Så var dagen kommer. Den som man längtat efter. Att få semester och att sedan släppa alla måsten och bara få dra i väg till Ransäter på ”Bälgspel vid landsvägskanten”. Jag har tappar räkning på vilken gång i ordningen det är som jag åker dit. Men det är lika trevligt varje gång. Detta är ju startskottet för semestern. Det skulle visa sig vara lite överraskningar för mig detta år. Jag träffade nämligen på en del kompisar som spelade här uppe som jag inte visste skulle uppträda. Riktigt kul.
Strax efter att jag slutat jobbet kryssade jag hemåt, duschade och svidade om. Sen packade vi oss in i bilen och for i väg med destination Ransäter. Det man inte har i huvudet har man någon annan stans sägs det. Vi fick vända om för att hämta lite grjer som jag missat. Men snart var vi på rull igen.

Man blir gladare och gladare när man ser att avstånden till Munkfors minskar på avståndstavlorna längs vägen. Men så till slut rullade vi in på parkeringen vid Ransäters hembygdsgård. Förväntan låg i luften. Vad skulle det bli av denna kväll och vilka ”kändisar” skulle man träffa på. Jag har varje år träffat på folk jag känner (både dansfolk och musiker) och som jag inte sett på länge. Riktigt skoj.

Vi begav oss direkt till gropa där invigningsceremonin var i full gång. Det blev presentation av årets konferencierer samt allspel. Låtar som man spelade på allspelet var ”Trolleboschottis”, ”Lördagsvalsen”, ”Alfred på Hultet” och ”Drömmen om Elin”. Mycket mäktigt må jag säga. Efter detta så blev det underhållning av trevliga gruppen ” Leffes mä Eva” som spelade många fina låtar och bjöd på lite anekdoter.

Efter stund vandrade jag runt bland dansbanorna och fick på så sätt höra många härliga spelmanslag och dragspelsklubbar framföra ljuvliga toner. Jag lyssnade på bland andra; Deje Dragspelsklubb. Vetlanda Dragspelsklubb, Happy Skvett , Solør trykkluft og vakum och så klart hemmafavoriterna i Kristinehamns dragspelsklubb. Alltid kul att stötta dom hemifrån. De spelade på loge B och det var riktigt mycket folk som var där för att ta sig en sväng om. De bjöd på en härlig blandning av vals, shottism, hambo, pariespolka, bugg, och foxtrot. Det är så jag tycker man skall göra. Visa upp sin bredd.

Bilder från Kristinehamns Dragspelsklubb uppträdande

Tyvärr var det inte lika mycket buskspel som tidigare år. Jag undrar om det berodde på det helt fel placerade öltältet med den höga coverbandsmusiken som gjorde att mycket att buskspelet uteblev i år. Lite trist kan jag tycka. Jag är inte ensam om att tycka detta. Kikar på facebook så är det många som uttycker sitt missnöje med placering av öltältet och den ljudvolym man hade där. Man får bara hoppas att de ansvariga är inne och läser detta så att man till nästa år kan rätta till misstaget.

Frosinisällskapet delade ut ett fint stipedium till Beiron Hultman. Stort grattis! Här följer lite bilder från deras buskspel.

På plats var även Norilds. Norilds är Skandinaviens största skivbutik for dragspel, gammaldans och folkmusik. Jag brukar varje år handla lite skivor med mig hem som inte är så där jätteenkla att få tag på här i Sverige. I år blev det även en dvd film också. Deras sortiment är sort. Så är det någon skiva som ni söker så är det stora odds att Norilds har den i sitt sortiment. Dom har så klart även en nätbutik man kan handla ifrån.

Kl 21.00 på det som man kallar för mogenbanan var det så dags för mina vänner i Holidays att bjuda upp till dans. Björn, Michael, Nicke, Hans och Melin var redo att starta kvällen. Och det var mycket folk som samlats för att dansa till dessa trevliga musiker. Björn och övriga gänget var verkligen i högform vilket smittade av sig på publiken. Full bana från start är inte illa. Många bekanta ansikten fanns på dansgolvet från bland annat Göteborg, Arvika och Svanskog. Härligt att se er igen. Jag tog själv några danser på golvet. Kom just då att tänka på att det nog inte finns något bättre sätt att fira in sin semester på. När jag for runt på golvet fick jag syn på en kompis som jag inte sett på några år. Det var jättekul att se han med dragspelet.

Det jag inte visste var att han skulle uppträda senare på kvällen på logen A med bandet ”Sellmans”. Av en tillfällighet gick jag in på logen intill mogenbanan för att kolla läget. Och jösses vilket drag det var på detta gäng. Många kändisar i bandet som jag kände igen. Conny Brodin från C-laget, Conny Johanesson från Diggarna, Anders och Ingemar som är ute och turnerar under namnet Chaelies och Stigge med fiolen för att bara nämna några. Underbart att se och höra detta svängiga gäng spela och sjunga.

Efter detta blev det en tur in till Holidays där stämningen var minst lika hög som på loge A. Mycket folk som buggade som aldrig förr. Holidays spelade riktigt bra i Ransäter. Och spelar man Streaplerslåtar får man per automatik mitt hjärta. Efter någon timme kände vi oss mätta på musik och dragspel och började förflytta oss i sakta mak hemåt. Tack till samtliga musiker som bjudit på underbar musik under Bälgspel vid Landsvägskanten.

Tidaholms kommun är en kommun i Västra Götalands län. Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i sydöst till Habo kommun och i söder till Mullsjö kommun, i väster till Falköpings kommun, i norr till Skövde kommun och i nordöst till Hjo kommun.

I utkanten av staden motSkövde ligger Tidaholmsparken vackert belägen. Här arrangerar man dans, loppmarknader och barnprogram. Varannan måndag anordnar parkstyrelsen motionsdans i Tidaholmsparken – och många åker långväga för att svänga sina lurviga. Det är första gången som jag besöker denna park.- Innan mitt besök har jag bara hört gott om parken från så väl dansare som band som varit där och spelat. Parken har ett gott rykte när det gäller dans. Bra dansband, gott fika, bra dansgolv. Är det receptet för att lyckas tro? Det ligger hårt arbete bakom trivseldanserna.

Just denna måndag då jag besöker parken är det grabbarna från Skåne Claes Lövgrens som står på scenen. Det är premiär för bandet här med denna sättningen. När jag var på väg hit var jag inte ett dugg orolig att det skulle komma folk till parken. Innan jag visste så mycket om parken funderade jag på om folk verkligen går ut och roar sig en måndag. Och jo det gör det. I alla fall här i Tidaholmsparken. Man har ett publiksnitt på 390 personer per kväll vilket idag får ses som mycket bra, speciellt en måndag.

I Tidaholm är man mycket noga med vad man bokar in för dansband. Det är många band som vill komma och spela i parken. Framför allt beror det nog på att man har så stor publik. Innan man bokar in något ”nytt” band så vill arrangörerna gärna höra bandet. Oftast får man skivor tillsänt sig som man lyssnar in sig på. Men helst vill man uppleva dem live för att se så att de passar in.

Kvällens orkester Claes Lövgrens passar verkligen in här på parken. Dom är just nu uppe i finalen av sin sommarturné innan det blir lite semester. De kommer från Malung där det medverkar på guldklavegalan. Efter Tidaholm bar det i väg ner mot Lund och Björka Loge innan man åter igen styr bussen upp mot Malung, denna gång för att spela. Men denna måndag hade man således stannat till i Tidaholm för att bjuda publiken på lite skön dansmusik. Något som dessa grabbar är proffs på kan ag intyga. Att deras musik går hem i parken är inget att tveka på. Mycket applåder efter låtarna och ett välfyllt dansgolv hela kvällen.

Claes Lövgrens var på spelhumör som vanligt tycker jag trots att man varit ute och spelat intensivt ett tag. Är man så proffesionella som dessa grabbar är går det som en dans. På plats i parken fanns även en kompis som även är musiker. Och han tyckte att Claes Lövgrens spelade mycket bra och hade en tilltalande repertoar. Och jag kan bara hålla med. Grabbarna vet vad som funkar och som går hem på dansbanan. Det blev en hel del skivlåtar från deras utmärkta platta ”Vägen hem” som de släppte tidgare i våras. Innan paus spelade bandet lite gammaldans. Kan man spela gammaldans skall man så klart göra det tycker jag. Och innan paus passar ju perfekt.

Det var en del som var nyfikna på vad jag gjorde här med min kamera. Jag förklarade att jag åker runt på olika dansställen och gör små repotage samt tar dansbilder för danslogens räkning. Och det var många som så klart kände till dansogen.se Kanske inte så konstigt då det är sveriges största sida när det gäller dansbandsmusik. Alla jag pratade med spred bara värme och öste beröm över Tidaholmsparken. Bästa dansställen i regionen sa det flesta. Vi åker hit för den trevliga stämningen och för att dom alltid bokar in så bra band sa kvinna jag pratade med innan paus.

Jag stod ochfunderade vart alla skulle sitta och fika då borden på ena långsidan inte var så många. Visserligen fanns det sitterplatser utomhus men det var inte i överflöd. Jo man gjorde som så att man med publikens hjälp ställde ut bord och stolar på dansgolvet. Vipps så var det uppdukat och folk satt och fikade. Lika snabbt som man ställde fram borden. Lika snabbt dukade man bort dem när det var dags att starta dansen efter paus.

Så vad är då sammanfattningen av mitt första besök på Tidaholmsparken? Ett mycket städat och fint dansställe med mycket trevlig personal och danspublik. Alla jag pratade med under kvällen var mycker trevliga. Bra dansmusik av Claes Lövgrens. Finns det ingenting att anmärka på när det gäller Tidaholmsparken? Nej det finns ingenting att anmärka på. Ett lysande exempel på hur man skall arrangera dans och bemöta orkestrar och danspublik. Ett dansställe jag gärna återkommer till.

Lite fler bilder från Tidaholm

Torsdagsdans igen vid Hembygdsgården Kristinehamn. Kennings på scenen. Jag var nyfiken på om arbetet med att göra reklam för dessa danser gett någon någon respons sen sist jag var här. Det var skönt väder så jag tog mig en skön cykeltur till hembygdsgården. Det inte alls ofta som man är bortskämd med att kunna cykla till dansen. Men med så vackert väder vad det inget att tveka på.

När jag kom fram var det en del bilar på parkeringen. Och utanför logen på bänkarna satt det lite folk medans musiken från logen strömmade ut. En kväll som denna var som gjort för logdans. Varmt och vackert väder. Och jo då. Det var en del dansare som kommit hit denna afton. Inga mängder men ändå. Bättre med kvalitét än kvantitet.

Kennings är en duo som utgår från Kristinehamn. Man spelar mycket på motions och mogendanser och privata fester. Bandet består av Bror Ingman och Kenneth Andersson. Kennings spelar mogen dansmusik med inslag av gammaldans när så önskas. Dessa grabbar ingår även i Kristinehamns Dragspelsklubb.

”Emma”,”Änglasjäl”, ”Hemlängtan”, ”Gloryland”, ”Leende guldbruna ögon” var några av alla de goa danslåtarna som dom bjöd på. Som vanligt hade jag med min kamera och tog lite dansbilder. Kanske det kommer lite mer folk när dom ser på bilderna hur trevligt vi har det här på Kristinehamns hembygdsård på torsdagarna.

Tack grabbar för en trevlig kväll med härlig dansmusik. Hoppas det inte dröjer allt för länge tills vi ses igen. Bjuder er här på lite fler bilder från kvällen. Spana in de sista naturbilderna jag tog på slutet ut mot Sunneberg. En svensk sommarkväll om något. Eller hur?

c

En fullträff är precis vad det blev i Degerforsparken när Strike var på sedvanligt besök. Så härligt när dessa dansband från norrland kommer söder över och bjuder på sig själva med sin underbara dansmusik. Mycket folk hade som vanligt samlats i Degerforsparken denna förtjusande sommarkväll. Strike är ute på en lång turné på ungefär en vecka med spelningar varje dag. Detta var andra stoppen på turnén efter gårdagens speljobb på vackra Liljekonvaljeholmen i Uppsala.

Klockan slår 19.00 och bandets trummis Roland Jonsson räknar in till aftonens första dans. ”Hus till salu” och ”Kom med mig” får inleda aftonens danskväll. Två riktigt bra låtar. Det slår mig under kvällen vilken bra blandning man har på sina låtar. Gamla evergreens, svensktoppar, fartiga buggrökare och så klart en del egna låtar med ryms på repan. Publiken hälsas välkomna av bandet som kommer från ”glada Hudik”. Lite långsammare i dans nummer två. ”Tänd ett ljus i fönster” och flamingokvintettens fina ”Förlåt jag skriver”. Så var dansen i gång i Degerfors.

Som jag skrev förut har den en del egna låtar på repertoaren. En favorit som jag har är ”Rock n´ roll och lågt i tak”. En härlig låt som de parade hop med flamingokvintettens ”Flickorna från Göteborg”. En härlig låt det med men som verkar vara lite svårsjungen då det är mycket ord på kort tid. Men Lennart skötte det utmärkt. Det jag gillar med Strike är att alla i bandet sjunger. Det gör att det aldrig blir tråkigt att lyssna på dem. Sen har man något som inte många band har. Trumpet. Detta ljuvliga instrument som Lennart trakterar. Det är härligt att höra honom spela solo men även tillsammans med Tobba som då hänger på sig saxen. Dubbla blås i ett dansband är inte illa.

Så var vi framme vid kvällens paus. Lite goda mackor, kaffe och läsk är aldrig fel en sommarkväll som denna. Tyvärr hade det hunnit bli lite kulet ute så vi satte oss inne och fikade. Men det funkade finfint det med. Goda ost smörgåsar med leverpastej. Dessa mackor går inte av för hackor kan jag lova.

Åter till dansen som hade tagit sin början på andra halvlek om man skall snacka sporttermer. Lite mer flamingolåtar är aldrig fel. Faktum är att det finns några av deras låtar på Strikes repa. ”Nu ä det Lördag igen” ”Hon är 16 år idag” ”Lata dagar med dig” och ”Sjätte september”. Härliga låtar allesammans. Man kan inte misslyckas som dansband som man spelar några klassiska Flamingolåtar under kvällen. Publiken i Degerfors verkade vara av samma åsikt som jag. Mycket applåder efter låtarna och en härlig stämning.

En härlig stämning blev det hela kvällen tillsammans med de trevliga killarna från Hudiksvall. Efter lite snack med orkestern och gruppfotografering styrde vi kosan sakta hemåt. Tack grabbar för underbart härlig musik. Vi ses nästa år igen. Hoppas fler arrangörer här nedåt bokar in er. Jag är helt övertygad om att er musik skulle gå hem på flera platser här i Värmland.

Välförtjänta klavar delas ut som vanligt under festliga former i Malung under kvällen. Nedan ser du vinnarna i respektive kategori.

ÅRETS DANSBAND
Blender (VINNNARE)
Donnez
Larz-Kristerz

ÅRETS LÅT
Kan aldrig få nog – Henrik Sethson & Ulf Georgsson
Leva tills jag dör – Mikael Wiehe (VINNARE)
Vår egen väg – Calle Kindbom & Thomas Thörnholm

ÅRETS SÅNGARE
Claes Lövgren – Claes Lövgrens
Andreas Olsson – Sannex (VINNARE)
Henrik Sethsson – Casanovas

ÅRETS SÅNGERSKA
Sandra Estberg – Martinez (VINNARE)
Maria Persson – Blender
Erica Sjöström – Drifters

ÅRETS MUSIKER
Henrik Göransson – Streaplers
Andreas Klahr – Mickeys (VINNARE)
Per Göran ”Pex” Svensson – Åerilles

ÅRETS ALBUM
Din sida sängen – Sannex (VINNARE)
Vår egen väg – Drifters
Här och ingen annanstans – Dreams

SKAPSTIPENDIET
Mona Gustafsson
Anders Wigelius

Juryns specialpris: Tack för dansen TV4

Det blev en attans trevlig kväll med Falkenbergarna på Upperudslogen. Trots Bälgspel vid Landsvägskanten kom det riktigt mycket folk till logen. Denna kväll var inte som alla andra kvällar då någon i hembygdsföreningen dubbelbokat logen. Så byggnaden ” Hemvärnsgården” där man normalt serverar fika var upptagen av ett bröllop. Så i stället så häll matmor Anette med personal till i bakarstugan där de förberedde fika. Sedan dukades det upp långbord utanför logen innan paus där det serverades goda bakverk, mackor och kaffe. På det stora hela fungerade det mycket bra. Och en repris är att vänta. Man har hur konstigt det än kan låta lyckats dubbelbokat logen även nästa danskväll på Mats Bergmans kommer på besök.

Det finns en hel del att förberedde inför en danskväll. Mackor och övrigt fika skall förberedas. Mat till orkestern skall lagas. Här på logen bjuds orkestern nämligen på förstklassig middag med allt som hör till. När Matz Bladhs hade anlänt till logen blev det pannkakstårta med kaffe. Till middag serverades potatisgratäng med kyckling och god sås. I pausen blev det goda smarriga mackor med goda bakverk till efterrätt.Och om detta inte vore nog blev det korv med bröd efter spelningen. Där har ni arrangören som förstår vikten av att våra orkestrarna som kommer hit och spelar.

Vädret verkade vara med oss denna afton. Hela vägen från hemstaden Kristinehamn till Molkom var det vackert strålande väder. Detta skulle bli en fin kväll. Men så hände det något med vädret någon timma efter att vi anlänt. Tunga gråa moln började tona upp sig. Ganska snart började det regna och åska något förskräckligt. Å hej vad det dundrade och small. Så trist och tråkigt tänkte jag och min bror. Men vädret kan man inte styra över. Bara att bita ihop. Men efter en stund var det över och solen började titta fram igen och lysa med all sin kraft.

Många husbilar var på plats på logen. Det brukar innebära att det kommer mycket dansfolk utan husvagn/husbil. Och mycket dansare var det i logen när Sören helt enligt kontraktet räknade in till aftonens första dans klockan nio. ”En dag i taget” och ”Hold me” inledde danskvällen. Behagligt ljud har det alltid en förmåga att få till. Man faktiskt säga några ord utan att behöva skrika till den man pratar med. ”Dags att börja om” och ”Tänk om världen vore min” i dans nummer två. Så var då dansen med Bladhs i gång på logen.

Det hela artade sig till en trevlig afton. Flera danspar som jag pratade med öste beröm över kvällens musikaliska inslag från Halland. Och jag kan hålla med. Riktigt trivsam dansbandsmusik som de elegant förpackat bjuder publiken på. Arrangören tillika matmor Annette var lyrisk över kvällen. Så bra dom är på att spela och att leverera sa hon flera gånger under kvällen. Hon vet vad hon gör när hon bokade in Matz Bladhs. Men å andra sidan sett så bokar hon ju bara in bra band till Upperudslogen. Band som kan in sak. Att leverera förstklassig dansmusik till en underbar danspublik.

Kvällen flöt på bra utan några incidenter. Klockan rann i väg och så sakteliga var det dags för aftonens sista dans. Lugnt och kramvänligt blev det som sig bör. Efter den obligatoriska korven efteråt tackade vi Matz Bladhs och styrde så kosan hemmåt. Tack Matz Bladhs och arrangören Anette för din gästfrihet. Vi ses nästa danskväll den 23/7 då Mats Bergmans kommer på besök.

Mitt under pågende dansbandsvecka släppte bandet Ninnas sin nya singel ”Hjärtan i sand” på Spotyfi. Låten är en härlig duett där Ninna sjunger med Donald ”Donne” Laitila från Donnez orkester. Detta är ett smakprov från den full-cd som man hoppas kunna släppa under hösten/vintern. För musik svarar Musik Jörgen Andersson och för text inte helt okända Haidi Krohn.

En mycket stark singel där Ninna och Donne sjunger övertygande. Dragspelsdoftade sommarlåt om kärlek och hjärtan i sanden. Detta kan inte bli mer rätt än så här.

Ninnas är aktuella med att ha spelat på Malungs dansbandsvecka där man fick ett bra gensvar från publiken.

Dansbandsmusikern Jan Öjler är död. Han var kapellmästare för egna bandet Jan Öjlers på 60- och 70-talet. Bandet kom från Borås hade flera låtar på Svensktoppen. De spelade in låtar såsom ”Raring”, ”Mustaschen” samt den mest kända ”Natten har tusen ögon”.
Jan Öjler blev 70 år.

Nu var det väldigt längesen jag gjorde en toppen och botten lista så det är dags igen.

TOPPEM
1. Logdanserna – Finns det något mer svenskt?
2. Semestertider – Så ljuvligt som helst!
3. Glass i stora lass – Mums!!!
4. Mitt skjortfynd på JC Karlstad
5. Guldklaven – Kul att det skriva lite om priset i media.

BOTTEN
1. Allt våld som härjar i världen och även i Sverige
2. Knott och mygg – Vem fan skapade myggen?
3. Mitt eksem som kliar som bara den.
4. Folk som inte tar reda på fakta innan dom skriver artiklar
5 .Nätmobbing – Allt det fortfarande pågår är för mig en gåta.

Jag har sagt det förr men säger det igen. Det är alltid lika trevligt att på onsdagarna styra kosan mot Degerforsparken där Manne med personal arrangerar trivseldans. Denna onsdag var det ett glatt gäng från Vingåker som stod på scenen i form av Holens orkester.Två Vingåkersbor, en Vallentunabo och en Bålstabo utgör detta trevliga danskapell som existerat sedan 1999.

Vädret var så klart på vår sida. Det hade nog Manne sett till i vanlig ordning. Han fixar det mesta. En riktig fixare. Så behöver ni vackert väder är det bara att kontakta honom. Mycket folk hade som vanligt samlats för att göra det samma som mig. Det vill säga dansa och trivas tillsammans med ett riktigt bra dansband.

Manne stod som vanligt och tog betalt. Han var som alltid på ett strålande humör. Där vid entrén till nedre dansbanan stod också Holens som blev så glada av att se oss alla där. Kent fick en glad överraskning av oss. En försenad födesledagspressent. Något han gillar, nämligen popcor. Han blev som ett barn på julafton. Tänk vad lite popcorn kan sprida glädje.

Innan de började spela fick de en rejäl applåd av publiken. Tänk att få applåder innan man ens spelat en enda ton. Sånt måste värma mycket. Så räknade Jerker in till aftonens första dans. ”Livet det har varit gott mot mig”. En låt skriven av Peter Grundström från Thor Görans orkester. Sedan sjöng Kent och Monika en fin duett som heter ”Du och jag” och som Sven-Erics spelat in på platta en gång i tiden. Emn oerhört stark låt signerad Kjell Roos. Den ena fina dansmellodin avlöser den andra. ”Om du vågar och vill” fick inleda dans nummer två. Så var kvällen i gång.

Som vanligt var min kamera med och det blev en hel del dansbilder denna afton. Dessa kan ni som vanligt beskåda på danslogen framöver tillsammans med deras andra 126 572 bilder som finns i deras bildarkiv, Imponerade samling av dansbilder. Det är en ära att få vara en del av det galleriet. Degerfors är en mycket tacksam park att ta dansbilder i. Det finns ställen där man kan stå och plåta utan att vara i vägen för danserna vilket är perfekt.

Åter till dansen där Jerker som trummar sjöng ”Jag ska måla hela världen lilla mamma”. Efter det blev lite elvis innan en hambo tog vid efter det. Varation som heter duga. Det får man om man åker ut till Holens. De spelar ju faktiskt det mesta som publiken frågar om. I synnerhet de låtar som de redan kan spelar dom gärna och ofta.

i helhet blev det som vanligt en mycket trevlig afton i Degerfors med proffsiga och genommusikaliska Holens orkester. Bra dansmusik, trevlig publik, mycket applåder, vackert väder, gott fika och en arrangör med humöret på topp. Vad mer kan man egentligen begära?

Så var det dags för kvällens sista dans som lite skämtsamt skulle inledas med en galen låt. Lite filmmusik faktiskt. ”Crazy” sjöng Kent följt av Monika som avslutade med Grönwalls ”I varje andetag”.
Vi stannade kvar och snackade lite med dom samt tog lite gruppbilder innan vi tackade och rullade hemåt Kristinehamn. Sedan fick ja och min bror nån timme senare en bild av Monika med texten ”Nu är han igång”. Då kanske ni undrar vem som var i gång? Jo Kent så klart. Det var en bild där Kent käkade popcorn samtidigt som han med van hand styrde orkesterbussen hemåt.
b

Stor tack för denna fina kväll Kent, Monika, Kennerh och Jerka. Tack även till Manne och personalen för att ni arrangerar danser och håller Degerforsparken vid liv.

Stor tack för denna fina kväll Kent, Monika, Kennerh och Jerka. Tack även till Manne och personalen för att ni arrangerar danser och håller Degerforsparken vid liv.

Så var han då tillbaka på Upperudslogen. Mannen med den sammetslena lösen från Västra Husby utanför Söderköping, och med danskapellethemmahörande i Skåne. Orkestern jag snackar om heter så Claes Lövgrens och sångaren heter då så klart Claes Lövgrens. Det var två år sedan sist dom var här på logen så detta var verkligen ett välkommet besök på logen.

Vädrets makter var verkligen på vår sidan denna afton. Solen lyste med all sin kraft. Vad kunde hindra folk från att komma? Lite fotboll på tv:n kanske? Nä Sverige var ju sedan länge utslaget så det kunde det ju inte vara. Nej det fanns faktiskt inga ursäkter alls för att inte åka till vackra Upperudslogen för lite dans. Och visst var det många som hörsammat bland annat vår reklam på facebook om att åka till Upperudslogen. Mycket husbilar på plats. Mycket husbilar brukar vittna om mycket danspublik.

Klockan 21.00 knackar Andy Ekenmo in till aftonens första dans och vips på fylls dansgolvet av glada värmlänningar och andra tillresta som styrt kosan hit denna förtjusande sommarkväll. Hela bandet var på ett enorm strålande spelhumör vilket i vanlig ordning smittade av sig på publiken. En anledning kanske är att Claes är nominerad i guldklaven som ”Årets sångare”. Vi får hålla alla tummarna att han med danspublikens hjälp ror hem det hela. Det är i och för sig två heta kandidater till. Men hoppas kan man ju alltid och hoppet är det sista som överger människan sägs det ju.

Det hördes till min glädje att man städat en del på repan. Sånt uppskattas. Man måste alltid som band städa och stuva om. Det är inte kul att åka ut på dans och veta exakt vilka låtar som skall spelas och när det spelas. Man släppte under april albumet ”Vägen hem” och från det albumet har man plockat med en rad härliga danslåtar.

Sen var det premiär för oss att få höra Claes Lövgren traktera en saxofon. Vi hade fått en liten teaser på facebook om han skulle börja spela sax. Till en början en låt ” As Long As There’s Loving Tonight” men vi hoppas så klart på fler låtar framöver och kanske något solonummer. Saxofon hör liksom till dansband. Det kan man inte leva utan. Bara om du är modernband för då verkar inte vara något krav på varken sax eller dragspel. Trist men sant. Nåväl. Claes Lövgrens har båda delarna och det är vi så glada och tacksamma för.

Hur kvar kvällen i övrigt då? Som helhet var det en riktigt trevlig kväll med många härliga låtar och trevlig publik. De som jag snackade med var jättenöjda med kvällen och tyckte det var riktigt trevligt att Lövgrens var tillbaka på Upperudslogen i år. Och jag kan avslöja att de även är inbokade nästa år med. Härligt! Tack grabbar för en trevlig kväll.

Här följer lite fler bilder från kvällen.

Nu finns det lite nya dansbilder från bland annat Upperudslogen och Degerfordsparken att kika på.
Mina dansbilder finns på www.danslogen.se så det jag gör är bara att samla länkarna till min bilder på ett och samma ställe

Så var det dags för dans på Upperudslogen och denna gång på en fredag. I många års tid har det varit många norrmän som styrt kosan till Upperudslogen i Värmland för att dansa. Förutom dansa så har de flertal gånger sagt att de velat ha en norsk orkester att dansa till vid logen. Arrangören nappade på detta och bokade in Lars Kristoffersen band. Ett band med en sångare som är enormt duktig väldigt populär hemma i Norge. I Norge uppträder man dock under namnet Rainbow.

Förväntingarna var höga inför denna kväll. Jag hade hört bandet tidigare och visstehur bra dom är. Så detta var en kväll som man absolut inte fick missa. Vädret var vi inte riktigt överens med denna afton. Det finns inget väder som kan få mig att ställa in en danskväll. Många är tvärr väldigt kräsna och stannar hemma så fort det är lite regn eller lite kyla. Man får klä sig rätt efter vädret.

Regnet smattrade mot bilrutan när vi körde upp mot Molkom. Men det höll upp så pass att vi kunde stanna till och göra den obeligatoriska film som vi alltid brukar göra. Vi fortsatte den sista biten fram till logen. Båda jag och min brorder såg fram väldigt mycket emot kvällen. Lite snack med vakterna innan vi betalade entrén och steg in mot logen. Äntligen skulle vi få uppleva detta kanonband igen.

Snackade lite med dom trevliga grabbarna i LKB. Sist vi såg dem på var på ett dansbandsforum i Bergviksparken där de tog mig och brorsan med storm. Och nu skulle få äntligen så höra dem igen och denna gång få njuta av deras musik en hel danskväll. Tyvärr skrämde nog vädret och regnet bort en del av dansgästerna för det var inte lika mycket folk denna kväll vid logen som det annars brukar vara. Sen kanske det är så att en del inte känner till hur bra bandet är och stannar hemma för den skull. Trist med folk som är så enkelspåriga och bara åker ut på ett fåtal orkestrar.

Lars Kristoffersen är en mycket duktig och karisnarisk sångare som har en mycket bra röst. Applåderna kom efter varje låt och det märktes verkligen på publiken som var där att detta var en uppskattad orkester. Man spelade många härliga låtar. Man bjöd på en del låtar från sin senaste cd. Bland annat en riktig favoritlåt jag har som jag första gången hörde med Trond Erics ”Jeg kan se en stjerne falle” samt ”Wendys Grill” som Donnez gjort på svenska med. Inte en enda dålig låt på hela kvällen.

Tiden drog sig mot kvällens paus. Vi gick med orkestern och fikade. De var så glada att spela här vid Upperudslogen och berömde stället och utsikten. Och jag kan gott förstå att dom trivs. Tänk er att få spela på en sådan underbar plats som Upperudslogen och att få bli ompysslad av matmor Anette. Jag har sagt det förr och säger det igen. Många arrangören borde komma hit på studiebesök och gå kurs i ”orkestervård”.

Delar av arrangörstaben för Skoga Bygdegård var på plats så det blev lite snack med dom innan vi åter igen steg upp till logen igen. Dags för bandet att inleda andra halvlek. Nu bjöd det på lite musik skriven av Per Gessle i form av ”Flickan i en cole porter sång”. En av Gyllene Tiders bästa låt om ni frågar mig. Många svenska dansbandslåtar finns ju även på norska. En av den är Schyttsklassikern ”Aj aj aj”.

Bandet spelade även en hel del eget material också. Självklart fick vi höra deras stora 80-tals hit ” Bye bye baby goodbye”. Det är när man hör sådana låtar som man slås av hur proffsiga dom är och hur bra Lars sjunger.
Förutom Lars Kristoffersen består bandet av följande medlemmar. Marius Molstad på sång och gitarr, Morten Lund på trummor och sång samt en grabb på klaviatur som jag tyvärr inte minns namnet på. På det stora hela var det en mycket trevlig kväll med underar dansmusik. Synd bara att inte fler förstod hur bra Lars Kristoffersen band är.

Casanovas är aktuella med en ny singel. Och det är inte vilka låt som helst som man valt att släppa. I ett samarbete med Kenneth på Danskonsulten gjorde bandet en version av Sven Ingvars ”Byns enda blondin”. Denna version är en utmaning till den långsamma rundan och förstås också som en hyllning till Sven-Ingvars som i år fyller 60 år. En somrig After beach-version enligt bandet själva. Jag är benägen att hålla med. Så himla läcker version. In på Spotify och lyssna!

Alla förutsättningar finns för att det skall bli en trevlig danskväll. Bra dansmusik, bra dansgolv, mysigt café med gott fika. Ändå hittar inte dansfolket hit i den utsträckning som man skulle önska? Samtidigt hör man ofta att det aldrig är dans hemavid och att vi måste resa till andra städer för att dansa. Men varför åker man då inte till mysiga hembygdsgården när det väl arrangeras dans där kan man undra? Vad är det som är fel? Man skulle lätt kunna ha 100-150 pers per dans här. Som jag skrev inledningsvis så finns ju alla förutsättningar.

Denna torsdag som jag besöker logen är det Frykmanz med Tina som svarar för dansmusiken. Ett band som spelat på hembygdsgården sen mitten på 90-talet. Bandet består av Tina hagberg på sång och tamburin samt Bertil Frykman på klaviartur och sång. Just denna afton är vädret inte med oss till hundra procent. Kanske det har en inverkan på att det är mkindre folk än normalt. Men å andra sidan så dansar man juunder tak så lite droppar från himlen borde ju inte skada eller skrämma bort folk tycker jag.

Frykmans Tina spelar underbart härlig dansmusik. Många kända örhängen både nya och gamla finns med på bandets repertoar. Detta kryddar dom med en och annan egen låt med. Mycket trevligt. Tina aviserar att de skall spela en låt av en artist och frågar om det är någon i publiken som man komma på vem som gjort originalet. Låten de spelade var Torgny Söderberg och lena Hultgrens ”Om du var min nu”. Jag var den ende som kunde svaret förutom orkestern. Detta är nämligen en lite bortglömd låt som Christer Sjögren har med på sin platta Kramgoa låtar 2011.

Jag hade till och med tur att vinna 200 kr på lotteriet. Ibland har man tur. Min kompis Johan som var med vann 100 kr. Så idag var turen på vår sida kan man säga.

Trots att det var lite skralt med dansare på golvet blev det en trevlig kväll. Jag har försökt så gott jag kunnat att på sociala medier göra reklam för dessa danser. Jag har på andra dansställen som inte har dans samtidigt göra reklam för dessa danser genom flyers och affischer. Så nu hoppas vi att publiken sluter upp inför nästa danskväll då Kennings kommer på besök.

Förra året meddelade Robins orkester att man lägger instrumenten på hyllan. Man sålde bussen och började så smått planera en nedläggning. Tre av bandets medlemmar startade vid årsskiftet upp dansbandet Thoniez tillsammans med Tony Persson som nyss upplöst dansbandet Extas. Robins sista spelning avverkade man i vackra Degerforsparken där man spelat varje sommar de senaste åren.

Det var sommaren 1975 som man startade orkestern i Trollhättan. Medlemmarna då var Cerold Birgersson, Lennart Österman, Charlie Höög, Åke Andersson samt GunLeif Jonsson. Flera av dessa pojkar hade spelat ihop i andra orkestrar innan. Hur orkestern fick sitt namn Robins har bandet inga bra svar på.

Man spelade flitigt i början på restauranger, parker, folkets hus samt diverse privata tillställningar. 1984 lades bandet på is. En del av bandets medlemmar försvann till Olle Lindwalls orkester samt till Stig-Inges. Dock dröjde det inte länge innan man var på banan med ett ”nytt” Robins.

2005 efter ett antal medlemsbyten beslutar sig Robins för att lägga ned. Dock har man några jobb kvar som Robins orkester som man tänkt att Lasse Linds orkester skulle ta. Som tur är kom man på andra tankar. Man åker upp till Linköping som Lasse Linds orkester, men efter en stunds diskuterande kommer man fram till att istället fortsätta som Robins orkester. I Linköping presenteras bandet alltså som Robins istället för Lasse Linds.

Den största publiken man har spela för är på hemmaplan i Trollhättans Folkets Park non-stop med Lasse Stefanz inför 1800 personer. Man har även spelat med Anders Engbergs orkester och Charlotte Perelli inför 1200 personer i Agnebergshallen, Uddevalla. En annan minnesvärd spelning som bandet har är då man själva drog 900 personer till Parkhallen i Tranås.

2015 bestämmer man sig på nytt att lägga ner bandet Robins för gott? Sättningen som onsdagen den 29 juni spelade i Degerforsparken var Jarmo Björkman på trummor. Janne Lext trakterade saxofonen. Peder Karlsson spelade gitarr sjöng. Tangenterna och stämsången skötte Jacob Husberg om med den äran. Sist men inte minst så var Ralf Wennberg med på sång, gitarr och bas.

Bandet var enormt spelsuget och började innan klockan slagit sju. Det var många som kommit till Degerforsparken denna afton för att dansa till Robins en sista gång. För mig var det första och för den delen även sista gången jag skulle få uppleva detta band. Jag hade tidigare genom kompisar på facebook bara hört gott om detta band.

Det märkets lite på dom inledande låtarna att det var ett tag sedan man spelade. Men grabbarna blev snabbt varma i spelkläderna och det i dubbel bemärkelse tror jag. Vädret var verkligen på våran sidan detta kväll. Men så var det ju Degerforsparken. Arrangören Manne har ju hemlig kontakt med vädergudarna.

Robins spelade låtar helt i min smak. Roligt att man spelade en del låtar som är lite bortglömda. Det var längesen jag var på dans och hörde Paul Sahlins ”Luffarpojken” och Lotta Engbergs ”Allt jag vill säga”. ”De é la gött” att vara på dans med Robins. En perfekt mix av gammalt och nytt. Ganmaldansen skötte dom också med den äran.

Kvällen rullande på i allt raskare takt och det var så snart dags för paus. Efter fikan gästade jag bandet i logen och snackade lite med dom de mesta. Dom tyckte det var riktigt skoj att äntligen på träffa mig. Dom jämförde med att träffa Carola. Nåja jag vet inte om det var lika stort. Jag kanske är lite mer ödmjuk. Vi var i alla fall rörande överens om att Villa-Lidköping är Sveriges bästa bandylag. Sedan hoppades dom på att Färjestad tar SM-Guld nästa år. Eller var det så att Vänersborg är bandylaget som gäller och Frölunda i Hockey? Jag minns inte så bra på den punkten.

Dom såg i alla fall fram emot att satsa på Thoniez framöver. De gillade i alla fall loggan som jag gjort till bandet. Jag är också riktigt nöjd med den.

Klockan drog sig mot nio och det var dags att dra i gång andra halvlek. Jarmo räknar in och likt en getingsvärm entrar dansparen dansgolvet. En och en halv timme återstår av kvällen, och den ena goa danslåten avlöser den andra.

Jacob berättar att Thoniez kommer spela ungefär stil som Robins bortser från de riktigt lugna låtarna.

Robins var ett positiv överraskning och det är lite synd att dom lägger ner kan jag tycka. Men det är samtidigt spännande med Thoniez orkester. Roligt att man satsar på nya band när vissa så kallade experter menar att branschen blöder. Jag betvivlar inte att ni kommer att lyckas. Med sådana duktiga och kompetenta musiker så kommer det bli kanon.

Klockan börjar närma sig halv elva och det dags för bandet att spela upp till kvällens sista dans. Lugnt och kramvänligt som sig bör blev det. Det är en fröjd att stå och blicka ut över publiken som kryssar fram på dansgolvet till så ljuvliga danstoner. När de sista tonerna ebbat ut blev det massor av applåder. Robins hade således blivit historia. Tack grabbar för alla dessa år och stort lycka till med det nya.

Innan jag skildes med bandet ställde dom upp sig för en sista gruppbild. Jag tog även en hel del dansbilder som du kan se mer av på danslogen.se

Befinner mig just nu på Bälgspel i Ransäter där Holidays just nu spelar upp inför en hängiven danspublik. Underbart!!! Kör man Streaplerslåtar är det automatiskt pluspoäng….