Klantarsle!!!! Ja det är Markus det. Idag så brände jag mig rejält på jobbet. Bara Markus kan vara så fumlig och klantig. Man vidrör inte en munstycket på en varmluftspistol. Man tar i handtaget så klart. Jag vet liksom inte vad jag tänkte med. Kontentan blev en stor brännmärke mitt i vänster handlfata och en stor blåsa. Trots att jag spolade varmt vatten på i minst 20 minuter så uppenbarade sig den där blåsan ändå.

Nå ja, nu gäller det bara att ta det lugnt och hålla såret rent från bakterier och annan skit. Bilden på eländet kommer inom kort. Har bilder på det i en annan dator.

I lördags var jag på årets nyårsrevy med jobbet. Den absolut sista föreställningen för i år. Den med det ”lilla extra”. Den som alltid brukar innehålla lite överraskningar.

Det hela började med lite ”förfest” hemma hos Katarina där jag landade strax efter 17.30 Mycket trevligt. 20 minuter innan revystart drog vi oss mot Christinateatern. Sista förställningen är lite speciell och därför var det således utsålt. Kul!!! Vi på jobbet har varit sponsorer till revyn. Vi har bland annat fixat lite dekor, Tobbe på mitt jobb har varit där och snickrat en del. Själv har jag tillsammans med tjejerna på jobbet bidragit med tryck till deras revygängets kläder som dom har på sig när dom har övat och runtomkring personalen har haft dessa på sig.

Det man såg fram emot lite extra var att se Joakim Bergkvists nummer ”Rolandz buggkurs”. Jag visste inte alls att Jocke hade dessa talanger. Det uppenbarade sig i höstas på Ålands hav. Jocke ”utmanade” mig på lite karaoke. Jag visste inte då att han var ”kung” på att sjunga så lilla jag ställde upp. Och att sedan se och höra vad han åstadkom i revyn var glädjande. Men jag tvivlar lite på att det är första gången som han gör detta. Jag bjuder här på en bild på Joakim Bergkvist som Roland Jäverup. Bilden är lånad av Julia Styrud.

På det stora hela var det en toppenbra revy där dom på ett mycket proffsigt sätt återspeglat det som hänt i vår kommun 2009. Jag vill rikta ett stort tack till alla politiker i stan. Utan era snedsteg och skandaler hade vi inte kanske fått en så rolig revy. De flesta i revyn är ju ”amatörskådisar” och med det i tanken gör dom det mycket bra.

En person till som bör uppmärksammas är Lena Hultin som inte verkar vara rädd för någonting när hon tar sig ann sina nummer. Sen att hon gratis har en medfödd Hagfôrsdialekt gör ju inte det hela mindre roligt.Stort plus till dig. Christer Andersson som i år gör sin 33:e revy bör också nämnas. En riktig veteran med andra ord. Genomgåemnde har man mycket duktiga sångare som man gett stort utrymme. Bland andra Therese Andersson och Jocke Bergkvist.

Man får även se gamla bekanta som Christer Anderssons Ölmegubbe och Jannis Kavouras städtant Evelyn. Kort sagt så är det en vy som jag starkt rekomenderar. Men tyvärr var det ju sista chansen att se den. Men för er som missat den tror jag att Kristinehamns Lokal-TV kommer att visa den i etapper.

Jag vill ta tillfället i akt att tacka samtliga som är involverade i projektet ”Vi kan alla göra nåt”. Jag nämner inga namn utan alla är lika värda som ställer upp för detta. Det är rörande att se vilket stöd och gensvar detta har fått genom media och alla som ställer upp för projektet.

Nu är skivan inspelad och vad jag förstått så ska den tryckas och allt sånt där som inte jag förstår mig så mycket på. Men jag hoppas givetvis att skivan ska finnas till försäljning inom kort, och att alla där ute köper skivan och därmed stöttar detta projektet.

Det är när man jobbar med detta projektet som man är extra stolt över att man gillar dansband. Och sen när man vet i slutändan att folk som verkligen behöver hjälp får hjälp då känns det också meningsfullt.

Nu står det så klart att detta fina projekt jag medverkar i ”Vi kan alla göra nåt” ska medverka i Bingolotto. Datumet för detta blir söndagen den 7/2. Programmet kommer sändas i tv4plus med start 19.00
Då ska låten framföras för första gången live i tv. Detta kommer bli så spännande. Det är mer saker på gång men jag väntar med detta tills det blivit 100% officiellt

Om ni undrar vad jag pysslar med nu för tiden och varför bloggen inte varit så flitigt uppdaterad så är jag involverad i ett jättefint projekt för de drabbade i Haiti som heter ”Vi kan alla göra nåt”

Detta projektet startades av Arne Bakken och Åsa Karlström natten mellan 18-19 januari i år.

Det var Arne Bakken , sångare i dansbandet Hedins från Ängelholm som satt och funderade om han kunde göra någonting för de drabbade i Haiti. Han tog då kontakt med Åsa Karlström som under tisdagen tillsammans med Linda Dahl skrev låten “ Vi kan alla göra nåt “.

Tanken var först att Hedins själva skulle göra en singel att släppa, där pengarna oavkortat skulle gå till Läkare utan gränser. Arne och Åsa insåg dock rätt snabbt ,för att få ut budskapet samt för att få in en större summa pengar behövdes tyngre namn.

Man tog då kontakt med Bla Thorleif Torstensson (Thorleifs), Kjetil Granli (Streaplers) Melissa Williams ( Zlips) Tony Ljungström (Black Jack)

Alla var positivt inställda till att bidra genom att sjunga på låten. Sen har allt rullat på och i dagsläget strömmar det in förfrågningar från olika dansband om att få medverka !

Jätteroligt, alla kan göra nåt ! Det som är viktigt, och som varit Arne och Åsas vision från start är att detta kommer vara ett “Noll kostnadsprojekt”.

Det vill säga, inga pengar ska gå till administrativt arbete eller andra kostnader.
Alla pengar som kommer in ska oavkortat gå till Läkare utan gränser !

Sedan när Arne Bakken ringde mig och frågade mig om jag hade tid och lust att göra en hemsida för detta projektet tackade jag ja på stående fot. Att stödja ett sånt här projekt är självklart och att samtidigt göra en god sak.

Så med stort stöd av de övriga medverkande och vår sponsor City Network finns nu sedan någon vecka en hemsida ute på internet med adress www.vikanallagöranåt.se. Vi har även en domän till www.vikanallagoranat.se som ni kan kika på

Media har uppmärksammat detta oerhört mycket och det skrivs spaltmeter om detta på internet och i tidningar. Dessutom har det fått stor uppmärksamhet i radio och tv.

Här följer en lista på de musiker och dansband som stöttar projektet genom sin medverkan. (med reservation för ev. tillägg och fel)
Anders Nordlund – Fernandoz
Anders Wigelius – Gamblers
Andreas Olsson – Sannex
Annlie Lundh – Callisto
Arne Bakken – Hedins
Björn Lagerström – Barbados
Casper Jarnebrink – Arvingarna
Christine Granholm – Shake
Claes Lövgren – Claes Lövgrens
Emma Karlsson – Face 84
Erik Lihm – Erik Lihms
Erika Sjöström – Drifters
Fredrik Myrer – Sandins
Gabriela Arsén – Face 84
Git Persson – fd Fernandoz
Göran Lindberg – Mats Bladhs
Henrik Strömberg – Scotts
Joakim Ekelund – Kindbergs
Jonas Näslund – Cavalkad
Josefine Hansson – Face 84
Kjell Malmborg – Bengt Hennings
Kjetil Granlie – Streaplers
Linus Lindholm – Mats Bergmans
Lotten Hansson – Divine Orkester
Louella Westman – Martinez
Marcus Fernholm – Bhonus
Maria Rolf – Titanix
Maria Persson – Blender
Melissa Williams – Zlips
Micael Melander – Flashbackbandet
Micke Ahlgren – Micke Ahlgrens
Mikael Säfvestad – Mannerz
Ole Hansen – Jontez
Olle Jönsson – Lasse Stefanz
Peter Danielsson – Schytts
Peter Larsson – Larz Kristerz
Peter Svensson – Date
Sandra Estberg – Nova
Sara Carlsson – Face 84
Thorleif Torstensson – Thorleifs
Tommy Petersson – Torgny Melins
Tony Ljungström – Black Jack
Torbjörn Eriksson – Jive
Åke Schlund – Stig Helmers Orkester

Nu var det några dagar sedan jag skrev i bloggen. Det beror på att jag känt mig lite ur led. Har inte varit i form och känt mig allmänt dåsig. Så därför har jag varit osocial mot en del. Har inte varit så mycket vid datorn heller senaste dagarna. Har sovit en hel del faktiskt. I söndags tog jag det mest lugnt och umgicks med pappas ena bror som var här på besök hela dagen.

Måndag och tisdag har gått åt till pappersarbete. Jag behövde ett papper och fick nog av att rota i pappershögen en gång till. Så nu har jag sorterat upp alla viktiga papper för att sedan sätta in dem i en pärm. Kändes skönt att få det gjort. Kändes ganska skönt att få det gjort. Måste få ordning på detta så man hittar det man ska ha.

I dag onsdag har jag jobbat. Var själv på jobbet idag då övriga var på mässa i Jönköping. Efter jobbet var jag och handlade lite med brorsan på ICA Maxi. När jag kom hem rotade jag fram en massa kassar med hederliga kassettband som jag sorterat upp och paketerat i lådor. Tänk vad mycket musikkassetter man har handlat på sig genom åren. Fann då en musikkassett med ”Färjan Ruth”. Hoppsan. Jag tror den kommit från Mamma. Att hon köpt den en gång i tiden.

Har nu fått reda på att det blir hockey med jobbet den 4/2. Sponsorresa. Ska bli kul att se vilka som följer med förutom mina arbetskamrater. Djurgården skulle dom visste spela mot då.

I min blogg framöver kommer jag att tipsa om andra bloggar, hemsidor och göra små intervjuer med ägarna av dem. Känner du att du vill figurera här och är bloggare så tveka inte att kontakta mig. Det gör du enklast genom en kommentar här eller att du surfar in på www.markuz.se och fyller i kontaktformuläret.

Tisdag 12 januari 2010. Ja så är det. Bara att gilla läget. Snön ligger fortfarande vit på marken och kylan håller i sig. Men det är bara att gilla läget. Steg upp i vanlig ordning idag och for med bussen till jobbet. Det gick rätt snabbt idag.

Dom har på våra lokalbussar tagit bort all kontanthantering. Man kan bara betala med kontokort, respass (ett sorts plastkort som laddas med pengar) eller sms. Säkrare för chaffisarna som slipper ha hand om en massa pengar. Men ska man betala med kontokort kan det ta tid då man måste acceptera med sin pinkod.

Vart tog dom nya kontaktlösa korten vägen? Dom korten som enligt utsago bara skulle dras i en apparat och det skulle va över på mindre än 4 sekunder? Bull??? Kom igen nu. Lite aktivitet från din sida. Något som är bra är att du höjt inte höjt taxan för oss med respass. Bra gjort. Det är väl det mest positiva de senaste tio åren. Annars är det mest bara höjningar och höjningar på taxan hela tiden. Är det inte meningen att det ska vara mer ekonomiskt att åka buss i stället för bil?

Annars funkar det perfekt för mig att åka buss till och från jobbet. Passar alldeles lagom. Nobina som dom numera heter. Från och med den 1 december bytte Sveriges största bussföretag Swebus namn till Nobina Sverige AB. Just nu skyltar man om 100 depåer och 2100 bussar runtom i Sverige samtidigt som 7000 förare får den nya logotypen på sina uniformer. Varför dög det inte med att fortsättningsvis heta Swebus?

Kallt idag med. Att denna kylan inte kan ta slut snart. Men visst är det trevligt med lite vinter. I går på fredag var det så premiär för ”Let´s Dance”. Otroligt kul att se alla dessa kändisar som är med. Kvalitén var väl som jag trodde. Men trevligt var det att den var så pass hög som den var i premiärprogrammet. Det kommer bli onekligen spännande att följa utvecklingen på dessa kändisar.

I dag lördag har jag varit en sväng på stan för att fixa nytt batteri till min digitalklocka. Men tyvärr kammade jag noll. Åkte så hem för att ringa till lite butiker och fråga. Men varför ska man inte kunna ringa till dem? Ska man luras att åka dit och inte hitta det man ska ha och därmed köpa andra onödiga prylar???f

Snart är alla helgerna slut. Bara trettondagshelgen kvar. Sen är nästa högtid påsken om sisådär tre månader. I dag var det jobbdag igen. Det märks lite att folk har semester eller är lediga för jag tycker inte att det var lika mycket spring på jobbet som det normalt brukar vara. Eller så visste kan alla om att cheferna inte var där. Men jobb finns det ju alltid så någon nöd gick det inte på oss.

Efter jobbet blev det en sväng på stan för att ta lite kort. Blev några få kort innan jag bestämde mig gör att uppsöka biblioteket. Biblioteket är en mycket lugnt och skön plats om man vill ta det lugnt och uppsöka nya fakta. Jag har alltid på ett eller annat sätt varit biblioteket troget. Jag tycker nu efter det att dom för några år sedan byggde om gjort ett mycket trevligare och trivsammare bibliotek. Jag söker ofta mycket faktaböcker och läser en hel del tidningar av allehanda slag. På senare tid har mitt boklånande blivit allt mindre. Kanske beror på det på att jag oftast lämnar tillbaka böckerna olästa. Man får ta sig i kragen och ge det lite tid att både låna och framförallt läsa böcker.

Jag läser mest faktaböcker. När det gäller romaner deckare och sånt så lyssnar jag gärna av dem på cd-bok. Just nu håller jag att för andra gången bet av Liza Marklunds deckare ”En plats i solen”. Den andra om journalisten Annika Bengtzon som jobbar på tidningen Kvällspressen. Ett gasmord har skett i Spanien där en svensk familj hittas mördad i sitt hem på Costa del Sol i södra Spanien – alla utom den 16-åriga dottern, som är spårlöst försvunnen. Det hamnar på hennes lott att skriva om det. Annika Bengtzon skickas ner till Marbella för att bevaka morden. Relationen med hennes exmake Thomas är laddad. När både Thomas och Annika plötsligt befinner sig samtidigt i Malaga
under några tropiska majdagar visar det sig att deras kärlek kanske inte alls är död. Men under den heta solen dras Annika in i ett ödesdigert spel om kokain, penningtvätt och vedergällningar som innefattar flera generationer.
Hennes sökande efter den försvunna 16-åriga flickan för henne slutligen bort från Europa och ner till Afrika.

Ja herre jösses. Jag hade ju lovat mig själv att inte göra det och så helt plötsligt så händer det. Vad ska alla säga? Det är ju den stora frågan. Men det är väl bara att gilla läget. Det är väl inget man väljer precis. Snesteg kan vi ju alla göra. Men nu är det som det är och bara att gilla läget och göra det bästa av situationen.

Okej, ni kanske undrar vad jag snackar om. Vad har hänt med Mackiz? Herregud kanske ni tänker? Kan inte grabben få ur sig vad han vill berätta? Jo då det kan jag. Men det är inte så lätt alla gånger, men ska göra ett tappert försök.

Ni somkänner mig vet ju att jag är allergisk mot djur i alla dessa former. Nja, kanske inte alla djur men de med päls på. Av den anledningen så bestämde jag mig för att inte skaffa djur över huvudtaget. Men så plötsligt en dag får jag ett mail från en kompis som säger sig ha städat mitt akvarium. Tjena, hålla, stopp vänta! Vadå städat mitt akvarium? Ja, jag har städat ditt akvarium sa han igen.

Efter diverse samtal både framlänges och baklänges visade det sig att jag ”råkat” fixat ett akvarium i cyberspace. Ett akvarium som man med låtsaspengar ska köpa fiskar och fylla. Roligt eller? Nja man har väl vant sig att acceptera det.

Och nu känns det rätt trevligt en samtidigt lite fånigt. Men å andra sidan är jag ju ingen djurplågare så man kan säga att jag inte hade hjärta till att avliva fiskarna.

Just i detta nu vet jag inte alls vad jag ska blogga om. Många summerar ju året men det tänkte inte jag göra. Utan jag tänkt ta och se framåt i stället. Vill inte tråka ut er med massa oväsentligheter om saker jag gjort och inte gjort under 2009.

Jag kom på att jag inte ska skriva om min semester till Dalsland och Västkusten. Att jag fyllde 30 är inte heller något som jag tänkte berätta om. Alla trevliga danskvällar till bland annat Claes Lövgrens, Mats Bergmans hade jag tänkt hoppa över. Likaså att Mona gs gjorde sin sista spelning i Forshaga Folkets Hus struntar jag i att skriva om.

Om man nu hade gjort en snabb överblick av året skulle man nog ha skrivit att livet gått både upp och ner samt att man fått både roliga och mindre roliga dagar att berika livet med. Och sen skulle man nog ha skrivit om hjärtevänner som berikat mitt liv lite extra. Ni som eventuellt då skulle ha figurerat på dessa två platser vet nog vilka ni är.

Sen vet jag inte mer vad man skulle ha tagit med. En del årsredovisningar är ju såååå himla tråkiga så att man somnar efter tre rader. Men som sagt. Jag får se om jag skrivit något om året som gått.

Ja så sitter man här igen och tar det lugnt med en kaff…. nää jag dricker ju inte kaffe. Har en kopp nyponsoppa och tar det lugnt. Har nyss varit ute med min broder och tagit det lugnt. Vi har varit och fotograferat lite.

I år funderade vi (brorsan och jag) på vad vi skulle göra på nyår. Det hela slutade med att vi bestämde oss för att åka ner till Tidaholm och överaska ett par goda vänner som skulle spela där. Sagt och gjort efter tre telefonsamtal var så biljetter och hotell bokat.

kl 10.30 rullade den vita volvon från lusasken söder över. Första stoppen blev Otterbäcken som vi tog oss en snabb bensträckare mest för att kolla in bandymetropolen. Vi insåg ganska snart att det var stendött i hela samhällen så vi fortsatt rullandet ner mot Mariestad – Skövde. Vi stannade till i Tidan för ytterligare en bensträckare och fotografering av VAD:s kyrka. I Hedhamra blev det med ett stopp för att få l lite soppa i bilen.

Efter lite mer åkande så kom vi då fram till metropolen Tidaholm. Det började med ett besök på välkända Rosseis gatukök. Där blev det lite skrovmål innan vi tog oss till Hotell Emanuelssons där vi skulle bo. Ett trevligt litet hotell med enkla rum. Efter detta tog vi oss en liten tur på stan för att utforska den lite mera.

Tillbaks sedan på hotellet för att göra sig lite nyårsfin med det ena och det andra. Stassen skulle bli slips, skjorta väst och finbrallor. En dusch och påklädnad till tonerna till av musik från dansbandskampen. Efter en halvtimme så var man så klar. hade glömt sminkboxen hemma så det blev lite panik. Ha Ha Ha.
Men som tur var hade man hårgelen med sig.

När vi kom ut på trappen möttes vi Thomas som lirar trummor. Snacka om tappad haka. Men det är alltid kul att göra det oväntade och överaska folk. Vi tog sedan en promenad till 4uran huset. Vägen dit var spännande. Men vad är det som säger att man alltid måste ta den raka vägen dit. Är man i Tidaholm för första gången så vill man ju se sig om lite. Till slut så kom vi rätt tack vare ett par som också skulle dit.

Står man utanför så tror man inte att det är en festlokal men innanför var det festfint. På övre planet fanns där en matsal där vi blev serverade en god tre rätters middag. Förrätten bestod av en god Laxros i räkhack som serverades med gott kuvertbröd. Till varmrätt: blev det Mozarella & basilikafylld parmainlindad fläskfilé, med god portvinssås och farinstekt kulpotatis. Kunde inte bli smaskigare. Till dessert hade dom tänkt sig Creme brulee, toppad med chokladtryffel & hallon men det fick jag avstå. Jag är ju allergisk mot choklad så jag fick något annat gott utan choklad med olika bär. Gott var det i alla fall.

Efter att maten glidit ner så var det så dags att förflytta siog en trappa ner för dansen till Excess. Jisses vilket drag det blev från första till sista dans. Therese och grabbarna verkade ha laddat till tusen för denna kvällen. För den energin dom hade har man sällan skådat från ett dansband. Men det var kul som attans.

23.50 flaggade Thomas för att det snart skulle bli fyrverkerier. Förhoppningsfull tog man sin nyårsskål och skulle vandra ut då vakterna stoppade oss och berättade att det var alkoholförbud utanför. Okej bara att stå innanför och skåla då. Men som sa inget om man fick ha sprit i kroppen med sig ut. Så jag vandra utanför och beskådade det fina fyrverkeriet som Göteborgs fyrverkerifabrik sköt upp. Så vackert det var. Anledningen till detta firande var den att Tidaholm Stad 2010 firar 100 år.

Lite lätt frusen tog man sig in igen och dansen till Excess fortsatte. Det var kul att se publiken var i gång hela kvällen. Det lilla dansgolvet var fullt från första till sista dans. Kl 02.00 när sista tonerna klingat ut bjöds det på ett extranummer. Alltid kul! Då återstod bara det roliga, alltså det banden får betalt för Att rodda all utrustning. Allt som packats upp ska nu packas ner i diverse lådor. Det gick tämligen snabbt.

Här kommer en video på Excess. ”Hålla dig hårt i min famn” heter den.

Vill härmed önska alla läsare av bloggen ett riktigt Gott Nytt År. Kram på er allesammans.

Nyårslöften har jag ju gett varje år. Och det är att inte börja röka. Och jag har hållt det varje år. Men i år tänkte jag slå på lite större. Det är att gå och simma på badhuset minst 1 gång i veckan. Men till saken hör att dom ska stänga i gen vårat badhus eftersom om bygger ett nytt, så vi får se hur det blir med den saken. Men det har jag i alla fall satt som litet mål. Detta för att träna upp mig lite och därmed må lite bättre.

Så om jag nu inte kan klara detta så skyll inte på mig utan på kommunen som stänger igen vårt badhus. Men men. Det kommer ju bli ett nytt badhus senare så….. Den som väntar på något gott….

Dagens lunch idag bestod av makaroner och köttbullar. Mums!!! Fast det blev utan ketchup. Funkade utmärkt ändå.

Ovan bjuder jag er på en bild från Trädgårdsgatan i Kristinehamn så som den ser ut i vinterskrud.
Annars har det inte hänt så mycket. Kan meddela att Johan fyller år idag. Jo det är Johan som jag var och såg bio med på juldagen. Stort grattis på dig. Du får ta del av tårtan nedanför.

I kväll har jag varit på Bio i den metropolen Karlskoga. Men för att ta det hela från början så ville Johan se bio med mig. Och det tackar man ju förstås inte nej till. Dum vore man ju annars. Varför valet just hamnade på Karlskoga beror på att han sett tvåan av samma filmen där. Och med tanke på Johans ålder skulle det inte förvåna mig om han även sett ettan där med. Hi hi. Nej nu ska jag vara snäll. Vi är ju trots allt nästan jämngamla

Bilden på Folkets Hus är en lånad bild.

Det hela började med att jag åkte Swebus Express (jo jag tror det heter så fortfarande trots att Swebus bytt namn till fåniga Nobina) till Karlskoga. Landade där cirkus 17.30 Gick in i väntsalen och väntade på att snöstormen skulle avta. Men tröttnade efter ett tag så jag stövlade bort till biografen.

På biografen skulle jag möta mitt biosällskap som skulle komma från svampstaden även kallad Örebro. Nåddes där av beskedet att filmen vi skulle se 18.30 var framskjuten p,g,a något som jag inte förstod. 19.45 skulle den visas i stället. Bara att gilla läget och ringa Johan och berätta att han inte alls behövde jaga livet av sig för att hinna i tid.

I väntan på att bion skulle starta tog vi oss en tur till Max för att fika. och du Johan; Nästa gång lovar jag att jag ska köpa ett MaxBox Meal så du får ett sånt där trevligt glas :) När våra magar var mättade åkte vi tillbaka till biografen.

Premiär i trippel bemärkelse för mig. 1. Första gången på Bio i Karlskoga. 2. Första gången på bio med Johan 3. Premiärdagen av Göta Kanal 3. Kan det bli mer premiär än så här? Nej jag tror inte det. Salongen var mycket stor och trevlig. Jättesköna stolar som gjorde att man satt som en kung i dem.

Själva filmen var mycket bra och sevärd. Mycket komik vilket jag gillar.
Filmens handlar om Kronofogden som åter igen är återigen på besök hos Anderssons Båtvarv för att driva in en skuld. Dottern Petra kör turister i en gammal ångslup på Göta Kanal medan hon berättar myten om kanalbyggaren Baltzar von Platens hemlighet. Men så slår den italienska maffian till. Det kommer inga pengar. Kronofogden jagar Andersson, men blir också själv jagad. Båtar sjunker, båtar exploderar, andra kör på land. Pengar kommer, pengar försvinner.

Jag tycker filmen är bra och det är full fart från början till slut. Kul att man i denna filmen gett Svante Grundberg repliker. Nu i denna filmen tar han mer plats och är inte den där töntiga fånen längre.

Så kortfattat kan jag bara rekommendera denna filmen medans jag delar ut 4 popcornspåsar av fem möjliga. Källa: Viss text av handlingen är hämtad från http://www.gotakanal.se

Jul, jul, strålande jul. Ja då var det julafton igen som så många gånger förr. Denna julafton var lite speciell eftersom det är första julen utan farmor som alltid varit hos oss så länge jag kan minnas. Men hon var med oss ändå. Hon stod där på bordet och kikade på oss från fotot.

Dagen började väldigt lugnt med lite grötfrukost och sen lite städning och finputs. Sedan blev det en sväng framför datorn för att kolla av om någon vänlig skäl önskat mig God Jul och ja det fanns en del.

Runt kl 14.30 var så maten klar och det var dags att sätta sig till bords och ta del av alla läckerheter som Mamma med viss assistans fixat till. Det var allt som brukar finnas på ett svenskt julbord.

Strax innan tre tog jag en liten paus i ätandet för att se årets julvärd Lisbeth Åkerman traditionsenligt tända ljuset och hålla ett litet tal. Hon fixade det galant. Jag kikade nyss på Aftonbladet och ”svenska folket” gav henne fem plus för hennes programlederi. Det är ju tradition att se det varej år trots att man kan replikerna utantill i stort sett. Efter detta följer så den härliga filmen ”Kan du vissla Johanna” Filmen handlar ju som bekant om Berra som är sju år och saknar som morfar, det vill säga någon som äter grisfötter, fiskar och trycker en slant i handen när man fyller år. Hans bästa kompis, Ulf, vet var man kan få tag på en; på ålderdomshemmet. Detta år personligen en mycket bra film tycker jag som tål att ses om och om och om igen.

Först när filmen är slut börjar så julklappsutdelningen. I år gick det förvånansvärt snabbt. Trots att jag tyckte det var mycket klappar som skulle delas ut. Kläder. musik och presentkort på diverse saker var det som landade i min hög. Det är minst lika roligt att ge som att få julklappar.

Det sköna med julafton är att ”bara” ta det lugnt och se på tv. Det är mycket traditioner. Som Karl-bertil Jonassons jul på tv. En härlig berättelse tycker jag. Underbart att se den varje år.
Kvällen avslutades med midnattsmässa i Österviks Kapell. Så himla fint med levande ljus och skönsång.

Dan före doppardan. I morgon är det så julafton. 24:e december. I dag har jag hunnit med det mesta som jag planerat. Inte alla dagar som blir så. Men idag hade man lite flyt.

Dagen började med lite jobb. I dag blev det lite utlämnade av diverse saker med största sannolikhet kommer ligga under julgranarna i Kristinehamn. Han även med att göra en hel del förslag till diverse kunder.

På eftermiddagen var det dags att ge sig ut och fixa lite julklappar som fanns kvar. Fick då infallet att åka till solstan Karlstad och inhandla dessa. Sagt och gjort. Pep i väg till järnvägsstationen och tog bussen till storstan. Där var det full fart på julhandeln. Överallt var det folk som sprang som yra höns. Det likande ett organiserat kaos. Jag vill inte i bloggen avslöja direkt vilka butiker jag besökte. Men kan säga att min underbara mamma kommer få en ******* och brorsan ska få en ******** och åt pappa har jag köpt ett ********. Ja nu vet dom lite vad dom kommer att få.

Sen så köpte jag lite åt mig själv med. Såg i plånboken att det finnas kvar pengar på presentkorten från födelsedagen så det blev en skjorta på JC. En gråblå slimmad modell. Efter det köpet blev det ett varm till och till slut hade jag fixat klappar till alla. Skönt att få det klart.

Kvarten innan hemfärd med dom gula bussarna satt och jag roade mig med att bara kika på allt folk vid resecentrum i Karlstad som sprang härs och tvärs till bussar, bilar och andra ställen. Herregud! Kan inte folk lugna ner sig lite Vad ska det vara bra för att halvt stressa ihjäl sig? När man kan ta det lite lugnt och planera lite.

Väl hemma blev det lite uppesittarkväll med vår allas klämkäcka Lotta Engberg. Bingolotto började lika klämkäckt som jag trodde med en sprudlande glad Lotta. Jag har haft nöjet att se Lotta vid ett antal gånger live och hon är otroligt proffsig om du frågar mig.

Mellan reklampauserna blev det inte paketinslagning. Jag önskade jag var bättre på detta så att det blev lite stiliga paket. Men vad sjutton. Pappret ska ju ändå slits av så det får bli som det blir. Huvudsaken man inte på en gång ser vad det är i det. Det är ju som bekant tanken som räknas. Det är ju insidan som räknas även när det gäller paket =)

På tal om att sjunga och uppträda så skrev jag ju att jag spelat gitarr med ett av sveriges största och bästa dansband; Claes Lövgrens. Och man kan ju säga att jag spelar gitarr lika bra som Eilert sjunger.

Så med denna video avslutar jag bloggandet för i kväll.

Jag önskar alla mina vänner, läsare av bloggen en God Jul och Gott Nytt År

i går var det julfest med jobbet som stod på programmet. Det hela skulle avnjutas på Mastmagasinet här i stan. Jag kan berätta för för er som inte är från Krillehôla att Mastmagasinet allmänt kallat ”Mastis” är en restaurang med nöjesbar och nattklubb. Faktiskt det enda riktiga uteställe som finns sedan Varvet lade ner.

Kvällen startade på jobbet med ”förfest”. Klockan 19.00 skulle vi vara på plats och vi gick i god tid för att hinna dit i tid. Till en början var vi det enda sällskapet som var där men så småningom kom det flera gäster som liksom oss skulle äta julbord.

Det skall sägas på en gång att jag inte alls gillar snaps men trots det hur det nu kom sig så stod det en vid min tallrik. Skumt. Hur som helst så utan den drag jag mycket sparsamt. De som gillar snaps skulle nog se det som alkoholmissbruk att lämna så mycket som jag gjorde. Men så är det. Gillar man det inte så gillar man det inte. Så enkelt är det.
Jag drack i stället lite gröningar i form av Xider Cactus/Lime.

Två rum var uppdukade med julmat, i det enda dom kalla sakerna och i det andra dom varma. Smart gjort. Två timmar senare satt man där och var jättemätt och ångrade att man åt så mycket som man gjorde.

Runt 22-snåret bars det bort stolar och bord och massa andra grejer för att ges plats för dans och partaj. Det jag nu kan tycka är lite trist med Mastis är att dom slutat med liveband. Ingenting går upp mot lite partyband som spelar. Nu var det ju ”bara” en DJ som spelade låtar. Men med tanke på att det blev en och annan schlagerlåt så ska man väl inte klaga. Men som sagt. Liveband i all ära. Om ni nu läser detta så är det bara att ringa Per Erlandsson och boka in Just4Fun så är saken klar. www.just4funmusic.se är adressen :)

Det blev lite dans och lite mera cider under kvällen. Det fylldes på under kvällen med partyglada personer och det blev stundtals trångt och trivsamt.

Kvart i två rundade jag av kvällen för att inte behöva trängas allt för mycket med folket. Det blev en korv på statoil och sedan taxi till hemmets lugna vrå.

Denna kvällen fick kameran stanna hemma. Därav att det finns några bilder från just denna kvällen i bloggen.

Då var det fredagskväll. Som så många gånger förr. I kväll blir det en lugn hemmakväll. Blir väl att man tar sig någon eller några Bacardi Breezer Apelsin som inhandlades på cinderellakryssen senast. Det är så gott att dricka. Mumsfilibabba :)

Lördagen blir nog lugn. Kvällen kommer vigas åt dansbandskampen. Tuftt startfält. Det tuffaste hittills eller?
Blir en jäm match mellan Titnix, Casanovas, Blender och Bhonus och sen The Playtones som stilmässigt är lite ”offside”. Så den som lever får se. Min mobil kommer gå varm på Bhonus och Casanovas.

Annars blir helgens planer ganska lugna. På söndag bär det av till Karlstad och Mariebergsskogen för dans till Cliptons. En tradition att alltid åka dit och dansa på luciadagen och alltid då till Cliptons som så förtjänstfullt spelat upp till dans. Om ni undrar hur dom låter kan ni lyssna nedan.

just nu är man lite ledsen i ögat efter en sak jag läst på internet. Varför kan inte alla få vara som dom är och få leva med dom personerna dom vill?? Sverige är grymt. Det får vara slut på diskriminering och mobbning. Acceptera ALLA för den dom är.

Nu får det vara nog. Bara för att man frångår det som kallas ”normalnormen” (hemskt ord) så ska man få lida för det. Det är inte rätt. Jag vet vad jag pratar om. Har själv i bland sökt egna vägar och inte gjort som ”alla andra”.
Och det har inte folk blundat för om man säger så, milt sagt.

Det som gör mig så ledsen och förbannad är en artikel i Skånskan som handlar om Victor som vid 11-års ålder inte orkade med längre. Efter en lång tids mobbing av skolkamrater, lärare och slussande mellan skolor tog han sitt liv. Det som gör mig meest ledsen är att lärarna inte tog Victors parti, snarare tvärtom. De tyckte att han blivit jobbig och stökig.

Skrämmande är det att sådant här förekommer år 2009 och att vuxna personer som skall vara förebilder inte har bättre omdöme. Vill man inte se? eller vad är det frågan om. Lomma kommun har i detta fallet agerat helt omdömeslöst tycker jag. Så dagens stora riskbuske till Lomma Kommun. Deras slogan Tanke. Omtanke. Mertanke rimmar ju mycket dåligt med tanke på det inträffade.

Nu är jag så arg och ledsen så jag avslutar här. Kanske jag fortsätter skriva mer senare.

9 december skriver vi i dag i almanackan. Tiden rusar i väg ovanligt fort. Så fort att man knappt hänger med. Vart är snön som ska ligga på backen? Det ska ju ligga 10cm snö eller möjligen 20cm ute nu. Det ska inte vara 7 grader varmt utan -5 grader. Ingenting stämmer ju vädermässigt. Vad är det är egentligen? Ja Ja, man ska väl inte klaga utan vara gla för att vi har ett väder.

Kvällen vigdes åt restaurangbesök med trevliga vänner. The Pub i Kristinehamn fick sig besök i dag. Mycket trevlig afton med plankstek med efterätt. Efterätten tog jag efter att jag ätit upp planksteken. Måste förtydliga för vissa bloggläsare. Hi hi. Ren vaniljglass till efteråt. Allt detta smakade underbart och sköldes ner med lite grön cider. Kan livet bli så mycket bättre?

Väl hemma igen sitter jag här vi datorn och ska sätta knorr på detta inlägg samtidigt som jag snackar med den underbaraste av underbarast. Nej det är inte min mamma även om hon är underbar. Vem det är kanske avslöjas framöver i bloggen.

Grattis Finland på er självständighets dag (Nationaldag).Dagen räknas som landets nationaldag och är flaggdag. Detta datum år 1917 förklarade Finland sig självständigt från Ryssland.
Bland de återkommande festligheterna denna dag finns presidentens mottagning, där Finlands president tar emot ett stort antal kända finländare i sitt residens och även utländska medborgare som under året har gjort något särskilt för Finland. Mottagningen TV-sänds alltid och har höga tittarsiffror varje år.

De flesta finländare tänder levande ljus i sina fönster den 6 december, som ett minne och erkännande av dem som dog för Finlands frihet i vinterkriget och fortsättningskriget.
Källa: Wikipedia

Nedan följer nationalsången på finska

Mitt 30-års firande flöt på enligt planerna och blev lugnt så som jag trodde att det skulle bli. Det hela började med lite trevliga sms på morgonkvisten. Sen blev det jobb. På lunchen gick jag ut för att äta lite mat. På väg tillbaks till jobbet dök jag förbi Ejes Konditiori och köpte en marsipantårta som jag bjöd mina arbetskamrater på. Alla lät sig väl smakas av tårtan.

Slutade jobbet sedan och for hem med bussen för att duscha, byta kläder och fixa till sig lite. Tog inte så lång ti. Gick faktiskt snabbt att fixa året den här gången. Fast glittergelen håller på att ta slut så det får man fixa ny omgående. Att bli utan det skulle ju var en smärre katastrof. Runt 19.00 rullade gästerna in. Det blev sedvanlig paketöppning och smörgåstårta. Tack alla för fina presenter. Kläder och presentkort på mera kläder samt musik var det som fanns i paketen. Så nu har jag 900 att handla upp på JC. Kul för mig som äääälskar kläder.

Runt 22.00 drog sig gästerna hemåt. Ungefär halvtimmen senare var jag ombytt för utgång på Mastmagasinet här i stan tillsammans med min bror. ”Mastis” allmänt kallat är en nöjeskrog och restaurang här i stan. Där träffade jag en del goda vänner som också var på partyhumör. Bland anat mötte jag en före detta granne som jag inte alls kände igen. Tänk vad tiderna förändras. Efter lite cider, dansande och singstar var det så dags att bege sig hemmåt i natten. Det blev en sväng förbi Statoil för en hamburgare. Mums vad gott hamburgare smakar mitt i natten. Tog sedan en promenad med brorsan till Odenkiosken där en taxibil plockade upp mig och körde hem mig till hemmets lugna vrå.

När just dessa rader skrivs är de snart är det 30 år sedan som ett litet gossebarn föddes på Karlstad BB. Tisdagen den 4 december 1979 kl 03.11 kom jag till världen. Jag vägde då 4kg och var 51,5 cm lång. I dag är jag något längre och något tyngre. När man ser tillbaka med distans på sina 30 första år så är det så otroligt mycket som man minns. Både glädje och sorg. Tänk vad mycket skoj som har hänt. Skulle jag berätta allt skulle det bli en roman. Så det lämnar jag för ett tag.

Egentligen skulle jag lagt in en mycket gammal bild på mig här men det skippar jag. Orkar inte rota fram och scanna in korten. Skulle ju kunna låna en bild på brorsan för vi är ju otroligt lika som små sägs det ju.

Annars kommer jag ta den stora dagen med ro. Ska jobba som vanligt. Jag tror jag ska överaska dem med en tårta på jobbet. Det känns som det vore läge för det liksom. Vad det blir återstår att se. Beror på vad Ejes konditori har hemma på lager.

På kvällen blir det ett enkelt kalas i goda vänners lag. Inte alls märkvärdigt. Så jag kommer ta dagen som den kommer. Gör liksom ingen stor grej av det. Jag har slänt alla lappar från tidningarna som vill att man ska skicka in bli firad, så det är nog lugnt. Det som jag inte har koll på är Kristinehamns Lokal-tv om nu någon skickat in dit. Men det hoppas jag inte. Är ingen person som har behovet av att synas och höras.

Så just idag 30 år senare så trivs jag alldeles utmärkt med att vara den jag är och att leva som jag gör. I bland undrar jag om man kan ha det så mycket bättre? Jag tror inte det. Puss på alla jag älskar. Och dig som jag träffade på mun. Grattis på dej med.