I dag kom en man fram till mig. Han verkade ”trasig” och det stank sprit om honom. Han frågade mig vad klockan var. Han hade ju bara kunnat titta upp på den stora stationsbyggnaden så hade han sett att klockan var 17.25

Han frågade om jag hade en cigarett. Va? Ser jag ut som en rökare? Eller tar alla för givet att alla ungdomar röker eller? Jag sa nej jag röker inte. Mannen ville kanske föra en dialog. Men nej, jag orkade inte, ville inte. Hade ingen lust att snacka med ett fyllo, eller åtminstone en överförfriskad typ. Nu var han ju inte otrevlig, men Nej. Jag har inte tid. Ha gick bort tog en metrotidning. Började samspråka med en tjej som han tydligen verkade något bekant med. Hon plockar upp både cigaretter och tändare. Oj nu kommer bussen. Dags att kila och åka hem.

Måste det vara så här kallt- Idag visade termometern på –15 grader. Vem är det som vill mig så illa. Nej fram för mer sol värme och vår och sommar.

Tydligen har dom där uppe beslutat sig för att frysa ut alla oss här nere. Men som vanligt så kläder jag å mig rejält med astmasprayen i högsta hugg och promenerar ut och tar bussen till jobbet. Trots att det är så allt så mår jag som en prins idag. Känner att ingenting kan gå emot mig. Jag vaknade och mådde utmärkt. Vissa dagar känns det jättelätt att leva. Allt flyter på bra, och allt stämmer. Då kan ingenting trycka ner mig.

I dag så har man då chattat med Måns och Anna från Let´s Dance. Dessvärre kom inte några v mina frågor med. Men man fick ju svar på så mycket annat som man inte vist. Viktiga saker som att Måns har 43 i skostorlek, mycket viktigt. Något som intresseklubben för värdelöst vetande antecknar. Nä nu ska jag nog sova lite Det finns ju en morgondag.

I dag r har varit en omtumlande dag då mycket har hänt. Det hela började med att jag jobbade på jobbet son vanligt. Fick mycket uträttat idag. På väg hem från jobbet blev jag påmind om att det var jättehalt då jag drog mig i backen på eh isfläck. Pang!!! Jag blev liggandes på backen i 2-3 minuter innan jag hasade mig till ett räcke. När jag undersökt att jag inte brutit några ben och armar, började jag i sakta mak gå mot resecentrum för att ta bussen hem.

Väl hemma villade jag mig lite innan det var dags att åka till Löfbergs Lila Arena och se när Färjestad spela hockey mot Leksands IF. Efter en bra start på 1:a perioden och en fenomenalt bra 3:e period lyckades Färjestad vinna med 6-3 Det är något alldeles extra att vara på hockey. Mest rysningar får jag när hela arenan står upp och sjunger vår nationalsång.

Lite bilder från matchen kommer i mitt fotoalbum inom kort. Innan vi for hem till Kristinehamn blev det lite kvällsmat på ”Kenneths hamburgeri” på Rudsvägen. Mums!

Så var det då en ny dag med nya möjligheter. Visst är det härligt att se varje ny dag på ett sådant sätt. Man måste ju vara optimist i det här landet. Annars kommer man ingen vart.
Vi skriver 1 mars i almanackan idag.

Det gick lite segt att komma till jobbet idag. jag fastnade på Lidl där jag in nästan 20 minuter gick och letade fram lämplig lunch. Till slut blev det Lidls goda lasagne. I och för sig är den väldigt stor, men man får vänta innan man äter den så man blir rejält hungrig.

Jag har funderat en bra tag på en sak. I bland blir det så att man grubblar på det ena än den andra, utan att man kommer till skott och skriva ner det. Egentligen är det väl inte så viktigt eftersom man inte tog fram block och penna och skrev ner det, vilket gör att man har glömt bort vad det var som man nu ville delge er bloggläsare. I detta fallet är det så att jag totalt glömt bort vad det var jag tänkte skriva om. Därför så väntar jag tills jag kommer på det. Summan av detta blir att man skrivit en massa utan att få något sagt. Smart va?

Ha det bra alla mina läsare av bloggen. Jag avslutar med en tänkvärd dikt.

Jag är som jag är, ta mig för den jag är,
jag tar dig sig som du är,
ville du inte ta mig som jag är,
så tar jag ändå dig som du är,
du väljer om du vill ha mig som din vän,
ja är i alla fall din vän,
vad du än gör såra mej inte,
för jag sårar inte dej.