Här skriver jag om danskvällar och annat som berör dansbandsmusik
Vill ni följa med på det som skrivs om Malungs dansbandsvecka rekomenderar jag starkt ett besök hos www.danslogen.se Dom har folk på plats i Malung som under hela veckan kommer rapportera därifrån. Så varmt välkomna att besöka en av nordens största dansbandsiter.
Hade man fått byts namn på Jenny Saléns skulle Karisma vara ett bra namn på dem. För det är just vad dom har Jenny och grabbarna. Det hade blivit dags för dagen med stort D. Dagen så Upperudslogen i Molkom skulle få besök av det halländska bandet Jenny Saléns bestående av hallänningar, göteborgare och dalslänningar. En kväll som vi absolut sett fram emot sen vi fick nys om att dom skulle komma till denna vackra loge. Alltid kul när arrangörer förnyar sig och bokar in banden som inte tidigare besökt det aktuella stället.
Dagens temperatur visade +25 grader och solen stod högt från en klarblå himmel. Kvällen var som gjord för logdans. Idag skulle en tjejkompis Carina följa med på dansen. Alltid lika trevligt när hon följer med oss bröder. Och idag skulle hon få uppleva och höra en bra orkester så det var ett bra val. Strax innan åtta rullade vi i väg från Lusasken i den blåa volvon med destination Molkom och Upperudslogen. Ungefär kvart i nio landade vi på parkeringen där det redan var fullt av bilar. Massor av husbilar och husvagnar var det också som hade samma goda smak som oss. Antar att några av dem var på väg upp till Malungs dansbandsvecka.
Klockan 21.00 räknar bandets nye trummis Xerxes Andrén in till första låten och publiken strömmar till. Många är dom som vill vara med från start. Ute vid entrén är det lång kö för att komma in. Årets säsong är lite speciell. Det är sista året som Nisse Andersson står som arrangör för danserna. Han har arrangerat dans i 34 år. Då visste han nog inte att ett av sveriges populäraste dansband skulle stå på scenen idag. Inför nästa år lämnas stafettpinnen över till inte helt okända Anette Frisk Anette är ”husmor” och har hand om all förtäring som ska erbjudas gästerna. Det är allt från mackor och kakor till kaffe korv med bröd. Dessutom så lagar hon middag åt dansbanden som kommer hit och spelar. Mår en orkester bra gör dom ett bra jobb. Och jag tror det är få arrangörer som skämmer bort orkestrarna så som Anette gör.
Inne i danslogen är det varmt, trångt och trivsamt så som det ska vara på logdans en sommarkväll i Värmland. Jenny berättar att dom är väldigt kramiga av sig och bjuder gärna på en och annan kram under kvällens gång. Att orkestern har publikkontakt går inte att ta miste på. Det skojas lite från scenen och publiken är genast med på noterna. Jenny Saléns står fär välspelad mogen dansmusik. Det märks att dom vet vad publiken vill ha. Vid vattenkranen där man hämtar sig vatten hörs idel lovord om orkestern. Många jag pratar med denna kväll hoppas att bandet får komma tillbaka nästa år. En fågel har kvittrat i mitt öra det nog blir så. Gör man ett bra jobb och det kommer mycket folk ska det nog mycket till om arrangören inte väljer att boka dom igen.
Jenny Saléns har sedan en tid nya medlemmar. Bandets nya trummis heter Xerxes Andrén och gjorde sin första spelning i Åseda i mitten av juni. Bandet har även en ganska så ny gitarrist i Magnus Heiel Ekeborg. Han premiärspelade med bandet den 3 Juni då Björka loge hade säsongspremiär för sina Trivseldans på tisdagar. De nya medlemmarna har kommit in bra i orkestern och det märkets inte alls att dom nya i bandet. Hela bandet med Jenny i spetsen utstrålande massor av kärlek, karisma och spelglädje. Något som smittade av sig på publiken.
När man ser Jenny sjunga och agera på scenen så förstår man att dom förra året blev ”Årets sångerska” på guldklavegalan.
Det var snart dags för kvällens paus. Men innan dess var det dags för lite gammaltjo i form av både schottis och hambo till publikens förtjusning. Efter det blev det fika ute i det fria. Broder hade gjort goda smörgåsar som vi kalasade på. Det smakade gott. Lite mygg gjorde oss sällskap vid campingbordet. Men vad gjorde det? Det är ju svensk sommar konstaterade vi, även om en och annan mygga blev bragd på livet.
Efter pausen blev det åter fart i logen ända fram till 01.00 då orkester spelade upp till kvällens sista dans. Mn publiken visade inga tecken på att vilja gå hem så det var bara att haka på sig instrumenten igen och bjuda till ett extranummer. Bandets gitarrist Magnus Heiel Ekeborg visade vad han gick för och bjöd på guitarrboogie. En härlig version där Niclas spelade sax. Det blev ett drag utan dess like. Och jag tror närmare bestämt att när Nordbergs kom dit dagen efter för att spela så hördes det nog fortfarande lite guitarrboogie i väggarna.
Vissa kvällar är sådana man adlig vill ska ta slut. Denna var en sådan kväll. Men allt har tyvärr en ände och så även denna kväll. Efter att vi tackat orkestern och ätit en korv med dom var det så dags att åka hemåt i den ljumma sommarnatten.
Här följer lite fler bilder från kvällen.
Nu har jag i flera dagar fått tummen ur och skriva om Nykroppanatta men det har kommit en del annat i vägen. Och sen har man ju faktiskt semester med allt vad det innebär. Men här kommer reportaget i alla fall.
Så har det då gått ett år och det var således dags för en ny upplaga av Nykroppanatta i Nykroppa fina Folkets Park som egentligen heter Dammboparken. Dags att väcka parken tll liv igen. I år var det Matz Rogers från sagolika Sunne som stod för dansmusiken tillsammans med trubadurerna Gert & Stefan. Innan vi anlände till parken besökte vi goda vänner i Nykroppa för en fika. Eller Newbody som Nykroppa heter på engelska. Ganska fräckt att kunna säga att ”Im come from Newbody”.
När vi anlände till parken var det ett fåtal bilar här. Men vi visste att det skulle komma mycket folk vad kvällen lider. På landsbyggden går man ut lite senare. Här är inte alla på plats till klockan 21.00 utan man droppar in lite efter hand. Men dom riktiga dansentusiasterna var så klart på plats för att höra Janne Carlsson räkna in till kvällens första dans. Dom börjar lite mjukt och skönt som man säg bör.
Jag passar på att vandra runt i parken för att ta lite bilder till facebooksidan. Såg att vissa delar var med underhållet än andra. Men glädjande nog såg jag att taket till dansrotundan var åtgärdat. Det var under förra året lite kritiskt med taket. Kultur- och föreningsutskottet i Filipstads kommun beviljade Nykroppaparken 27 000 kronor i bidrag. Man fick bland annat ta hjälp av ett företag att byta ut tunga reglar i två av åtta taksektioner. Men nu är det åtgärdat.
Åter till dansen där det var lite mer folk som hittat till rotundan. Det är ju hemvändarkväll så många utsocknes som flyttat från Nykroppa kommer hem denna helg för att träffa släkt och vänner. Tar en öl och snackar lite skit om vad som hänt sedan sist det var Nykroppanatta, och går in och tar sig en dans eller lyssnar på trubadurerna. Serveringen var riktigt lyxig kvällen till ära. Där kunde man till och med köpa sig varm mat. Vi slog till på ett jättegod kasslergratäng. Mumsfilibabba!
Jag tog ett avbrott från dansbanan för att lyssna på trubadurerna. Och just när jag kom fram så spelade dom en favoritlåt som jag har. Kim Larsens ”Hva gør vi nu, lille du” följt av ”This is my life”. Det blev lite magisk stämning med allsång. Han kan skriva låtar den där Dansken, inget snack om det. Om det är något lite äldre publik på dansbanan är det lite yngre besökare här. Det är lite som förr när alla gick till parken för att roa sig. Det enda som fattades var tombola, luftgevärsskytte och chokladhjul.
Inne på dansbanan har sångaren Roger Andersson fått hjälp med sången av en tjej som är på sin möhippa i parken. Barbados kända låt ”Berlinda” framförs i en annorlunda duett. Det var lite si och så med texten från tjejens sida. Men kul var det. Alltid kul när folk bjuder på sig själva. Jag önskar den lyckliga mön lycka till. Jag antar att du vid det här laget redan är lyckligt gift.
Matz Rogers fortsätter dansen utan mön. Det blir en favoritlåt som jag önskat. Mona Gustafsons ”Dig ska jag älska” som jag önskade till min mamma som älskar den låten. Därefter blev det instrumentalt med Roger och Ulf på saxofon i ”Vid en liten fiskehamn”: Underbara låtar. Två saxar instrumentalt är underbart och inte så vanligt förekommande i dansband. Men det är inte bara dessa två herrar i bandet som bjuder på instrumentalt godis.
Det finns en kille i bandet vid namn Karl-Gustaf Örtlund som med sin gitarr får en att sväva i sjunde himlen. En favoritlåt han framför är ”Thoméegränd 14”. KG Örtlund är även den i bandet som får ”sista ordet” innan det är dags att tacka för sig. Extranummer i form av guitarrboogie får inte av för hackor. Tack till Matz Rogers Ulf, Roger, Kalle, Janne och Lennart, trubadurerna Gert & Stefan och alla andra inblandade för en trevlig Nykroppanatta 2014.Vi ses igen 2015
Här följer lite fler bilder från Nykroppanatta 2014
Är du på plats i Malung i kväll vill jag tipsa er om Fagerströms orkester som spelar på bana 5 nonstop med gammaldansbandet Happy Skvett från Norge.
Fagerströms orkester består av fem killar. Samtliga medlemmar kommer från andra ”gamla band” som ex. Norrsken, Sounders, Kenth-Erics, Christie och Scandix.
Spelstilen är fräsch mogen dansmusik med sväng. Bandet är ett av få band som själva spelat in sig i Malung utan att något stort produktionsbolag ligger bakom. Rekommenderar alltså ett besök på bana 5.
Bjuder er på ett klipp från 2013 då bandet även då besökte Malungs dansbandsvecka,
Förra året var det premiär för ett tyskt dansband på Malungs dansbandsvecka. I kväll spelar dom igen på dansbandsveckan nonstop med Thor Görans. bandet jag pratar om är underbara ”Captain Cook und seine singenden Saxophonen”. Hur har man då fått nys om detta band?
Jo det var Bertil Elfström som är grundare av dansbandsveckan som ”upptäckte” det tyska dansbandet när han åkte bil med en tysk bekant. I bilstereon hörde han smäktande dansbandstoner med saxofon. Efter att han fått några skivor med bandet
som han lyssnat in sig på var saken klar. Detta bandet ska till Malung och spela.
Captain Cook består av sju killar som spelar i stil som Ingmar Nordströms orkester gjorde, med tre-fyra saxofoner. Det är underbar njutningsfull dansmusik som garanterat kommer platsa bra in på bana 1 där man har den mogna danspubliken.
Övriga band som spelar i kväll är Bana 2 Flamingokvintetten – Streaplers
Bana 3 Arvingarna – Kindbergs, Bana 4 Per-Håkans – Svänzons, Bana 5 Fagerströms – Happy Skvett och Bana 6 Junix – Sounders
Dansare i Malung Foto: Markus Redman[/caption]
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så kan ni på danslogens ”riktiga” sida samt facebooksida följa rapporterna från Malungs dansbandsvecka.
Men jag kan ändå berätta lite kort att i går invigdes dansbandsvecka i Malung under blöta former. Topcats underhöll den tappra publiken som var på plats. Lite regn har väl skadar väl inte? Den som invigde hela galan var som vanligt Thorleif Torstensson. Thorleif har medverkat på samtiga dansbandsveckor sen starten 1986.
På kvällen arrangerades Guldklavegalan med pomoa och ståt. Mer om det finns i ett annat inlägg här på bloggen.
På kvällen var det dags för dans. Och denna kvällen var 100% nordisk. Dansbandsveckan i Malung är ju nordens enda dansbandsfestival som har band från både Sverige, Finland, Danmark och Norge. Dessutom på samma dag också. Fler dansbandsfestivaler borde ta efter detta. Inte bara här i Sverige. Det arrangeras ju en del galor i Norge där danska och finska band lyser med sin frånvaro.
Det rapporterades om full vart på dansbanorna igår med nöjd danspublik och orkestrar. Det var en salig blandning av orkestrar som spelade i går. En härlig mix med orkestrar som jag tror passade alla som var där.
På bana 1 var det danska Blue Hawaii som i år spelade nonstop med Jenny Saléns orkester.
På bana 3 var det som vanligt Casanovas och Date som kamperade i hop. Det har dom gjort dom senaste åren så varför ändra ett vinnande koncept.
Bana 4 fick besöka träffa ett nytt band som inte besökt Malungs dansbandsvecka tidigare. Det var Hanne Mette Band. Spelade gjorde dom tillsammans med jämtländska Zlips.
På Bana 5 böjd Annelie Lundh upp till dans med sitt band Callisto. Härligt mogengodis. När inte dom spelade där var det gammaldansorkestern Lill-Stickans som svarade för tonerna till shottis, hambo, vals, pariespolka m,m på
Bana 6 direkt innan för entrén till höger böjd på det unga bandet Deléns från Skåne som spelade upp till dans. Nonstoppartner var skivaktuella Tommys från Vasa i Finland. Det är inte så ofta som Tommys spelar i Sverige så man får passa på. Och det var det många som gjorde.
Så var årets Guldklavegala över för i år. Några går glada från galan medans andra kanske är mindre glada inombords men utåt glada för sina kollegor som vann. Som vanligt var det ganska förutsägbart vilka som skulle få lämna galan med en klave i handen. Gästartisterna på galan bestod av folkkära artister som även dom på något sätt var förutsägbara men för den skull inte dåliga.
Gunild Carling som jobbat en del med Thomas Deutgen var så klart på plats. Hon inledde med en bejublad version av Claes-Göran Hederström dänga från 1967 ”Det börjar verka kärlen banne mig”. TopCats spelade ett fräckt rockabilly nummer. Svenne Hedlund var på plats som prisutdelare och sjöng även två låtar i form av ”Caddilac” och ”Sunny Girl”.
Årets sångerskor respektive sångare var framme och sjöng varsina låtar varav en del i duetter. Anna Sköld och Sandra Estberg levererade som vanligt. Hade hoppats på att någon av dessa förtjusande damen fått en klave. Men icke. Jack Vreeswijk och Olle framför ”Bbrevet från kolonin” i en minst sagt udda version. Jag gillar nog originalet bättre. Arvingarna framförde ”Finns det nån annan än du”. Duett mellan Lasseman och Elisa Lindström från Elisas som blev årets sångerska.
När det gäller pristagarna så beror det på vilka som har mest röstbenägna fans. Sen kan man ju ibland tycka ett och annat om juryn som från början plockar ut de dansband och artister som är nominerade. Så man ställer sig frågan om Sverige är så fattigt på dansband? Nej så klart att det inte är. Malungs dansbandsvecka har ju 82 olika band inbokade om man räknar med de nordiska orkestrarna som kommer och förgyller galan.
Årets Musiker blev ju Peo Gruvengård Jannez. Efter alla dessa år och slit med Jannez är han väl värd denna. Men nu är det ju inte för lång och trogen tjänst man får en klave utanför prestationerna man gjort sen förra gången det var gala. Personligen höll jag en tumme för värmlandsonen Conny Olsson. Om ni bara visste hur många dansbandsplattor som han medverkar på och hur mycket han hörs i dansbandssammanhang utan att man tänker på det.
Årets album med Änglar och en massa kärlek med Arvingarna. Välförtjänt! Ett mycket starkt och bra album. Det märks att dom jobbat med det ett tag och att det inte är ett hastverk. Extra kul är det att veta att det grabbarna själva i Arvingarna som lirar på plattan. Tyvärr är det inte alla som gör det idag. Men det är en annan historia som vi inte behöver gå in närmare på här.
Årets sångare med mycket oväntat Olle Jönsson som fick en klave för 512:e gången. Känns oerhört nytänkande. Slut på kommentarer :)
Årets sångerska: blev Elisa Lindström. Jag höll alla mina tummar och tår för att någon av de andra tjejerna skulle få en klave. Otroligt duktiga Sandra Estberg som lyft Martinez något enormt hade gärna fått ta emot en klave. Eller Anna Sköld som med Wizex som gör danskvällarna till något alldeles extra förutom att bara stå och traggla igenom låtarna rätt upp och ner. Hade jag fått bestämma hade ni fått en varsin klave tjejer.
Det måste gå att dansa till Årets Låt. Och visst kan man dansa till den låten som Larz-Kristerz framför. Men nu är det ju egentligen inte dom som vann utan låtskrivarna. Men å andra sidan är det ju ett samspel mellan låtskrivare och orkester. Du kan ju skriva världens bästa dansbandslåt men vad hjälper det om inte ”rätt band” framför den eller ännu värre om den inte går att dansa till. Starkt jobbat Sören Karlsson & Peter Larsson som skrivit låten.
Årets dansband blev Sannex. Hoppades på mina favoriter i Streaplers. Men kom sedan på att Sannex kunde inte bli mer rätt val. Streaplers som kuskat runt på vägarna i över 50 år har ju som publik och har absolut inget mer att bevisa. Sannex är ett ungt hungrigt band även om namnet som sådant existerat i snart 30 års tid. Så tummen för Sannex som lockar ut en ny generation på dansgolvet. Fortsätt med detta grabbar.
Årets skapstipendiater blev Kent Fingal och Haidi Krohn. Dessa två personer som varit eller är hovleverantörer av låtar till Lasse Stefanz. Kul att få hur dom ser ut. Man har ju bara sett deras namn i skivkonvoluten. Jo jag köper Lasse Stefanz plattor, jag erkänner. Men jag köper dom några månader efteråt då dom hamnat i reabackarna. Tyvärr fann jag ingen bild på låtmakarna därav en bild på toner
Juryns specialpris gick till Viking Lines nöjesteam på Cinderella för deras satsning på dansband under Cinderellas dansbandsvecka som man har. Dick vet jag inte om man har något samarbete med Malungs dansbandsvecka vad gäller denna gala. Men kul att dom får priset. Grattis nöjesteamet på Cinderella.
Sveriges radios pris: Callinaz Så rätt som det kan bli. Unga hungriga musiker som ser till att branchen lever vidare. Det finns några nya band som r på väg upp vilket är glädjande. Callinaz har kämpat hårt för att nå dit dom är idag. Så man kan lugnt påstå att detta är en arbetsseger. Bra val Sveriges Radio.
Här är årets vinnare i Guldklaven
Årets Musiker: Peo Gruvengård Jannez
Årets album: Änglar och en massa kärlek – Arvingarna
Årets dansband: Sannex
Årets sångare: Olle Jönsson
årets sångerska: Elisa Lindström
Årets Låt: Det måste gå att dansa till – Larz-Kristerz
Årets skapstipmendier: Kent Fingal och Haidi Krohn
Juryns specialpris: Viking Lines nöjesteam på Cinderella
Sveriges radios pris: Callinaz*
* Juryns motivering:
”Callinaz har på kort tid etablerat sig på de svenska dansbanorna. Bandet har en trovärdig målsättning och vårdar arvet, men vågar också förnya. Kapellmästaren, som har en helt annan musikalisk bakgrund, brinner för sitt band och för musiken. Bandet har redan släppt flera album och har en tydlig profil. Callinaz kommer att bli ett band att räkna med.”
Årets vinnare i Gullskoen korades igår i samband med den stora dansbandsfestivalen i Sel. Detta är motsvarigheten till Guldklaven.
Följande band och personer fick ta emot en gullsko i går:
Årets Danseband: RUNE RUDBERG BAND
Årets Danselåt: ”DETTA DERRE DERRE DER” MED INGEMARS
Årets Tekstforfatter: RONNY OG TOMMY NILSEN
Årets Arrangør: FJØSEN PUB – JØLSTER SERVERING
Årets Musiker: ODD ARNE SØRENSEN I INGEMARS
Göran Johansson som sjunger och spelar gitarr i Junix har bestämt sig för att sluta i Junix för övergå till sitt civila jobb. Han ersätts av Stefan Olsson, som bland var med och startade Fernandoz. Vi önskar Junix lycka till med sin gitarrist samtidigt som vi önskar Göran lycka till med framtida jobb. Att sluta spela helt tror jag inte Göran kommer göra. Det blir säkert ett och annat drag på gitarren där hemma på kammaren.
Så här skriver Göran på hemsidan:
Nu sitter man och väntar på semestern! Vill passa på och tacka alla medmusikanter,dansare,arrangörer,för en underbar tid i dansbands svängen! Framför allt vill jag tacka grabbarna I JUNIX! Gunnar,Nisse,och P-G för att jag fick privilegiet att lira med er!! Det har varit många roliga år men efter nästan 35 års turnerande är det dags att göra något annat för en stund!! men vem vet….! Vi kanske ses om ett par år igen på dansbanorna.
Kram!/Göran
Hedins meddelar att dagens dans söndag den 13 juli på Fruktåkers loge i Vreta Kloster är inställd enligt önskemål från arrangören. vad som ligger till grund för detta vet jag inte och det är väl hellre inget att spekulera i. Andra portaler får ha sina spekulationer. Alltid trist när arrangörer ställer in danskvällar.
Full fart på Upperudslogen i Molkom. Bra musik, mycket folk och härlig stämning med Jenny Salens orkester.Så kan man sammanfatta denna genomtrevliga kväll. Tack till Jenny Saléns orkester och stort tack i alla som kom. Härligt med lååååång kö för att komma in på logen. Reportage och bilder kommer framöver här på bloggen samt dansbilder på danslogen.se precis som vanligt
Under dansbandsveckan 2013 inbjöd PRO Malung i samarbete med Folkets Park Orrskogen till dans på Orrskogen i Malung. För musiken stod Micke Ahlgrens på bana 1 och Malungs dragspelsklubb på bana 5. Det blev en mycket lyckad tillställning. Pensionärer vallfärdade hit och det anordnades bussresor från flera platser i Sverige. Succén var ett faktum.
Den 15 juli i år gör dom det igen. Då bjuder PRO Malung åter upp till dans under Malungs Dansbansvecka. Detta året är det Allingsåsbandet Chiquita som svarar för dansmusiken på eftermiddagen mellan klockan 13.00 – 17.00
Idag blev det en riktig överraskning med en ”hemlig resa”. Jag visste inte alls vart mina föräldrar skulle ta med mig på. Jag kunde inte för mitt liv ana vad som skulle ske. Började färd mot Karlstad där vi skulle uträtta en sak som jag inte behöver deklarera för här. Sedan bar det iväg norr över. Passerade Ulvsby och Molkom där vi svängde av mot Älvsbacka och Hagfors. Jag tänkte att norra Värmland är ju riktigt fint och det är mycket riktigt bedårande utsikt här uppåt. Innan Hagfors blev den en avstickare på diverse småvägar.
När vi väl framme såg jag en skylt med Kärnåsens Hembygdsgård. Denna hembygdsgård kan liknas vid en liten by med sina 30 gamla byggnader. Ursprungligt är det en torpstuga från 1860-talet med tillhörande uthusbyggnad, som köptes 1936 av Fritjof Olsson.
Han flyttade hit ett stort antal stugor från närliggande byar och fyllde dem med 1000-tals bruksföremål som levandegör människornas livsbetingelser för mer än 100 år sedan.
1957 bildades Norra Råda hembygdsförening. Syftet med föreningen var att kunna överta Kärnåsen och förvalta anläggningen vidare. Övertagandet skedde våren 1959. Hembygdsföreningens medlemmar fick blodad tand och året därefter utvidgades aktiviteterna till att omfatta nio dagar i följd och arrangemanget fick namnet ”Klar-Hälja”.
Och det var just Klar-Hälja som vi hamnat på. Jag visste att det var mycket trevligt här och att dom brukade ha många fina artister här som uppträdde. Och just denna dag var det en av mina stora idoler som skulle uppträda. Det var ingen mindre än Christina Lindberg. Jag minns så väl när jag i yngre tonåren fick lov att vakten att komma in på dåvarande Folkets Hus här i stan och kika på Christina Lindbergs orkester. Det var stort, riktigt stort. Tänk att få se henne livs levande. Jag hade ju ”bara” sett henne på tv i caféprogrammen och bingolotto. Efter det har det blivit ett antal besök där hon spelat både med sin dansorkester och som soloartist. Jag har i stort sett alla hennes skivor lp, cd, kasetter, singlar, radiosinglar, orkesterkort och mycket mera. Så detta var ett kärt återseende då vet var ett tag sedan vi sågs.
Men det blev en dubbel överraskning denna dag. Det visade sig att Christina Lindberg inte skulle uppträda själv utan dela uppträdandet med en tjej som heter Monica Robertsson. Vem är detta då tänkte jag? Det visade sig att det var Alf Robertssons fru. Jag visste inte om att hon var ute och turnerade och sjöng. Det visade sig att hon är en genomtrevlig person som sjunger riktigt bra. Hennes repertoar består av låtar som Alf var ute och sjöng som blivit otroligt populära bland publiken. Dessa låtar blandade hon med egna alster som var riktigt bra dom också. Mycket tänkvärda texter varav en del hade en djup i sig som ledde till lite eftertanke.
Christina Lindberg levererade som vanligt. Hon blandade sin repa med både dansband och country. Hon berättade om sin kärlek till countrymusiken. Det blev både nya alster, låtar som hon spelade under dansbandsiden blandat med covers som publiken kände igen. Hon började med en låt som är titeln på hennes orkesters första skiva. ”Vid flodens strand” som hennes pappa Hjalmar Lindberg skrivit. En mycket fin låt tycker jag. Han har även komponerat en annan fin låt åt hennes orkester (som hon ej framförde här) som heter ”Under eken”. Det var full fart på Christina som sprang runt i publiken och hälsade glatt på alla som var där. Eftersom hon varit här några år så var det en hel del besökare som hon kände igen.
Man hade delat upp framträdandet i två akter på en timme var som Monica och Christina delade systerligt på. Det blev ett minst sagt varierat program med mycket härlig musik och anekdoter. Efter första akten så blev vi lite hungriga så vi besökte värdshuset som finns på Kärnåsen. Pannbiff med sås och potatis var dagens lunch. Det var så populärt att biffarna tagit slut. Men den fenomenale kocken trollade fram lite snitslar åt oss som vi fick i stället. Smakade gott det med.
Under andra akten eller timman som dom framträdde bjöd Christina på allsång. Ni kan nästan räkna ut vilken låt det blev. Jo det blev ju så klart ”Andra sidan av bron”. Nej jag bara skojar med er. ”De sista ljuva åren” är väl en låt som inte undgått någon örons öron. Det var många som också sjöng med i Monicas låtar. Många av dessa låtar har jag hört sen jag var lite grabb. Har alltid haft en förkärlek till både Alf Robertssons musik och Christinas. Lagom till att deras framträdande var slut så började åskan mullra lite så vi beslöt oss för att rulla vidare på upptäcktsfärd.
Pappa hade sett något lite längre bort från Kärnåsen som han ville visa mig. Det visade sig vara en folkpark. Vad härligt! Det var Lakene fina Folkets Park. Så det blev naturligtvis ett stopp för att plåta lite till arkivet. Efter detta bar det via metropolen Myra in mot Hagfors city. Lite glass och tillhörande dryck var inte helt fel i denna tropiska hetta. I Hagfors blev det även ett besök vid Hagforsparken som jag plåtade. Tyvärr såg jag att parkteatern var riven sen mitt förra besök för några år sedan.
Vi rullade sedan ut ur Hagfors på väg hemåt. Färden gick till Filipstad via Nordmark. Därefter blev det vidare ner till Lindfors och Molkom för att sedan vika av mot Väse och vägen hem till Kristinehamn. Parkerade bilen strax efter klockan åtta på kvällen hemma på gården.
Här följer fler bilder från dagen
Idag är jag glad. I jakten på folkparker har jag dokumenterat två folkparker på min värmlandsresa. Alla bilder finns i facebookgruppen Svenska Folkparker och festplatser
Första parken jag hittade eller som min far vid ett tidigare besök i bygden hittade var Lakene Folkets Park. Lakene ligger några kilometer sydväst om Hagfors. En riktigt välskött och trevlig park som Rickard Gramfors pysslar om. 2009 på annandag påsk bjöds det upp till det som alla trodde var sista dansen till Nils-Birgers i Lakene Folkets hus. Orsaken var att orken började tryta hos Hasse Carlsson och hans kamrater i föreningens styrelse. Läs mer på artiklarna under.
» Sista dansen i Lakene Folkets Hus
» Lakene Folkets park – Rickards nya ”sommarhus”
Den andra parken jag hittade var Hagforsparken. Denna hittade jag egentligen inte eftersom jag visste precis vart den låg. Sen jag var här sist för typ 100 år sedan eller något sådant såg jag att teaterbyggnaden var riven. Trist :( Men å andra sidan var den väldigt sliten och stort behov av restaurering. Det var i denna parken som en viss Sjögren gjorde scendebut.
Det kom ett mail från en person som ville se en bild på Nils Birgers Trio. Då jag inte hade någon färsk bild fanns det inget annat alternativ än att fara upp till Råda i norra Värmland och leta reda på en affisch på en anslagstavla som man kunde plåta. Och så här ser dom alltså ut i Nils-Birgers trio som kommer från Råda i Värmland. Bandet spelar på mycket motions, trivseldanser och diverse olika kalas och privata fester. Undrar ni hur dom låter så kommer det ett smakprov nedan.
Nu är det semester för mig. Dom senaste åren har jag alltid haft traditionen att börja semestern med att besöka Bälgspel vid landsvägskanten. Dragspel och durspel så långt ögat når. Nästan alla man möter häruppe går med sina spel på ryggen. Detta är något som måste upplevas och som är svårt att beskriva. Denna folkfest startar på onsdagen och håller på till och med söndag. Invigningen har man som alltid på fredagen och det är den dagen jag brukar besöka detta trevliga evenemang.
Vid invigningen av Bälgspel har man alltid en gästartist som bjuder på ett längre program direkt efter invigningen i gropa. I år var det en kille som föddes den 28 januari 1948 i Malmö och är en svensk countrysångare och låtskrivare. Han uppträdde tillsammans med sitt band och fruga Mannen jag snackar om är ingen mindre än Hasse Andersson. Bandet heter Kvinnaböske band och hans förtjusande fru heter Monica Forsberg. Hasse bjöd på både kända och mindre kända hits från sin karriär. Även Monica sjöng en del låtar som varit betydande för sin karriär. Detta kryddades med anekdoter och berättelser från sitt turnéliv. Allt var otroligt snyggt förpackat.. Alla dom låtarna som man förväntade sig att han skulle framföra fick man höra.
Efter Hasses konsert strosade jag runt och lyssnade på riktigt bra dragselsgrupper och spelmanslag. Det är nästan otroligt vad många duktiga musiker det finns. Det var fler som jag gillade jättemycket som jag nu så här i efterhand inte minns vad dom heter. Jag hade en plan att dom jag lyssnade på och tyckte var bra skulle få en liten stjärna i programbladet. Men tyvärr glömde jag bort detta.
Men det jag mins extra var ett gäng från Dalarna som hade en mycket duktig ung tjej som solist. Sen var det några norrmän som spelade mycket dansbandslåtar på dragspel som jag gillade. Jösses vilket drag det var. Norrmän kan hålla i gång. Det märks att Norrmännen gillar att höra och att det är lite mer ”juhu” som Thomas Biller gitarrist i Trond Erics uttryckte det i en intervju.
Under bälgspel bjuder som sagt på gammaldans från två scener, tre logar och två dansbanor. Utöver detta så har man ett stort tält där det varje kväll bjuds på mogendans. I år var det Fernandoz, Kindbergs, Matz Bladhs och Holidays som svarade för dansmusiken. Dom sistnämnda spelade på fredagen då jag besökte Ransäter. Det var fullt pådrag på dansbanan från första till sista dans. Man kunde nästan tro att det var Rally-VM i Höljes (som med facit i hand blev en publiksuccé) som flyttat ner hit. Fullpackat dansgolv med glada dansare hela kvällen.
Frampå småtimmarna började magen kurra. Det blev ett besök i kôrvboa där det inhandlades hamburgare, strips och dryck. Det smakar så gott när man är ute i det fria på festivaler. Glömde föresten att ta kort på burgaren. Men å andra sidan har jag ju lovat mig själv att försöka hålla borta matbilderna från bloggen och förpassa dom till instagram.
Efter matintaget blev det till att lyssna på lite fler duktiga dragspelare innan vi tog oss bort till mogenbanan där Holidays höll hus. Då vi samtliga i sällskapet varit uppe sen tidig morgon och hållt i gång bestämde vi oss att bryta upp strax efter halv ett. Bandet hade speltid fram till halv två. Vi tackade av bandet och kryssade sakta hem i den ljumma sommarnatten. Det var lugnt med trafik och djurfritt på vägbanan.
Här följer lite fler bilder från Bälgspel 2014
På torsdag ersätter Per-Håkans Elisas på Gröna Lund i Stockholm.som tvingas ställa in p,g,a av sjukdom
Strandhotellet Mellbystrand[/caption]De fick ställa in Måndagens spelning på Lane Loge. Men på grund av stark medicinering för feber och halsinflammation kunde Elisa Lindström genomföra de två låtarna i tv-programmet Allsång på Skansen igår. Dock måste kvällens dansspelning på Strandhotellet Mellbystrand tyvärr ställas in eftersom Elisa fortfarande inte frisk är helt frisk. Det är alltid tråkigt att behöva ställa in spelningar. Men man ror ju inte för sin hälsa. Men dans blir det ändå på hotellet. Det är Dobyz orkester som ersätter Elisas. Övrigt danskvällar med Räkafton och dansband på stora scenen är 15/7 Callinaz 23/7 Wåxbos och 30/7 Stensons
I morgon tisdag 8 juli kommer Törebodabandet Elisas att medverka i Allsång på Skansen. Där kommer dom framförs sin helt nya singel ”Det ska va lätt”. låten är en försmak på den full-cd som släpps senaste i höst/vinter. Allsång på Skansen sänds i SVT och SVT Play med start kl 20.00
I lördags firade Perikles 40 år som orkester. Bandet bildades så klart 1974 i Ystad. En av deras största hitlåtar blev Var ska vi sova i natt? som från början är en cover från den italienska gruppen Ricchi e Poveris låt ”Sarà perché ti amo”. Partyt hölls på Öja krog i Ystad. man hade bjudit fd. medlemmar i bandet och andra kända gästartister i form av dansbandskollegor och andra kända musiker. Det rapporteras om en helt makalöst fenomenal kväll. Och vi som inte kunde närvara missade verkligen något.
I samband med jubileet gav man ut ett nytt album. Ett riktigt partyalbum bestående av både nyskrivna låtar och ett gäng gamla Perikles-låtar i nya upphottade partyversioner. Det roliga är att killarna inte valt de mest uppenbara hitsen de haft under åren utan lite av sina egna favoriter som var med på LP-skivorna från 70- och 80-talet. Låtar som fallit i glömska hos en del men definitivt inte hos bandet. Blandningen är hur charmig som helst. Gamla hits, kulthits och andra egna favoriter.
Bilder från kvällen tagna av fotografen Stefan Johansson finns att beskåda på bandets facebooksida.
Det har onekligen varit en riktigt bra danshelg för landets dansarrangörer. På de flesta håll har vädret varit med oss. Jag själv var på dans både fredag och lördag. På fredagen besökte Bälgspel vid landsvägskanten i Ransäter och lördagen Nykroppaparken. För att branchen skall överleva krävs det att man besöker stora som små evenemang. Flera dansband rapporterar om publikrekord där dom spelat. Streaplers, Glenn-Endys och Mike Ahlgrens bland annat. Det bådar gott för fortsatta danssäsongen.
I dagarna har man kunnat läsa att Donnez splittras. Men så brutalt som det låter är det inte alls. Man kommer byta två medlemmar i bandet.
Joel Andreasson Trummor orkar inte turnéra så mycket som Donnez gör. Med ca 170 dagar om året är inte detta livet gjort för alla, att sedan ha sockersjuka gör att det blir tufft. Rickard Alerstedt som spelar Steelguitar kommer sluta då han i Augusti blir pappa. Han vill även utvecklas mer på sitt instrument och får på så vis mer tid detta. Nya medlemmar är Hampus Nilsson Bas och sång samt Max Johansen på trummor. Båda har gått på musiklinjen i Skara. Kan nämna att Hampus drev bandet Statuz i tre år och kommer från en musikerfamilj, med farsan Gunnar i Lasse Stefanz och bror Tim i Drifters. Dom nya medlemmarna börjar i bandet från och med 1 augusti.
Mina vänner i Excess söker en ny trummis. Läs nedan vad dom skriver om detta
– Det kommer att ske en liten förändring i bandet framöver. Andreas kommer sluta som trummis då han känner att hans tid inte räcker till för både sitt vanliga jobb och att vara ute och spela med Excess. Jättetråkigt tycker vi.
– Nu söker vi efter Andreas efterträdare. Är det du eller känner du någon som skulle kunna passa in i vårt glada gäng?
– Skicka oss ett mail och berätta lite om dig själv till kontakt@excess.se eller ring eller ring 0705- 41 77 32.
För mer information om bandet, se Excess hemsida www.excess.se
Hembygdsgården i Kristinehamn är en riktigt skön oas några kilometer från Kristinehamns innerstad/centrum. Här kan ta en fika på Norrgården och ”bara bara” när vädret så tillåter. Man kan ju åka hit oavsett väder men det är betydligt trevligare med solsken. Solsken var det denna torsdag då jag bestämde mig för att besöka hembygdsgården.
Denna torsdag då jag besökte denna pärla var det dessutom dans på logen. Man har dans lite då och då till lokala dansband som spelar. Tyvärr är deltagande inte så stort som man önskade. I år har man frivillig entré för dansens fortlevnad. Så man hoppas på stora sedlar i låan. Det är synd att inte fler kommer hit och dansar. Det är ju ett sådant underbart ställe att dansa på. Här finns vacker natur, gott fika, trevliga orkestrar. Vad mer kan man begära?
Programmet för 2014 är enligt följande. 22/5 Kristinehamns Dragspelsklubb, 5/6 Kennings, 19/6 KJ:s, 3/7 Frykmanz med Tina, 17/7 Ina & Gänget, 31/7 Temix, 14/8 Kristinehamns Dragspelsklubb, 21/8 Sam & Marianne. Det bjuds alltid på fin mogen dansmusik med låtar som de flesta känner igen. På säsongsavslutningen den 21/8 är det Gilledanser som står på menyn.
Frykmanz med Tina är en duo som består av Bertil Frykman och Tina som jag tyvärr inte vet efternamnet på. Dom åker ut och spelar på diverse trivseldanser och andra trevliga evenemang. Dom har gett ut en ny cd som jag köpte av dem. Då jag är storsamlare av skivor är det alltid trevligt att utöka samlingen med lite mindre kända band. Skivan med Frykmans med Tina är riktigt trevlig och innehåller både eget och covers.
Denna torsdag var det hyfsat mycket folk som besökte logen för att ta sig en sväng om. Några stannade till på sin promenad och dansare några låtar medans merparten stannade hela kvällen. För många som kommer hit och dansar är det sociala med fika i pausen minst lika viktigt som dansen Det bjuds på flera kända låtar och jag ser en och annan som sjunger med i texterna.
När det gäller låtar kan det vara ibland att man hör en låt med ett band men den fastnar inte. Men sen så hör man låten med något annat band och då blir det en Aha-upplevelse över hur bra låten är. En sådan upplevelse fick jag på logen när Tina sjöng den otroligt fina låten ” När vi måste ta farväl” av Åsa Karlström och Mats Larsson som Bengt Hennings spelat in. Så den snurrar just nu i mina lurar när detta inlägg skrivs.
Klockan drar sig mot 22.00 vilket betyder att det är dags att runda av denna kväll.
Det kändes lite skönt att inte ha så lång väg hem efter dansen. Man var ju hemma redan efter tio minuter. Och det är inte ofta som det händer. Tack till samtliga inblandade som arbetar för dansens fortlevnad vid Hembygdsgården Kristinehamn. Jag hoppas detta inlägg kan göra så att fler åker dit på dans.
J
Jenny Saléns har sedan en tid nya medlemmar. Bandets nya trummis heter Xerxes Andrén och gjorde sin första spelning i Åseda i mitten av juni. Bandet har även en ganska så ny gitarrist i Magnus Heiel Ekeborg. Han premiärspelade med bandet den 3 Juni då Björka loge hade säsongspremiär för sina Trivseldans på tisdagar. De nya medlemmarna har kommit in bra i orkestern och nu kör man för fullt i sommar. På bilden ovan syns de nya medlemmarna tillsammans med bandets saxofonis, gitarrist och sångare Niklas Adamsson. Eftersom Jenny tog bilden själv kunde hon dessvärre inte närvara på den. Men vi lovar publicera nya bilder så fort det finns något att publicera.
