjort hela fyra plattor sedan debuten ”Från mörker till ljus” i september 2011. Dessutom vann de förra året Sveriges Radios prestigefyllda pris på Guldklaven som går till band som för den svenska dansbandsmusiken framåt vilket sannerligen Callinaz var väl värda att vinna. För det har och gör verkligen bandet. De står för att spela traditionell dansbandsmusik men samtidigt så tittar de framåt och har en hunger som få band kan mäta sig med. Lägg till Carolinas karismatiska röst och starquality och vi har svaret till den framgång bandet har ute på dansbanorna runtom i Sverige. På nya skivan har dessutom deras nisch att blanda in mer 50-talsaktig musik med ståbas och charmiga arrangemang fått ännu fler folk till dansbanorna då det visat sej vara ett vinnande koncept. Något som även hörs på nya plattan.

Nya skivan ja… Den innehåller som vanligt när det gäller Callinaz inte minst ett antal nya starka originalspår även ett antal covers som bandet gjort till sina ”egna” med arrangemang som passar bandet perfekt. Callinaz lyssnar på sin publik och får tips på låtar som de sedan spelat in. Så det är inte konstigt att skivorna går hem hos publiken.

På fjärde albumet ”Lite som du vill” kommer Callinaz ta ännu större plats på dansbandsscenen och de klassas redan idag som ett av de mest etablerarde banden i genren med kvinnliga sångerskor.

Fäljande låtar finns med på albumet:
1. Det ska regna i morgon
2. Lite som du vill
3. Mississippi
4. Det känns så skönt
5. Will you still love me tomorrow
6. På andra sidan stan
7. Nu smet katten in till grannen igen
8. En enda natt ( lifetime of guilt)
9. Om Himlen och Österlen
10. Blue Bayou
11. Min gamla stad
12. Backa tiden

Källa: Ginza.se

Vet du vart Krankelösa By ligger? Vet du vad byn är känd för? Om inte så tycker jag att du skall ta och googla fram detta. Nu står det kanske inte på google så jag får väl berätta. Krankelösa By ligger i Ljungbyholm i Kalmar Kommun. Här i den lilla byn bor Berit och Ola Gustavsson. Dom är två musikaliska personer som driver två olika dansband. Namnen på dessa är Znits och Rose-Maries. Det är samma medlemmar i dessa band. Vad är då skillnaden tänker ni? Jo det är så att när man spelar under Rose-Maries har man även en hel del gammaldans på repertoaren. Rose-Maries är så starkt förknippat med gammaldans så en del trodde att man inte spelade något annat än detta. Därför kom man på att starta upp bandnamnet Znits.

Denna onsdag hade dom fått för sig den goda idén att fara till Degerfors och framföra lite musik under namnet Rose-Maries. Man hade innan spelat tre kryss på Birka Stockholm, och Liljekonvaljholmen i Uppsala. Sedan efter Degerfors skulle man vidare till DagFins Dancing Grorud i Oslo. Underbart med bokare som tänker till när det gäller dansband så att dom får sig en liten turné.

Berit och hennes grabbar spelar lättsam och lättdansad dansmusik. Ett plus för att dom har många bra egna låtar på repertoaren. Dom är signerade Ola Gustavsson som är Berits andra hälft. Förutom att skriva bra låtar spelar han även gitarr, sax och dragpspel. Övriga medlemmar är Magnus Håkansson som spelar klaviatur och dragspel samt Matz Åhlund på trummor. Dom sist nämnda pojkarna är kanske mer kända för att ha varit med i dansbandet Tonix.

Glädjande nog spelar dom många låtar av min favoritkompositör och sångerska Mona Gustafsson. ”Lite av din tid lite av din kärlek” och ”Vem får kyssa dig god natt” är några av dem. Berit gör ”hennes” låtar mycket bra. Tack för detta. Fortsätt med detta. Riktigt mycket folk hade denna strålande onsdagskväll letat sig till parken för att ta sig en sväng om. Snudd på publikrekord var det också. Kul för arrangören att det går så bra för dessa danser. Hit kommer det både långväga gäster och såna som inte alls åkt speciellt långt. Det finns dock en speciell gäst. Det är Sten Boling som kommer från Hallsberg. Åker flera dagar i veckan på dans och kör dit och hem alldeles själv. Nu kanske ni undrar det är för speciellt med detta. Jo Sten är nämligen 102 år. Inte illa att vara i en sådan fin form. Han dansar från första till sista dans. Själv har jag inte bestämt mig hur länga jag skall fara ut på dans.

Åter till dansen där det är dags att spela upp till en hambo. Det märks tydligen att dom har detta med gammaldansen i blodet. Inga tveksamheter där inte. Mycket folk är uppe på golvet och tar sig en sväng om. Det ser jättekul ut med gammaldans. Visste ni förresten att bandet har funnits i över 40 år och spelar in massor med skivor varav en del med enbart gammaldans? Sedan kan dom ibland spela på danskvällar där halva kvällen enbart är gammaldans. Så dom har ett enormt arkiv att plocka ifrån.

Det enda som är negativt med denna orkester är en sak som dom själva inte kan råda bot på. Det är att dom spelar på tok för lite här i Värmland. Det brukar bli max två gånger per år vilket är enormt lite. Det borde vara fler tillfällen. Men samtidigt förstår jag om det är svårt att få ihop det med andra spelningar. Dom man ju inte åka hit upp för ett enda speljobb.
Så började denna trevliga danskväll att lida mot sitt slut. Nöjd och glad kan jag se tillbaka på en mycket trevlig danskväll med fina låtar och enorm spelglädje. Massor av go och härlig dansmusik har dessa Kalmariter bjudit oss på. Underbart!!! Efter att dom sista tonerna ebbat ut ville publiken ha mer. Rose-Maries var inte sena att hänga på och bjuda publiken på en ”snabbis”.

Vi snackade lite med orkestern efteråt som berömde oss för alla applåder som dom fick. Jag tycker det hör till god ton att ge orkestern på scenen som slitet applåder. Det är dom inte vana i södra Sverige. Där har man nämligen enkelspel som betyder En dans är en låt. Då har dom bannemig inte tid att applådera utan leta ny danspartner till näst dans. Men här i Värmland är det som tur lite annorlunda. Här är det två låtar i en dans. Sedan blev det att fara hemåt. Jobbet väntade dagen efter.

Så var dagen inne då vi två bröder skulle ta oss ner till Mariestad för den 6:e upplagan av ”Stora Folkparksdansen. Tio folkparker i västra Sverige har gått samman i ett unikt samarbete för att arrangera den ”Stora Folkparksdansen”. Denna går av stapeln i mitten av augusti i Mariestad på Karlsholme Folkets Park. Nytt för i år är att man hade renoverat jubileumsteatern som ligger alldeles invid värnen. Förra året såg det mer ut som en byggarbetsplats och en del hade sina åsikter om detta. Men i år var det ett jättefin byggnad som dessutom inrymde en mycket fin restaurang.

Inför detta evenemang har jag varit runt på diverse ställen och affischerat samt delat ut flyers för att sprida information om denna dansfestival som jag tycker är en av dom bästa bara för att det är så fint och bra arrangerat. Flera parker och logar har besökts. Och en packe affischer och flyers har alltid legat i bilen är vi åkt ut på våra spontana resor.

Brorsan hade redan i mars ringt Hotell Aqua och boka rum. Detta hotell har vi bott på dom senaste åren förutom ett år då mor och far var med och vi bodde på Victoria samt ett annat år då vi testade naturskönt boende vid STF vandrarhem Lungåsberget. Men nu håller vi oss till centralt belägna och charmiga Aqua. Det är trevlig personal, fräscha rum och god frukostbuffé. Dessutom gångavstånd till parken. Men det är det ju från de flesta hotell i Mariestad. Det är just det som är det bästa med Mariestad. Att det är ganska nära till det mesta.

Så checkar vi in på hotellet och bär upp våra väskor. Sedan bär det ut på stan och ett besök hos glasbanken för lite inköp av rinnande föda. Sedan bar det av till parken för att se vilka band som anlänt. Det hade blivit en ändring i programmet. Umberella fick ställa in och ersattes Voize. Och dom var redan på plats liksom Elisas och Sannex. Vi tog en liten ofrivillig omväg till parken. Men lite motion skadar ju inte. En bil dök upp och tutade på oss. Det var Stefan i Alvenfors orkester som såg oss promenerade. Så det blev lite snack innan vi gick fram till parken och hälsade på de band som redan anlänt. Alltid kul att snacka lite med banden. Vi hälsade även på Mats som är han som bokar orkestrarna till detta evenemang.
Vi gick tillbaka till hotellet för att softa lite och ta det lite piano innan det var dags att hoppa in i duschen och snygga till oss. Tog oss sedan en stärkande promenad bort till parken . Denna gång tog vi en liten kortare väg. I entrén stod Mats Dahlberg och representanter för de olika parkerna och hälsade oss välkomna. Nu var vi på G…

Inne i rotundan stod Elisas stod startklara för att börja. Jag lyssnade lite på första låten innan jag begav mig bort mot Jubileumsteatern där ett för mig nytt band spelade. Bandet heter Voize och kommer från Skåne. Jag har bara hört gott om detta band innan så jag var tvungen att kolla om det stämde. Och ja. Allt jag hört om dem besannades. Jösses vilket bra band. Och vilket bra komplement till Sannex. Perfekt!!! Detta gjorde ni bra. Garanterat ett band som jag gärna upplever live igen. Träffade på några dansare från Värmland som rosade nya jubileumsteatern till max. Och jag kan bara hålla med. Jösses vad fint det blivit. Måste vara en fröjd att som trummis sitta och blicka ut detta enorma publikhavet och Vänerns solnedgång i horisonten.

Åter till rotundan där Streaplers var startklara att ta över stafettpinnen. Dessa grabbar gör en aldrig besviken. Kjetil, Kenny, Anders, Per och Henrik vet hur en slipsten skall dras. Det var varmt, trångt och trivsamt. Nästan snudd på en sardinburk. Men jag trängde in mig och tog lite kort och lyssnade på ”gubbarna”. Man kan lugnt säga att dom håller stilen. Låter minst lika stabilt som förr. Gamla klassiker blandas med nya hits från deras senare inspelade skivor. Detta är ett band som aldrig gör mig besviken. Och jag tror inte heller att någon annan av de som var där blev besvikna.

Ute på jubileumsteatern var det full fart på dansen där årets dansband 2015 stod på scenen. Ute på bryggan var det även mycket folk som dansade. Det var så enormt mysigt att se detta. Man hade nämligen riggat högtalare ute på bryggan som man pyntat med björkar. Det är något speciellt med bryggdans. Det var nästan som att vara på akterdäck på Birka Paradise i solnedgång. Brorsan högg in på en öl och jag på en cider. Vi satt och bara njöt medans vi spisade Sannex härliga musik och kikade på otroligt duktiga dansare. Det är sådana här kvällar som man tänker på hur oförskämt bra man har det. Vad mer kan man liksom önska sig? Jag tänkte efter och kom på att det var ingenting jag saknade i ögonblicket. Det började skymma och solen sänkte sig sakta bortom Vänerns horisont. Magiskt är bara förnamnet.

Andreas Olsson i Sannex tog sig ton tillsammans med ett piano och bjöd på en otroligt fin låt som han själv komponerat och som än så länge inte finns inspelad på platta. Jag tror den heter ”På andra sidan sängen” eller något i den stilen. Det var kvällens höjdare. Jag fick riktig ståpäls. Så troligt vacker låt. Bästa på länge från Andreas. Sannex låtar är också riktigt bra men detta är något helt annat. Jag tror den kan bli en perfekt sista dansen låt. Denna får du släppa på singel.

Vi rundade av kvällen med att besöka Streaplers som runde av kvällen. Extranummer så klart. Hade man förväntat sig något annat? Kenny aviserar om ”Alltid på väg” och det kokande dansgolvet nästan vibrerar. Jösses vilken kväll detta blev med fyra otroligt bra band med musik för ”alla”. Kvällens stora överraskning var verkligen Voize. Jag gick åter ut och köpte deras platta. Här skall poppas Voize. Var så säkra. Vi stannade kvar och språkades lite med Streaplers medans dom packade ihop. Sedan tackade vi arrangörer och Streaplers för en underbar första dag på Stora Folkparksdansen. Nu bar det av till hotellet för lite sömn. I morgon väntar ”Dansare på stan” och ”Dansband på stan”. Det var två nöjda men trötta bröder som somnade gott i sina sängar på hotell Aqua.

Lite fler bilder som inte fick plats någon annan stans än just här.

Dagen startades med en rejäl frukost på hotellet. Det bästa med att ligga på hotell är nog hotellfrukosten tror jag. Efter frukosten vilade vi lite innan vi tog oss en lite vila innan vi skulle ut på äventyr. Det var så att vi blivit hembjudan till Stefan i Alvenfors på en förmiddagsfika. Vi hade fått adressen och studerade Mariestadskartan och kom fram till att det kanske var i längsta laget att gå. Jag bor i backen sa han Stefan. Och jo det finns en och annan backe i Mariestad. Men vi åkte nästan direkt på hans hus. Tack så mycket för en trevlig pratstund och gott fika men hemmagjord fläderblomssaft.

Sedan bar det av ner till stan där man skulle ha evenemanget ”Dansare på stan”. Detta är en manifestation för dansen och hur kul man har när man dansar. Det hela går ut på att man dansar (buggar) på gatorna i Mariestads Centrum. Dj och samordnare är Göran Adamsson från ”Alltidans” i Mariestad.

Klockan halv två var torget fullt av dansare som var redo att i hettan ”minifestera” för dansen. Göran stod som vanligt på den fräcka flakbilen (den gröna chevan som Bosse Andersson ställer upp med) och spelade dom goaste bugglåtarna. Strax efter klockan 13 gav sig gänget i väg. Det är en fröjd att se detta danståg. I år hade man en längre rutt. Man startade på torget och dansade sig förbi järnvägstationen ner till Karlsholme Folkets Park där man har vätskekontroll. Sedan rundade man och dansade via hamnvägen och länsstyrelsen för att sedan runda av och dansa in på torget där man startade det hela.

Detta är ett evenemang som lockar många dansare. Det lockar ut mycket folk som står efter vägen och klappar i händerna och hejar på dansarna. Många butiksägare tittar ut från sina butiker för att beskåda det hela. Strongt gjort att så många ställe upp i denna hettan. Men dans och dansband är ju livet så jag förstår dem gott. Efter detta så tog evenemanget ”Dansband på stan” vid.

Och som vanligt lite fler bilder:

En sak som är tradition under Stora folkparksdansen är evenemanget ”Dansband på stan” där några av kvällens band ställer upp och bjuder på lite härlig gratisunderhållning på torget i Mariestad. Banden som spelade i år var Blender, Casanovas, Claes Lövgrens, Andreas Olsson från Sannex och Donnez som svarade för musiken. Sen har man även som tradition att visa upp ett nytt nystartat hungrigt dansband som får visa upp sig. I år var det det nystartade bandet Paige från Linköping . Sist men absolut inte minst så hade man också årets ”nostalgiartist” som var Drifters tidigare sångerska Marie Arturén .

Först ut var Casanovas med Henrik Sethsson som även i vanlig ordning var konferencier för denna tillställning. Dom hade nyss släppt ett nytt album med galet mycket hit från Casanovas 25 åriga existens som dansband. För det har de verkligen haft. Har det inte varit radiohits så har det varit och är riktigt stora hits på dansgolvet.

Nästa band att underhålla var inga mindre än Perstorps stoltheter Donnez. ”Nu vill jag dansa” från Dansandskampen fick det bli. Och danssugna var precis vad folket på torget var. Vipps så hade man berett plats framför scenen och det dansades för fullt på gatstenarna. Det verkade fungera perfekt. Donnez visade vilken musikalitet man besitter. Mikael Strömkvist showade rejält med sin gitarr. Och jag tror minsann att dom fick hela Mariestads torg i gungning.

På torget denna dag hade man även den stora glädjen att ha tre guldklavevinnare. Det var Maria Persson från Blender som blev årets sångerska, Jimmy Lindberg i Casanovas som blev årets musiker och sist men inte minst Andreas Olsson som med sitt band Sannex blev valda till ”Årets dansband”. Andreas gjorde en repris på gårdagen och presenterade sin låt som jag tror heter ”På anra sidan sängen”. Den blir bara bättre och bättre ju mer man hör den. Sådan gripande text. Bra jobbat Andres. Men som jag skrev förut så är det hög tid att du gör en riktig inspelning på låten.

Blender är ett band som dom senaste åren varit självskrivna på torget. Detta är ett band jag verkligen gillar. Dom har sin stil och så har dom faktiskt årets dansbandssångerska Maria Persson. Dom bjöd på en av mina favoriter från nya plattan ”Mi Amore” nämligen låten ”Känner liv igen” som är skriven av Jonas Thander och Anna Engh. Maria har en underbar röst. Vi fick även höra bandets gitarrist tillika födelsedagsbarn Erik Enstad framföra en låt som jag dessvärre inte kommer ihåg vilken det var. Men han har en enormt bra röst liksom övriga i Blender. Ett riktigt gött gäng är vad det är.

Det är viktigt att släppa fram nya band för att trygga framtiden någorlunda. Detta har man tagit fasta på och har senaste åren alltid haft besök av ett dansband som är på G. Denna gång var det ett band från Lidköping vid namn Paige som visade upp sig. Bandet består av Emma Käck på sån, Andreas Nycander på gitarr och sång, hans brorsan Fredrik Nycander på bas och sång, Daniel Andersen på klaviatur och slutligen Robban Andersson på trummor. En del av medlemmarna var tidigare med i bandet Pure Divine. Med låtarna ”Simpky the best” och ”Ingenting att förlora” visar dom att dom är ett band att räkna med framöver. Jag kan bara önska dom lycka till med framtida spelningar.

Så var det då dags för min favorit att entra scenen. Ett tjej som tidigare var sångerska i Drifters mellan åren 1989 – 1996. Under den tiden släppte man ett antal plattor, deltog i flera av de olika caféprogrammen, hänt i veckans meloditävling och Bingolotto. Nu var det dags igen för Marie att bjuda på några Drifters största hits tillsammans med Casanovas som var förstärkta med Michael Strömkvist från Donnez. ”Kommer tid kommer råd” och flera i publiken sjöng med. Denna låt följdes upp med deras svensktoppsdänga ”Nästa gång det blir sommar” där även Donald från Donnez kompade på dragspel. Här att se att dansbandstakterna sitter i Marie trots att du bytt dansband mot Jazz.

Eftermiddagens sista band ut var ett skåneband med Helsingborg som utgångsort. Nämligen Claes Lövgrens. Även om dom aerit med flera gånger tidigare på ”Stora folkparksdansen” så var det premiär för dessa gossar att vara med under dansband på stan. Claes och grabbarna bjöd först på Shakin’ Stevens välkända ”Oh Julie” följt av ett rockmedley som inte gick av för hackor. Dom visade verkligen vart skåpet skulle stå.

Dansband på stan avslutades precis så som det inleddes med Casanovas. Henrik och grabbarna avslutade storstilat med deras sommarplåga ”På´t igen”. Ett riktigt bra låt som Henrik är pappa till.

Nu var vi rejält hungriga så vi gick till vår favoritrestaurang Candys Bistro och käkade pastagratäng. Smakade mycket gott. Ett restaurang som serverar pizza, kebab, sallader samt grill och pastarätter. Ett stället jag varmt kan rekommendera. När maten var uppäten bar det av till hotellet för lite vila inför kvällens dans.

Lite fler bilder från Dansband på stan